Mastitkonferens i Milano

Italienska kor i Cremona

11-13 juni anordnas en mastitkonferens i Milano. En av dagarna finns det  även möjlighet att anmäla sig till en minikurs (se hemsidan för de olika kurserna). 14-15 juni anordnas dessutom ett satellitmöte på Sardinien om mastit hos små idisslare. Läs mer och anmäl er via nedanstående länk.

http://www.nmcmilano2018.com/

Hjälp oss att uppdatera vår webb!

Under första kvartalet 2018 kommer SVA:s mastitsidor att uppdateras. Hjälp oss gärna att bli ännu bättre. Saknas det någon information? Kan läsbarhet och förståelse förbättras? Finns där felaktigheter?

Gå in och läs om mastit hos nöt, får och get:

http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-get

Kommentera direkt här på bloggen eller skicka e-post till mig: ylva.persson@sva.se

Missa inte att kvalitetssäkra mastitodlingarna – anmälan till 2018 års ringtest är öppen

Sedan några veckor tillbaka är det möjligt att anmäla sig till 2018 års ringtest för odling av kliniska mastiter.

Ringtesten vänder sig till kliniskt verksamma stordjursveterinärer som själva odlar prover från kliniska mastiter.

Det är viktigt att kvalitetssäkra sina mastitodlingar och att med jämna mellanrum kontrollera att rätt diagnoser ställs. Odling i fält har begränsningar men för att få högsta möjliga kvalitet måste resultaten stämmas av ibland.

Resultat från tidigare ringtester har visat att även de vanligaste mastitbakterierna kan vara svåra att bedöma rätt.

Läs mer om vår ringtest och hur du anmäler dig.

Ny bättre SELMA-broschyr

Nu finns en uppdaterad SELMA-broschyr på vår hemsida. Den nya broschyren har betydligt bättre bilder än den som tidigare fanns på webben och blir mycket tydligare vid utskrift.

Om ni använder SELMA-plattor för odling av kliniska mastiter så passa på att skriva ut den nya broschyren och sätt upp vid avläsningsplatsen. Broschyren hittar du här.

Observera att SELMA-plattan är avsedd för odling av kliniska mastiter. Odling av subkliniska mastiter (höga celltal) görs säkrast på ackrediterat laboratorium eftersom de är betydligt mer svårtolkade och det där ofta är viktigare med en säker diagnos.

 

Varför växer det inget i mina mjölkprover?

Egentligen tycker jag att det bara är att gratulera om det inte växer något alls på plattan – det är ett kvitto på att provet är taget enligt konstens alla regler (se 7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet)!

Men varför står det ”Ingen växt av bakterier påvisad” i svaret från SVA och varför växer det ingenting på plattan – trots att kon har skyhöga celler eller en kraftig juverinflammation?

Anledningar till att provet är negativt trots att kon har en faktiskt juverinfektion (falskt negativa svar):

  1. Antalet bakterier i mjölken är för lågt och inga bakterier kom med i provet som odlades ut på plattan
  2. Bakterierna behöver specialanpassade plattor eller villkor (till exempel anaeroba bakterier)
  3. Tillväxthämmande saker i mjölken gör att bakterierna inte växer ut på plattorna
  4. Bakterierna dog innan provet sattes på grund av felaktig förvaring eller att provet sparats för länge innan det odlades ut

Falskt negativa prover är vanligare vid infektioner med:

  • koliformer, till exempel E coli, där kons immunförsvar ofta lyckats göra sig av med infektionen även om symtomen kvarstår när provet tas
  • mykoplasma som inte växer fram vid en vanlig bakteriologisk odling
  • Staphylococcus aureus som kan utsöndras i så låga halter så att det är under detektionsnivån

Anledningar till att provet faktiskt är negativt och inte innehåller några bakterier (sant negativt):

Foto: Bengt Ekberg

 

Symtom eller celltal kan bero på något helt annat än en faktiskt infektion, till exempel trauma eller en tillfällig celltalstopp.

