Ny bättre SELMA-broschyr

Nu finns en uppdaterad SELMA-broschyr på vår hemsida. Den nya broschyren har betydligt bättre bilder än den som tidigare fanns på webben och blir mycket tydligare vid utskrift.

Om ni använder SELMA-plattor för odling av kliniska mastiter så passa på att skriva ut den nya broschyren och sätt upp vid avläsningsplatsen. Broschyren hittar du här.

Observera att SELMA-plattan är avsedd för odling av kliniska mastiter. Odling av subkliniska mastiter (höga celltal) görs säkrast på ackrediterat laboratorium eftersom de är betydligt mer svårtolkade och det där ofta är viktigare med en säker diagnos.

 

Varför växer det inget i mina mjölkprover?

Egentligen tycker jag att det bara är att gratulera om det inte växer något alls på plattan – det är ett kvitto på att provet är taget enligt konstens alla regler (se 7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet)!

Men varför står det ”Ingen växt av bakterier påvisad” i svaret från SVA och varför växer det ingenting på plattan – trots att kon har skyhöga celler eller en kraftig juverinflammation?

Anledningar till att provet är negativt trots att kon har en faktiskt juverinfektion (falskt negativa svar):

  1. Antalet bakterier i mjölken är för lågt och inga bakterier kom med i provet som odlades ut på plattan
  2. Bakterierna behöver specialanpassade plattor eller villkor (till exempel anaeroba bakterier)
  3. Tillväxthämmande saker i mjölken gör att bakterierna inte växer ut på plattorna
  4. Bakterierna dog innan provet sattes på grund av felaktig förvaring eller att provet sparats för länge innan det odlades ut

Falskt negativa prover är vanligare vid infektioner med:

  • koliformer, till exempel E coli, där kons immunförsvar ofta lyckats göra sig av med infektionen även om symtomen kvarstår när provet tas
  • mykoplasma som inte växer fram vid en vanlig bakteriologisk odling
  • Staphylococcus aureus som kan utsöndras i så låga halter så att det är under detektionsnivån

Anledningar till att provet faktiskt är negativt och inte innehåller några bakterier (sant negativt):

Foto: Bengt Ekberg

 

Symtom eller celltal kan bero på något helt annat än en faktiskt infektion, till exempel trauma eller en tillfällig celltalstopp.

Snart dags för juverhälsokurs

I september kommer det vid tre tillfällen runt om i Sverige att anordnas en kurs i juverhälsa. Kursen anordnas av Distriktsveterinärerna och Växa Sverige och vänder sig till veterinärer. Undertecknad kommer att föreläsa om strategisk behandling av mastit och hoppas även hinna blogga. Håll utkik!

inbjudan juverhälsa2017

MRSA hos mjölkkor i Sverige

Foto: Bengt Ekberg

MRSA förekommer sporadiskt hos svenska mjölkkor. SVA har hittat MRSA i åtta anonyma mjölkprover i en screening som pågått sedan 2010.

Penicillinasproducerande isolat av Staphylococcus aureus från mjölkprover som kommer till SVA avkodas och undersöks med PCR med avseende på MRSA. Sex av de åtta isolaten har tillhört den typ som kallas MRSA med mecC. Dessutom påvisades ett MRSA-utbrott 2012 i en mjölkbesättning med känd identitet. Isolaten från gården var av en typ som förekommer hos människor och det är troligt att djuren smittades från en människa. Smittan var spridd bland ett flertal mjölkkor och några ungdjur i besättningen.

Den typ av MRSA som kallas LA-MRSA och som är mycket spridd bland grisar i många länder har inte hittats hos svenska mjölkkor. Sammantaget visar fynden att MRSA finns hos svenska mjölkkor, men är inte vanligt förekommande.

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus…

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus – det här är en Lysinibacillus species

Då och då hittar vi den här bakterien – Lysinibacillus – den har en tydlig dubbbelhemolys men är alltså INTE en Staphylococcus aureus.

