Streptococcus agalactiae del 3 – diagnostik i fält

Det är viktigt att så tidigt som möjligt upptäcka att bakterien finns i besättningen. Enligt ett examensarbete från 2010 är det vanligt att smittan upptäcks i samband med rutinmässig bakeriologisk odling av kor med höga celltal eller i samband med odling vid klinisk mastit.

Det finns idag tre sätt att upptäcka Streptococcus agalactiae – genom diagnostik i fält, odling på laboratorium och PCR-diagnostik.

Diagnostik i fält

Diagnostik i fält innebär att kliniskt verksamma veterinärer själva odlar ut prover från kor med juverinflammationer. I prover från kliniska mastiter är växten ofta riklig och i renkultur. Har bakterien ett typiskt utseende är den då lätt att upptäcka.

Vid sparsam växt i blandflora, som är vanligare vid subkliniska mastiter, är det svårare att upptäcka Streptococcus agalactiae

I prover från subkliniska mastiter (höga celltal) växer det ofta färre bakterier som kan vara svåra att upptäcka i en blandflora. Vi rekommenderar att man alltid skickar prover från subkliniska mastiter till ett ackrediterat laboratorium.

 

 

Agglutinationstest för streptokocker
Katalastest

I fält kan man använda sig av enklare tester, till exempel katalastest och agglutinationstest för streptokocker för att få hjälp med diagnostiken. Det är viktigt att skicka in stammar för verifiering om bakterien inte påträffats i besättningen tidigare.

Streptococcus agalactiae utan hemolys

Vissa ovanligare stammar av Streptococcus agalactiae saknar helt hemolys och är då svåra att upptäcka och diagnosticera i fält. Det är därför viktigt att skicka in stammar för typning om det dyker upp nya sorters streptokocker i en besättning även om de saknar betahemolys.

 

 

Streptococcus agalactiae del 2 – provtagning

Här kommer andra delen av sammanfattningen från vårt seminarium om Streptococcus agalactiae.  Nästa del kommer att handla om diagnostik.

Provtagning vid Streptococcus agalactiae-misstanke

Provtagning kan ske på besättningsnivå, konivå eller juverdelsnivå. Vilken provtagning och vilken diagnostik som passar bäst beror på varför provet tas.

Tankmjölksprov

Prov på besättningsnivå görs framförallt via tankmjölk och bara med hjälp av PCR-diagnostik som är känsligare än odling. Det är viktigt att vara medveten om att det blir en väldigt stor utspädningseffekt i tankmjölk. Man kan räkna med att hitta en smittad ko bland 50-100 kor i tanken men det beror på hur mycket bakterier kon utsöndrar vid provtagningstillfället. Ofta mjölkar kon mindre på den smittade juverdelen vilket gör att utspädningseffekten blir ännu större.

Själva provtagningen ska göras när alla djur man vill ha med finns i tanken. Omröraren ska ha varit på i minst 10 minuter. Tas provet från tappkranen bör tre gånger mängden mjölk som ryms i tappkranen hällas ut innan provet tas.

Proverna tas helst i mjölkrör som innehåller bronopol och därmed konserveras som vid provtagningstillfället.

Individprover

Det går inte att välja ut djur eller juverdelar för provtagning baserat på celltal eller CMT. Hälften av alla kor som bär på Streptococcus agalactiae har CMT 1-2 och en fjärdedel har ett celltal under 200 000 celler (CMT 1).

Vare sig diagnostiken sker med PCR eller odling är det viktigt att ta rena prover för att säkert kunna lita på resultatet. Juver och spene rengörs på samma sätt som vid provtagning för odling, se provtagningsanvisning här. Provtagning för PCR kan gärna göras genom samlingsprover på djurnivå och tas helst i mjölkrör med bronopol.

Individprover via provmjölkning

Prover kan också tas ut via provmjölkningen vilket är väldigt smidigt när det är många djur som ska provtas samtidigt. Observera att det finns en risk för så kallad ”carry-over”, det vill säga att bakterier från kon som mjölkas innan kommer med i provet från nästa ko. PCR:en detekterar både levande och döda bakterier och är mycket känslig. Bakterier som finns i miljö eller på spenhud kan detekteras om proverna inte tas aseptiskt.

Vid svagt positiva prover från provmjölkningsprover är det viktigt att ta om proverna på ett aseptiskt sätt, se provtagningsinstruktionen.

Streptococcus agalactiae – seminarium del 1 – Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Igår höll Växa tillsammans med SVA ett seminarium om Streptococcus agalactiae – ”Streptococcus agalactiae hos mjölkkor”. Föreläsningar om klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, provtagning, diagnostik, behandling, sanering och förebyggande åtgärder varvades med givande diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Sammanfattning av varje område hittar du här:

  • Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer – på den här sidan
  • Provtagning
  • Diagnostik – kommer inom kort
  • Behandling – kommer inom kort
  • Sanering och förebyggande åtgärder -kommer inom kort

Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Streptococcus agalactiae

Streptococcus agalactiae är en grupp B-streptokock (GBS), inom gruppen finns en mängd olika stammar.

