På mastitkonferens i Nantes

 

tgv

Jag befinner mig i Nantes i Frankrike på en internationell mastitkonferens som anordnas av International Dairy Federation.

Dag 1 av 3 inleddes med en presentation av IDF:s arbete:

Olav Österås från Norge berättade om mastitsituationen i världen. Hans sammanställning bygger på en enkät som olika länder fått besvara. Några slutsatser från hans presentation är:

Klinisk mastit och tankcelltal har inget samband. Behandlingsincidensen av klinisk mastit har minskat i hela Norden. De nordiska länderna och Israel har bra kodata. Mastit är den viktigaste sjukdomen. S. aureus är vanligaste bakterien vid klinisk mastit och KNS vanligast vi subklinisk mastit. Många länder går från att behandla alla kor med sintidsantibiotika till selektiv sintidsterapi (som vi i Norden).

Sedan kom jag, Ylva Persson, med en presentation om antibiotikaresistens hos mastitpatogener. IDF har sammanställt data under tio år och ser ingen skenande resistensutveckling även om det finns regionala skillnader. Jag tar nu över detta arbete inom IDF och hoppas att vi ska kunna införa fler aspekter än att bara titta på mastitpatogener, till exempel indikatorbakterier och kalvar. Det skulle också vara intressant att titta närmare på sambandet mellan antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens inom mjölksektorn. Dock är utmaningarna stora. Få länder övervakar förbrukning och resistens och även om de gör det är data inte alltid jämförbara.

Sist i denna session var Elizabeth Berry från Storbritannien som berättade om IDF:s arbete med celltal. IDF anser att celltalsgränsen för när en ko har mastit är mer än 200 000 celler/ml. Motsvarande gräns för en ko som kan anses vara frisk är mindre än 100 000 celler/ml. Vidare tryckte Elizabeth på att man ska vara försiktig med att tolka en ensam celltalsmätning.

Doktorand Lisa Ekmans poster om juversår.
Doktorand Lisa Ekmans poster om juversår.

Efter lunch och postervisning bjöds det på två alternativa sessioner och jag valde bort ”Milking” och gick på ”Herd management”.

Ing-Marie Petzer från Sydafrika inledde med en presentation om hur man kan kombinera epidemiologi med kostnadsanalys för att fatta rätt beslut vid förebyggande djurhälsovård. I besättningar med hög incidens av subklinisk mastit med S. aureus kan det vara läge att behandla mycket i början för att slippa behandla senare. Medan besättningar med låg incidens kanske inte behöver behandla alls.

Håkan Landin från Växa Sverige presenterade resultat från en studie om spenförslutning i en högproducerande svensk mjölkbesättning. Spenförslutning används en hel del ute i världen, men ganska lite i Sverige. Den består av ett vismutsalt som täpper till spenkanalen vid sinläggning så att bakterier inte kan ta sig in. I den här besättningen gav dock spenförslutning sämre juverhälsa. En anledning kan vara att spenförslutning fungerar bäst vid miljöpatogener och i Sverige har vi främst problem med smittsamma juverpatogener. I diskussionen efteråt berättade Schmuel Friedman från Israel att de gjort nästan samma studie i Israel, men där var resultaten de omvända.

Päivi Rajala-Schultz från Finland berättade om en studie om abrupt eller gradvis sinläggning och eventuella effekter på celltal och mjölkmängd i efterföljande laktation. Abrupt sinläggning kan ge mer problem med mastit samt vara negativt för välfärden. I denna studie påverkade dock inte sinläggningsrutinen juverhälsan. En tendens till högre produktion och lägre celltal sågs dock vid gradvis sinläggning. Trots resultaten menar Päivi att det är bra om man kan låta kon gå ner i mjölk i tid inför sinläggning samt att sinläggningsrutiner ska skräddarsys efter besättningens förutsättningar.

Joanne Karzis från Sydafrika berättade om hur resistens hos S. aureus förändrats över åren samt orsaker därtill. Även i Sydafrika har besättningarna minskat i antal de senaste tio åren. Från 6000 till 2700 samtidigt som besättningsstorleken ökat. S. aureus är den vanligaste bakterien vid mastit i Sydafrika och resistensen hos denna har ökat de senaste åren. Men genom att införa goda rutiner i utvalda välskötta besättningar kunde resistensen minskas.