Lysinibacillus är en grampositiv omgivningsbakterie och inte någon specifik juverbakterie. Lysinibacillerna växer vanligtvis inte på saltmannitol-fältet på SELMA-plattan och koloniutseendet är lite mer gråaktigt än stafylokocker.

Det är viktigt att tänka på att allt som har dubbelhemolys inte behöver vara Staphylococcus aureus!

Lycinibacillus är lite gråare än stafylokocker.

 

 

 

Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!

Ansvarsfull användning av antibiotika till svenska kor

Den totala förskrivningen av antibiotika minskar och smalspektrigt penicillin utgör en allt större del av den totala förskrivningen. Det är positiva trender som visar att svenska mjölkproducenter och veterinärer använder antibiotika på ett ansvarsfullt sätt.

Marie Jansson Mörk, epidemiolog på Växa Sverige sammanställer årligen antibiotikaanvändningen (antibakteriella medel för systemiskt bruk) i kokontrollanslutna besättningar. Uppgifterna baseras på veterinär rapportering till djursjukdata. Den totala förskrivningen av antibiotika till mjölkkor var 11,1 förskrivningar per 100 ko-år under 2016. En mycket låg siffra. Den största delen antibiotika skrivs ut för behandling av mastit (65 %), följt av klöv- och benproblem (12 %), övriga infektionssjukdomar (11 %), reproduktionsstörningar (7 %) och övriga sjukdomar (6 %).

Penicillin är i Sverige oftast förstahandsvalet när sjuka kor behöver antibiotika. Det är ett smalspektrigt antibiotikum vilket betyder att det påverkar ett fåtal bakteriearter och därmed bidrar mindre till resistensutveckling än bredspektriga antibiotika dit tetracyklin, kinoloner och ceftiofur hör. Under 2016 stod penicillin för 88 procent av alla förskrivningar av antibiotika till mjölkkor, en ökning med cirka 3 procentenheter från föregående år. Över 90 procent av mastiterna och 88 procent av de klöv- och benproblem som behandlades med antibiotika behandlades med penicillin. Den för människa så viktiga antibiotikasorten ceftiofur används nästan inte alls till svenska kor vilket är mycket glädjande då den behöver sparas till sjuka människor.

Svenska mjölkbönder och veterinärer kan känna sig stolta över den låga och kloka användningen av antibiotika på svenska gårdar. Den kanske viktigaste anledningen till detta är att svenska kor har så låg sjuklighet. Friska kor behöver inte antibiotika.

Fortsättning KNS-seminarium i Gent, efter lunch. Sista inlägget.

Eftermiddagens huvudföreläsare Wilma Ziebuhr från Tyskland är inte veterinär utan läkare och hon pratar så klart om KNS hos människor. Stafylokocker kan vara en del av normalfloran, men de är också en av de vanligaste infektionerna hos människa. Staphylococcus epidermidis är den viktigaste KNS-arten hos människa och den är ofta resistent mot antibiotika. Ett stort problem inom humansjukvården är kateterassocierade infektioner. Wilma berättar en skrämmande historia om en ung man med leukemi som efter en lyckad benmärgstransplantation fick en infektion med S. epidermidis via en kateter. Den var multiresistent och patienten svarade inte på behandling utan avled på grund av att infektionen spreds i kroppen och slog ut alla vitala organ. Och detta på grund av en bakterie som vi tycker är ganska ofarlig hos korna. Humana S. epidermidis producerar ofta biofilm som ytterligare gör att de är svåra att kontrollera. Wilma menar också att KNS-bakterier kan innebära en viktig reservoar för spridning av resistensgener till S. aureus.

Korta presentationer KNS-seminarium i Gent dag 2.

Vi var många nordbor på plats och många av oss hade presentationer. Till exempel Gunnar Dalen, industridoktorand på norska Tine som berättar att KNS-arterna skiljer sig beroende på inhysning och mjölkningssystem. I den här studien var S. epidermidis (liksom i Sverige) vanligast.

