MRSA hos mjölkkor i Sverige

Foto: Bengt Ekberg

MRSA förekommer sporadiskt hos svenska mjölkkor. SVA har hittat MRSA i åtta anonyma mjölkprover i en screening som pågått sedan 2010.

Penicillinasproducerande isolat av Staphylococcus aureus från mjölkprover som kommer till SVA avkodas och undersöks med PCR med avseende på MRSA. Sex av de åtta isolaten har tillhört den typ som kallas MRSA med mecC. Dessutom påvisades ett MRSA-utbrott 2012 i en mjölkbesättning med känd identitet. Isolaten från gården var av en typ som förekommer hos människor och det är troligt att djuren smittades från en människa. Smittan var spridd bland ett flertal mjölkkor och några ungdjur i besättningen.

Den typ av MRSA som kallas LA-MRSA och som är mycket spridd bland grisar i många länder har inte hittats hos svenska mjölkkor. Sammantaget visar fynden att MRSA finns hos svenska mjölkkor, men är inte vanligt förekommande.

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus…

Allt med dubbelhemolys är inte Staphylococcus aureus – det här är en Lysinibacillus species

Då och då hittar vi den här bakterien – Lysinibacillus – den har en tydlig dubbbelhemolys men är alltså INTE en Staphylococcus aureus.

Lysinibacillus är en grampositiv omgivningsbakterie och inte någon specifik juverbakterie. Lysinibacillerna växer vanligtvis inte på saltmannitol-fältet på SELMA-plattan och koloniutseendet är lite mer gråaktigt än stafylokocker.

Det är viktigt att tänka på att allt som har dubbelhemolys inte behöver vara Staphylococcus aureus!

Lycinibacillus är lite gråare än stafylokocker.

 

 

 

Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!