Snart dags för juverhälsokurs

I september kommer det vid tre tillfällen runt om i Sverige att anordnas en kurs i juverhälsa. Kursen anordnas av Distriktsveterinärerna och Växa Sverige och vänder sig till veterinärer. Undertecknad kommer att föreläsa om strategisk behandling av mastit och hoppas även hinna blogga. Håll utkik!

inbjudan juverhälsa2017

MRSA hos mjölkkor i Sverige

Foto: Bengt Ekberg

MRSA förekommer sporadiskt hos svenska mjölkkor. SVA har hittat MRSA i åtta anonyma mjölkprover i en screening som pågått sedan 2010.

Penicillinasproducerande isolat av Staphylococcus aureus från mjölkprover som kommer till SVA avkodas och undersöks med PCR med avseende på MRSA. Sex av de åtta isolaten har tillhört den typ som kallas MRSA med mecC. Dessutom påvisades ett MRSA-utbrott 2012 i en mjölkbesättning med känd identitet. Isolaten från gården var av en typ som förekommer hos människor och det är troligt att djuren smittades från en människa. Smittan var spridd bland ett flertal mjölkkor och några ungdjur i besättningen.

Den typ av MRSA som kallas LA-MRSA och som är mycket spridd bland grisar i många länder har inte hittats hos svenska mjölkkor. Sammantaget visar fynden att MRSA finns hos svenska mjölkkor, men är inte vanligt förekommande.

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus…

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus – det här är en Lysinibacillus species

Då och då hittar vi den här bakterien – Lysinibacillus – den har en tydlig dubbbelhemolys men är alltså INTE en Staphylococcus aureus.

Lysinibacillus är en grampositiv omgivningsbakterie och inte någon specifik juverbakterie. Lysinibacillerna växer vanligtvis inte på saltmannitol-fältet på SELMA-plattan och koloniutseendet är lite mer gråaktigt än stafylokocker.

Det är viktigt att tänka på att allt som har dubbelhemolys inte behöver vara Staphylococcus aureus!

Lycinibacillus är lite gråare än stafylokocker.

 

 

 

Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!

Ansvarsfull användning av antibiotika till svenska kor

Den totala förskrivningen av antibiotika minskar och smalspektrigt penicillin utgör en allt större del av den totala förskrivningen. Det är positiva trender som visar att svenska mjölkproducenter och veterinärer använder antibiotika på ett ansvarsfullt sätt.

Marie Jansson Mörk, epidemiolog på Växa Sverige sammanställer årligen antibiotikaanvändningen (antibakteriella medel för systemiskt bruk) i kokontrollanslutna besättningar. Uppgifterna baseras på veterinär rapportering till djursjukdata. Den totala förskrivningen av antibiotika till mjölkkor var 11,1 förskrivningar per 100 ko-år under 2016. En mycket låg siffra. Den största delen antibiotika skrivs ut för behandling av mastit (65 %), följt av klöv- och benproblem (12 %), övriga infektionssjukdomar (11 %), reproduktionsstörningar (7 %) och övriga sjukdomar (6 %).

Penicillin är i Sverige oftast förstahandsvalet när sjuka kor behöver antibiotika. Det är ett smalspektrigt antibiotikum vilket betyder att det påverkar ett fåtal bakteriearter och därmed bidrar mindre till resistensutveckling än bredspektriga antibiotika dit tetracyklin, kinoloner och ceftiofur hör. Under 2016 stod penicillin för 88 procent av alla förskrivningar av antibiotika till mjölkkor, en ökning med cirka 3 procentenheter från föregående år. Över 90 procent av mastiterna och 88 procent av de klöv- och benproblem som behandlades med antibiotika behandlades med penicillin. Den för människa så viktiga antibiotikasorten ceftiofur används nästan inte alls till svenska kor vilket är mycket glädjande då den behöver sparas till sjuka människor.

Svenska mjölkbönder och veterinärer kan känna sig stolta över den låga och kloka användningen av antibiotika på svenska gårdar. Den kanske viktigaste anledningen till detta är att svenska kor har så låg sjuklighet. Friska kor behöver inte antibiotika.