Etienne Doligez från Frankrike presenterade sinläggningsrutiner från Normandie. Det här föredraget var lite svårt att förstå då det var på franska med en simultantolk som var svår att följa. Rutinerna varierade i alla fall stort mellan besättningar. De flesta använde dock sintidsantibiotika till alla kor och endast en mindre del använde sig av selektiv sintidsterapi. Ungefär en tredjedel använde alltid spenförslutare, en tredjedel mer selektivt och en tredjedel aldrig.

Sist ut idag var Xavier Manteca från Spanien som pratade om djurvälfärd vid sinläggning. Han pratade om att djurvälfärd består av biologiska funktioner, känslor och beteende. För kon är vila ett högt motiverat beteende. Vid sinläggning kan minskning i foder och vatten stressa kon. Ökad mjölkmängd i juvret kan ge spänningar och smärta. Och om de har ont vill de inte lägga sig vilket ytterligare stressar kon. Problemen blir större hos kor med hög mjölkproduktion vid sinläggning. Högt tryck i juvret ger också ett ökat mjölkflöde och en försenad keratinpluggsformation. Detta i sin tur ger en högre risk för juverinfektion och mastit. Detta har betydelse för djurvälfärden då all klinisk mastit ger smärta enligt Xavier.

Mingel med kollegor från Rwanda, Sverige och Kenya (och förstås många andra nationaliteter på de andra deltagarna).
Mingel med kollegor från Rwanda, Sverige och Kenya (och förstås många andra nationaliteter på de andra deltagarna).

Häng med mig imorgon! Då blir det juverhälsa hos andra djur än kor samt behandling av mastit.

Bland kor och veterinärer i Bangladesh

Sedan i januari i år leder SVA tillsammans med Chittagong Veterinary and Animal Sciences University (CVASU) ett treårigt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som syftar till att utveckla ett juverhälsoprogram i Bangladesh.

Chittagong Veterinary and Animal Sciences University
Chittagong Veterinary and Animal Sciences University
Dr Mizanur Rahman, ansvarig för projektet på plats, med sin familj och delar av projektgruppen.
Dr Mizanur Rahman, ansvarig för projektet på plats, med sin familj och delar av projektgruppen.

Bangladesh, som betyder Bengalens land, är en republik i Sydasien vid Bengaliska viken, mellan Indien och Burma, Nepal och Bhutan. Det är världens åttonde mest befolkade land och eftersom det är ett ganska litet land till ytan är det ett av de mest tätbefolkade länderna i världen. Majoriteten av befolkningen är bengaliska muslimer, följt av bengaliska hinduer, med diverse buddhistiska och kristna samhällen. Det officiella språket är bengali (Källa: Wikipedia).

Många mjölkkor är korsningar mellan lokala raser och holstein.
Många mjölkkor är korsningar mellan lokala raser och holstein.

Bangladesh är ett fattigt land, men ekonomin är i snabb utveckling och jordbruket är en mycket viktig sektor. Ett av de områden som det satsas på är mjölkproduktionen. De flesta mjölkbesättningar i Bangladesh är småskaliga med antingen inhemska mjölkkor eller inkorsade med holstein. Getter hålls också i stor utsträckning för mjölkproduktion.

Get av rasen svart bengal. Det är en liten och fruktsam get med ganska låg mjölkproduktion.
Get av rasen svart bengal. Det är en liten och fruktsam get med ganska låg mjölkproduktion.

I Bangladesh ses en ökad efterfrågan på mjölk, men idag kan inte den inhemska produktionen svara upp mot efterfrågan på grund av för dålig produktivitet. Sannolikt är bristande juverhälsa en viktig anledning till att många kor producerar för lite mjölk. Vårt projekt syftar till att genom en juverhälsokampanj, riktad till veterinärer och lantbrukare, förbättra juverhälsan hos bangladeshiska mjölkkor för att få friskare djur och bättre lönsamhet. Dessutom kan antibiotikaanvändningen minska om korna förblir friska. Vi kommer dessutom att genomföra en mindre fältstudie för få en bild av mastitförekomst och orsakande smittämnen.