Klinik

Agalactiaeinfektion drabbar både äldre och yngre kor men framförallt lakterande. Subkliniska infektioner är vanligare än kliniska mastiter.

Infektionen leder ofta till höga celltal, nedsatt mjölkproduktion (-3,6 kg per ko och dag vilket är mer än tex vid Staphylococcus aureus-infektioner) och försämrad mjölkkvalitet.

Det är vanligt med höga bakteriehalter i mjölken framförallt tidigt i infektionen.

Förekomst

Streptococcus agalactiea (SRA) var en vanligt förekommande bakterie innan penicillinet introducerades.Till exempel i Danmark förekom bakterien i 20-30% av besättningarna under 50 talet.

I studier på kliniska mastiter i Sverige (utförda 1971/72, 1981/82, 2002/03) förekom SRA i mindre än 1% av alla fall av kliniska juverinflammationer.

I en stor tankmjölksstudie som genomfördes av Växa 2016 analyserades prover från nästan alla landets mjölkbesättningar med PCR-analys. 4% av alla besättningarna var positiva för SRA. Förekomsten varierar mycket mellan olika delar av landet. Högst prevalens har Halland, Västernorrland, Norrbotten och Skåne.

Streptococcus agalactiae är juverbunden och tillväxt av bakterien sker i juvret men man har i studier kunnat visa att bakterien överlever i miljön:

  • på händer och mjölkningskläder – upp till 10 dagar
  • kohud, förorenad med mjölk – cirka 14-21 dagar
  • mjölkfett – 14-21 dagar
  • gödsel – upp till 21 dagar
  • färskvatten – mindre än 4 veckor

Patogenes

Infektionen sker genom spenkanalen. Infektionsdosen är troligtvis låg (eventuellt 5-30 CFU). Invasionen tar 1-4 dagar och inflammationssymtomen kommer efter 3-5 dagar.

Smittspridning och riskfaktorer

Smittspridning till besättning sker framförallt genom inköp av djur men även via överföring från andra gårdar till exempel via avbytare mm.

Smittspridning inom gården sker framförallt vid mjölkning och riskfaktorer är:

  • ingen spendoppning
  • ingen sintidsbehandling
  • inga engångsdukar
  • dålig stimulering
  • dåligt underhåll av mjökningsanläggningen
  • inga handskar

Spridning från omgivningen förekommer också och riskfaktorer är mjölkläckage på båspall, förorenade båspallar och gångar, förorenade vattenkoppar/tråg, dålig stallmiljö och smutsiga kor.

Ytterligare riskfaktorer för spridning inom gården är att ge SRA-mjölk till kalvar, stora besättningar och om man inte är uppmärksam på mastitförekomst och bakteriefynd.

Den viktigaste smittkällan är ett infekterat juver.

Förebyggande åtgärder

Inga inköp av djur eller bara från konstaterat fria besättningar (Säker livdjurshandel).

Var uppnärksam på ökad mastitförekomst och bakteriefynd.

Skydda friska kor:

  • strikt gruppering och sektionering genom hela livslinjen,
  • goda mjölkningsrutiner
  • god hygien i stallet
  • ingen smittad mjölk till kvigkalvar i grupp och
  • genom att slakta ut kroniker

 

 

 

 

 

LjuvaJuver, ett forskningsprojekt om mastit och djurvälfärd

På SLU har precis ett spännande Formasfinansierat forskningsprojekt startat. Det heter ”Svenska mjölkbönders beslutsfattande, attityder och motiv till att arbeta förebyggande mot mastit för förbättrad djurvälfärd”.

Detta tvärvetenskapliga projekt där psykologi, ekonomi och husdjursvetenskap integreras, syftar till att undersöka svenska mjölkbönders beslutsfattande, attityder och motivation till att arbeta förebyggande mot mastit i sin besättning.

Nina Lind med en bakgrund inom psykologi, kommer att genomföra projektet i nära samarbete med forskare vid SLU med expertis inom företagsekonomi, husdjursvetenskap och veterinärmedicinsk epidemiologi.

Läs mer om projektet på bloggen: http://blogg.slu.se/ljuvajuver/

 

Nytt provtagningskit för de som inte tar mjölkprover så ofta

Vilande lamm
Foto: Bengt Ekberg

För att underlätta för de som inte skickar in mastitprover så ofta, till exempel får och getbesättningar, har SVA tagit fram ett provtagningskit som gör det enklare att skicka in ett eller två till fyra prover. Provtagningskitten innehåller allt som behövs för att skicka in  mjölkprover till SVA.