Näste man är Yasser Mahmmod från Danmark som presenterar resultat från en studie om KNS på huden och i mjölk, i robotbesättningar. Totalt hittade de 16 KNS-arter, 15 på huden och 10 i mjölken. Förekomsten av KNS var 5 procent i mjölken och på spenhuden 37 procent. S. epidermidis och S. equorum var vanligast i mjölk. S. equorum, S. haemolyticus och S. xylosus var vanligast på huden.

I Vallonien, Belgien är andelen KNS vid kronisk mastit 20 procent enligt en studie på 11 gårdar. S. xylosus var vanligast.

Ytterligare en studie från Belgien (men från Flandern) visar att flera KNS-arter finns i träck. S. rostri var vanligast i denna studie. Träck kan därmed vara en potentiell smittkälla för juvret. Men flera av arterna i denna studie hade också skyddande egenskaper.

Själv hade jag tre presentationer på mötet. En om kor i Rwanda, en om får i Sverige och en om kameler i Kenya. I Rwanda liksom i Sverige är S. epidermidis det vanligaste fyndet vid subklinisk mastit. De flesta producerar betalaktamas. Hos svenska kött- och pälsproducerande får är KNS det vanligaste fyndet hos tackor med kliniskt friska juver och vanligast av dem är S. simulans. De flesta får-KNS-bakterierna är känsliga för penicillin, men alla S. xylosus är resistenta. Slutligen är S. simulans hos kameler med kliniskt friska juver den vanligaste KNS-arten.

Tack och hej från Gent i Belgien!

Fortsättning KNS-seminarium i Gent, efter lunch.

Eftermiddagens huvudföreläsare Wilma Ziebuhr från Tyskland är inte veterinär utan läkare och hon pratar så klart om KNS hos människor. Stafylokocker kan vara en del av normalfloran, men de är också en av de vanligaste infektionerna hos människa. Staphylococcus epidermidis är den viktigaste KNS-arten hos människa och den är ofta resistent mot antibiotika. Ett stort problem inom humansjukvården är kateterassocierade infektioner. Wilma berättar en skrämmande historia om en ung man med leukemi som efter en lyckad benmärgstransplantation fick en infektion med S. epidermidis via en kateter. Den var multiresistent och patienten svarade inte på behandling utan avled på grund av att infektionen spreds i kroppen och slog ut alla vitala organ. Och detta på grund av en bakterie som vi tycker är ganska ofarlig hos korna. Humana S. epidermidis producerar ofta biofilm som ytterligare gör att de är svåra att kontrollera. Wilma menar också att KNS-bakterier kan innebära en viktig reservoar för spridning av resistensgener till S. aureus.

KNS-seminarium i Gent, dag 2, korta presentationer efter kaffet.

Olav Österås från Tine i Norge berättar att många av deras koagulasnegativa stafylokocker är resistenta mot antibiotika. Det är betydligt vanligare med penicillinresistens hos KNS än hos Staphylococcus aureus. Nästan en tredjedel av KNS-bakterierna är resistenta mot penicillin. Det är också en skillnad i penicillinresistens mellan årstiderna, dock oklart varför. I Norge rekommenderas oftast ingen behandling vid KNS-mastit. S. simulans är vanligaste KNS-arten i Norge (liksom i Danmark). Marte Fergestad, norsk doktorand berättar att belgiska KNS-bakterier är mer resistenta mot antibiotika än de norska KNS-bakterierna. De belgiska bakterierna är också i mycket större utsträckning multiresistenta.

En studie från Kanada visar att kor med KNS-infektion har ungefär samma juverhälsa och mjölkproduktion som kor utan juverinfektion. Liknande resultat kommer också från Belgien där förstakalvare med KNS-infektion i tidig laktation inte producerar mindre mjölk än friska kor. Dock har de lite högre celltal. På juverdelsnivå.

Ann Nyman från SVA berättar om sin KNS-studie. I Sverige är S. epidermidis vanligast, följd av simulans, chromogenes och haemolyticus. I denna studie sågs en tydlig celltalsstegring hos kor och i juverdelar som hade KNS. Dock var det en skillnad emellan de olika arterna. Andelen penicillinresistens varierar mellan 0 och 100 %. Läs mer om hennes studie ett tidigare inlägg här på bloggen.