SVAs anförande under den ceremoniella delen av programmet.
SVA:s anförande under den ceremoniella delen av programmet.

I maj i år inleddes vårt projekt med en juverhälsoverkstad, ”Udder health control programme in developing countries: Learning from each other and sharing global experiences”, där veterinärer och lantbrukare från Bangladesh, grannländer och andra delar av världen träffades för att dela med sig av erfarenheter om hur ett juverhälsoprogram bäst kan byggas upp i ett låginkomstland. I samband med detta besökte vi också mjölkgårdar runt staden Chittagong.

Den här gården hade fläktar, men det märktes att korna led i värmen. Holstein är verkligen inte bästa rasen i ett tropiskt klimat.
Den här gården hade fläktar, men det märktes att korna led i värmen. Holstein är verkligen inte bästa rasen i ett tropiskt klimat.
En vacker tjur som passar bättre i det varma klimatet än holsteinkon i bakgrunden.
En vacker tjur som passar bättre i det varma klimatet än holsteinkon i bakgrunden.

Jag hoppas kunna återkomma med mer information om projektet vad det lider.

Att pastörisera eller inte pastörisera. Det är frågan.

Nyligen kom nya föreskrifter från Livsmedelsverket som reglerar försäljningen av opastöriserad mjölk i små mängder direkt från gård. Vi tänkte därför att det kunde vara bra att reda ut lite frågor kring pastörisering. Varför pastöriserar vi mjölken? Behövs det i dagens samhälle? Är opastöriserad mjölk bra för hälsan? Eller är det farligt? Smakar opastöriserad mjölk bättre?

Pastörisering är en säker metod för att avdöda bakterier i mjölk samtidigt som mjölken behåller sin smak och sitt näringsinnehåll.
Pastörisering är en säker metod för att avdöda bakterier i mjölk samtidigt som mjölken behåller sin smak och sitt näringsinnehåll.

År 1937 infördes pastöriseringskrav på mjölk i Sverige, främst för att bryta en av smittvägarna för tuberkulos. Idag har inte svenska kor tuberkulos, men andra bakterier och sjukdomar som ehec, salmonella, listeria, campylobakter och stafylokocker kan fortfarande spridas från opastöriserad mjölk till oss människor.  Därför har vi fortfarande kvar en lag som säger att all mjölk ska pastöriseras innan den säljs till konsumenter. Det finns dock ett undantag i lagstiftningen som gör det möjligt att sälja små mängder opastöriserad mjölk på gården direkt till konsument. Det är detta undantag som Livsmedelsverket gett ut nya föreskrifter för.

Opastöriserad mjölk kan innehålla många olika bakterier som kan vara skadliga för oss människor. Stafylokocker, listeria och campylobakter är ganska vanliga i svensk tankmjölk enligt en studie från SVA. I en annan studie från Livsmedelsverket hittades campylobakter och vtec/ehec i mer än vart tionde mjölkprov från svenska gårdar. Bakterier som orsakar den allvarliga sjukdomen ehec (t.ex. E. coli O157) hos främst barn, ses som en av de viktigaste livsmedelsburna sjukdomarna eftersom den kan få så fatala konsekvenser. Både campylobakter och ehec-bakterier kan finnas i tarmen hos nötkreatur utan att de är sjuka. Om bakterierna hamnar i mjölken kan det i olyckliga fall räcka med ett enda glas mjölk för att bli sjuk, eftersom infektionsdosen är mycket låg (10-100 bakterier för ehec-bakterier och något mer för campylobakter).

Stafylokocker, särskilt Staphylococcus aureus, och även E. coli är vanliga orsaker till mastit hos svenska mjölkkor. Listeriamastit förekommer också men är inte lika vanligt. Dålig juverhälsa kan därför vara en bidragande orsak till bakterier i mjölken.

Juvret kan härbärgera bakterier som kan överföras till mjölken. Både vid juverinfektion och vid ohygienisk mjölkning.
Juvret kan härbärgera bakterier som kan överföras till mjölken. Både vid juverinfektion och vid ohygienisk mjölkning.

Vissa konsumenter tror att det finns naturligt förekommande antimikrobiella substanser samt goda mjölksyrabakterier i mjölken som förhindrar att man blir sjuk av opastöriserad mjölk. Tyvärr finns dessa substanser och bakterier i alldeles för låga halter i vanlig mjölk för att ge effekt. En del personer hävdar också att ”förr drack man minsann opastöriserad mjölk utan att bli sjuk”. Men det kan vara värt att nämna att vi i Sverige har en lång tradition av att värmebehandla mjölk före konsumtion, även inom det egna hushållet. Dessutom har nya bakterier, som till exempel vtec/ehec, tillkommit under de senaste åren. Och slutligen så är det nog så att människor visst blev sjuka förr. Det var ju delvis därför vi införde pastöriseringstvånget en gång i tiden.

Mjölk innehåller många viktiga näringsämnen. Lågpastörisering, som är den vanligaste formen av pastörisering i Sverige, påverkar inte näringsinnehållet i någon större grad. Variationen mellan olika kors mjölk och mellan mjölk från olika årstider är mycket större än effekterna av pastörisering. Det finns inga vetenskapliga belägg för att laktosintoleranta personer bättre skulle klara av att dricka opastöriserad mjölk. Inte heller att opastöriserad mjölk kan bota eller förebygga allergi.

Smak är något subjektivt och om lågpastörisering påverkar smaken är oklart. Något som säkert påverkar smakupplevelsen av mjölken är fetthalten och även homogeniseringen som är en process där mjölkfettet sönderdelas så att det inte längre flyter på ytan. Homogenisering har inget med bakterier och livsmedelshygien att göra och är inget lagkrav. Det finns pastöriserad ohomogeniserad mjölk att köpa i butik under varumärken som gammaldags mjölk, lantmjölk och liknande. Det är sannolikt den produkt i mejerihyllan som ligger närmast den konära mjölken.

Läs mer:

Om opastöriserad mjölk hos Livsmedelsverket:

http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/mjolk-och-mejeriprodukter/varfor-pastoriseras-mjolken/

Raw Milk Misconceptions and the Danger of Raw Milk Consumption http://www.fda.gov/food/foodborneillnesscontaminants/buystoreservesafefood/ucm247991.htm

Nutritionella effekter av värmebehandling av mjölk, WHO-rapport: http://www.fao.org/docrep/018/i3396e/i3396e.pdf

Författare

Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige och bitr statsveterinär SVA

Anders Christiansson, expert mikrobiologi, LRF Mjölk

Helena Lindmark Månsson, expert nutrition samt mjölkens sammansättning, LRF Mjölk

Annika Smedman, expert nutrition, LRF Mjölk

Juverhälsa hos mjölkande får och getter

Liksom andra mjölkproducerande djur kan får och getter drabbas av juverinflammation (mastit), som i de flesta fall orsakas av en infektion med bakterier. Klinisk eller synlig mastit kan ha ett våldsamt förlopp och djuren kan bli mycket sjuka. Men vanligare är att djuren har mastit utan kliniska symtom, så kallad subklinisk mastit. Hos både får och get är Staphylococcus aureus den vanligaste bakterien vid klinisk mastit och koagulasnegativa stafylokocker vanligast vid subklinisk mastit. Subklinisk mastit har betydelse eftersom den sänker mjölkproduktionen trots att inget syns på djuren. Dessutom kan mastitmjölk ha förändrade egenskaper som påverkar osttillverkningen. Och sist men inte minst kan det finnas oönskade bakterier i mastitmjölk vilket har särskilt stor betydelse i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. God juverhälsa är alltså bra för djurvälfärden, för ekonomin och för livsmedelssäkerheten.

Friska juver ger mer mjölk
Friska juver ger mer mjölk

Det är bättre att förebygga än att behandla bort juverhälsoproblem

Även om de flesta mastitbakterier i Sverige är känsliga för penicillin och ofta relativt lättbehandlade, så är det mycket bättre att se till att djuren aldrig får mastit. Viktiga förebyggande åtgärder är att ha ett bra smittskydd och en god hygien. Dessutom är det bra att ha koll på juverhälsan i besättningen genom att tidigt identifiera eventuella problem. Det är också viktigt att se till att djuren är friska och starka så att de har ett bra immunförsvar. Här nedan följer några punkter som är tillämpbara i både får- och getbesättningar:

Yttre smittskydd

  • Köp helst inte in djur
  • Om djur måste köpas in, köp bara från besättningar fria från CAE/MV och böldsjuka samt med god juverhälsa. Ta gärna mjölkprov för bakteriologisk odling innan djuren sätts in i den nya besättningen. Håll djuren i karantän i minst tre veckor.

Inre smittskydd

  • Slå ut djur med växt av S. aureus i juvret
  • Gruppera djuren efter juverhälsa.
  • Utfodra inte lamm och killingar med mastitmjölk (särskilt inte från djur som har aureus)

Stärk immunförsvaret

  • Se till att besättningen är fri från CAE och MV.
  • Optimal utfodring med god mineral- och vitamintillförsel.
  • Stressfri miljö och djurhantering.

Hygien

  • Ha en god hygien i ströbädd, vatten och foder.
  • Klippta och rena juver.

Mjölkning

  • Se över mjölkmaskinens funktion och hygien.
  • Ha mjölkningsordning, där friska djur mjölkas först och djur med höga celltal mjölkas sist.
  • Torka djurens juver före mjölkning, helst med engångsjuverdukar.
  • Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl.
  • Spendoppa efter mjölkning.
  • Bra om djuren kan hållas stående en stund efter mjölkning då spenkanalerna är öppna. Kan styras med hjälp av utfodring.
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Rengör juvren före mjölkning, gärna med engångsduk. Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
 Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
Spendoppa efter mjölkning
Spendoppa efter mjölkning

 Håll koll på juverhälsan

  • Ta tankmjölkprov för celltal en gång i månaden, skickas till SVA eller Eurofins/Steins
  • Om celltalet stiger eller annan misstanke på dålig juverhälsa finns: Paddla alla juverhalvor med CMT och ta prov för bakteriologisk odling om CMT är 3 eller högre, eller om det är stora skillnader i CMT-utslag mellan juverhalvorna. Mjölkproven skickas till SVA.
  • Paddla alla juverhalvor före sinläggning för att kunna gruppera, slå ut eller sintidsbehandla djur. 

    Paddla mjölken med CMT
    Paddla mjölken med CMT
Mjölkprovtagning får
Ta mjölkprov för bakteriologi

 

Även kameler får mastit

På SVA jobbar vi inte bara med mastit hos våra vanligaste husdjur. Vi har nyligen fått pengar från Vetenskapsrådet för att studera mastit hos kameler i Kenya. Kamelmjölk är en viktig källa för näring hos folk i Afrika och i Asien. I Afrika och i arabvärlden är det den enpuckliga kamelen, dromedaren som hålls som husdjur, medan det i centrala och östra Asien är den tvåpuckliga, baktriska, kamelen. Kameler hålls i både extensiva och intensiva system. I Dubai finns världens största kamelmjölkbesättning, Camelicious, i ett intensivt system där kamelerna mjölkas med maskin och där mjölken processas på det närbelägna hypermoderna mejeriet.

Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU
Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU

Majoriteten av världens kameler finns dock i mer extensiva system som kan vara mer eller mindre stationära. En viktig grupp av djurhållare är pastoralisterna. På Wikipedia definieras pastoralism så här:
Pastoralism är en term inom antropologin för nomadiserande boskapsskötsel. Pastoralism betecknar dels de samhällen som uteslutande försörjer sig på boskapsskötsel men även en del av de samhällen som kombinerar boskapsskötsel med jordbruk som man också kallar agro-pastoralism.

Det är just denna grupp av kamelhållare som vi kommer att fokusera på i vårt kommande forskningsprojekt. Det har i tidigare studier visat sig att bakterien Streptococcus agalactiae är den vanligaste orsaken till mastit hos kameler i dessa områden. Streptococcus agalactiae ger som namnet antyder upphov till en minskning av mjölkproduktionen. Ibland kan alla fyra juverdelar hos en mjölkkamel vara helt utan mjölkproduktion på grund av mastit orsakad av denna bakterie. Så det är viktigt ur ekonomisk synpunkt att ha en god juverhälsa hos kamelerna. Djuren kan också bli sjuka så djurvälfärdsaspekten är också viktig. Dessutom är bakterier i mjölken en hälsofråga då mjölken många gånger dricks opastöriserad. Och sist men inte minst ger en förbättrad juverhälsa ett minskat behov av antibiotika och därmed mindre risk för resistenta bakterier.

Projektet, som är ett samarbete mellan Sverige och Kenya, har utformats som ett doktorandprojekt och vi har nyss rekryterat en doktorand till projektet. Dinah Seligsohn är veterinär och har närmast jobbat som distriktsveterinär på Gotland. Vi välkomnar Dinah till det här roliga, spännande och viktiga projektet.

Dinah, vår nya doktorand
Dinah, vår nya doktorand

Behandling av kolimastiter

En av de vanligare frågorna jag får är hur kolimastiter kan och bör behandlas. Redan när jag var veterinärstudent sades det att kolimastit inte skulle behandlas med antibiotika. Men då man kom ut på sitt första vikariat så gjordes det i alla fall.

För några år sedan ledde jag en studie om behandling av akut, klinisk kolimastit med enrofloxacin jämfört med placebo (se bild på testsubstans från den studien) och det blev ingen större skillnad mellan grupperna. Ett antal finska studier har kommit fram till samma sak. Och nu har det precis kommit en brittisk utvärdering av artiklar som studerat behandling av kolimastit med NSAID, tillsammans med eller utan enrofloxacin. Slutsatsen i den utvärderingen är att enrofloxcain inte tillför något till NSAID-behandling av kolimastit.

Testsubstans i brun glasflaska foto Ylva Persson

Inte heller är trimetoprimsulfa eller tetracyklin några särskilda bra alternativ till enrofloxacin eftersom det är svårt att uppnå terapeutiska koncentrationer i mjölk och juvervävnad med dem. Summa summarum finns det nog ingen anledning att behandla kolimastiter med antibiotika. God omvårdnad, NSAID och annan understödjande behandling räcker.

Det är också viktigt att komma ihåg att kinolonen enrofloxacin hör till de antibiotika som WHO listat som kritiskt viktiga för människa. Kinoloner omfattas också av en föreskrift som innebär att bakteriologisk provtagning och resistensbestämning måste utföras i samband med behandling. Vi ser i statistiken att användningen av kinoloner till mjölkkor sjunker vilket är glädjande. Fortfarande är dock enrofloxacin förstahandsval vid klebsiellamastit.

 

 

Mastit på SVA:s webb

Nu är vi i full färd med att uppdatera texterna på SVA:s webbplats. Här hittar du ingången till en skattkammare full med information om mastit: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

Klicka dig vidare till olika sorters mastit, diagnostik, bredvidläsning och länkar.

Och glöm inte bort att mastit kan drabba fler djurslag. Get bland annat: http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-hos-get

Och får: http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

Ylva tar mjölkprover Foto Astrid Sturnegk

 

Lyckad dag om Streptococcus agalactiae

mastitkurs_3

Idag har vi haft en heldagskurs om Streptococcus agalactiae (SRA) på SVA i samarbete med Växa Sverige. 25 intresserade veterinärer deltog. Dagen inleddes med att Karin Persson Waller berättade om klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer. SRA är en relativt ovanlig mastitbakterie som på senare år blivit vanligare, särskilt i vissa besättningar. Den största riskfaktorn för att få in SRA i besättningen är inköp av djur och det kan även finnas risk för zoonotisk smitta, det vill säga att människor och djur kan smitta varandra. Sedan kom Charlotta Fasth och pratade provtagning och diagnostik. Hennes huvudbudskap är att SRA är en svår diagnos att ställa i fält. Mjölkprover bör därför skickas till ackrediterat labb. Efter lunch körde jag (Ylva) ett kort pass om behandling som inte alltid är det enklaste trots att SRA är känslig för penicillin. Och sedan avslutades dagen med Håkan Landin som gav oss exempel på hur vi kan lyckas (och misslyckas) med att sanera besättningar från SRA. Håkan vill slå ett särskilt slag för att smittskyddet vid tiden runt kalvning är optimalt. För att skydda korna då de är som känsligast. På det hela taget blev det en lyckad kurs med intresserade åhörare som ställde många intressanta och tänkvärda frågor. Deltagarna verkade nöjda och det var vi föreläsare också.