 

I kittet för ett prov ingår:

1 mjölkrör
1 transporthylsa
1 remiss
1 provtagningsinstruktion
1 föradresserad jiffypåse med porto betalt

2016 års kostnad per kit är 30 kr exklusive moms

I ett kit för upp till fyra prover ingår:

4 mjölkrör
1 transporthylsa
1 remiss
1 provtagningsinstruktion
1 föradresserad jiffypåse med porto betalt

2016 års kostnad per kit är 65 kr exklusive moms

Kitten kan enkelt beställas från Staben för vaccinberedskap på SVA:
Telefon: 018-67 43 00 (helgfria vardagar kl. 9.00-16.30, maj-augusti 9.00-15.50)
Fax: 018-67 43 93
E-post: order@sva.se

 

Favorit i repris – Seminarium om Streptococcus agalactiae

logovxamed-logga

 

 

Seminariet vänder sig till veterinärer med nötkreaturspraktik och kommer
att ta upp klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering samt förebyggande åtgärder vid S. agalactiae-mastit.
Aktuella frågeställningar kommer att diskuteras.

Tid och plats 09.30 – 16.00 den 15 mars 2017
Växa Sverige, Franzéngatan 6, 112 51 Stockholm

Föreläsare Charlotta Fasth, SVA & Ylva Persson, Växa Sverige/SVA
Åsa Lundberg & Håkan Landin, Växa Sverige

Kursavgift 1 000:- exklusive moms, inklusive kaffe och lunch

Anmälan Via e-post senast den 6 februari 2017; hakan.landin@vxa.se
Begränsat antal platser, tidig anmälan ger förtur.
Ange namn, e-post och faktureringsadress.

Frågor Håkan Landin, Växa Sverige; 070-350 24 82;
hakan.landin@vxa.se

Anmärkning Repris på ett seminarium anordnat på SVA 2016-02-10.

Nytt kliniskt fall av Mycoplasma bovis – upptäckt vid odling

bovismilk1
Exempel ur en gammal bok på mjölk från kor infekterade med Mycoplasma bovis

 

 

 

 

 

 

Ytterligare ett fall av den smittsamma och i Sverige relativt ovanliga mastitbakterien Mycoplasma bovis upptäcktes i en besättning i Skåne förra veckan. Det här är den tredje besättningen de senaste åren som har haft kliniska mastiter orsakade av M bovis.

Misstanken uppstod ovanligt nog genom odling (sic!)- ett prov från en kliniskt sjuk ko kom in för rutinmässig mastitodling. Tack vare vårt nya typningsinstrument, maldi-tof, började vi misstänka växt av mykoplasma. Vi kunde konfirmera att det verkligen rörde sig Mycoplasma bovis med hjälp av PCR.

Här finns mer att läsa om mastit orsakad av mykoplasma:

 

 

 

BS3-plattor med ovanlig växt

Anonymiserad bild där det enbart på fältet för gramnegativer
Anonymiserad bild

Förra veckan fick vi in två BS3-plattor från två helt olika distriktsveterinärstationer där det växte ovanliga (i mastitsammanhang) gramnegativa  bakterier. Det gramnegativa fälten såg även prickiga ut i agarn. På den ena plattan (se bild) var alla andra fält tomma och på den andra växte det enbart streptokocker på blodagarfältet.

Nu har vi typat bakterierna och det växte samma bakterie på båda plattorna – Ralstonia pickettii – en mycket ovanlig bakterie i mastitsammanhang men vanligt förekommande i jord och sjövatten.

Håll lite extra utkik ni som använder BS3-plattor – om det växer på gramnegativ-fältet men ingen annan stans, eller om växten på blodagarfältet inte stämmer med växten på gramnegativfältet – tolka växten med försiktighet.

Kommentera gärna om ni har liknande erfarenheter!

Koagulasnegativa stafylokocker – spelar det någon roll vilken sort?

KNSparad

Staphylococcus epidermidis (S epidermidis), S chromogenes, S simulans… Sedan 2013 har många mer eller mindre okända bakterienamn dykt upp på svaren från SVA. Anledningen till detta är INTE att vi helt plötsligt fått in en massa nya bakterier i Sverige utan att vi på SVA fått tillgång till en ny analysmetod för att med stor säkerhet artbedöma bakterier och äntligen kan vi i stället för att bara rapportera exempelvis koagulasnegativa stafylokocker (KNS) faktiskt ange vilken KNS som finns i mjölkprovet.

Vad är koagulasnegativa stafylokocker?

Koagulasnegativa stafylokocker är en stor grupp av bakterier, totalt har ca 40 olika arter påvisats varav ca 20 i mjölk, som har gemensamt att de är stafylokocker och att de testar negativ på koagulastestet. Det har dock tidigare inte funnits metoder för att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt artbedöma KNS så därför har man bara rapporterat dem som KNS, tills nu då.

KNS-projektet…

KNS1

Trots att KNS är det näst vanligaste fyndet vid subklinisk mastit  i Sverige vet vi inte så mycket om denna grupp av bakterier, mycket för att den har ansetts bara orsaka milda fall av mastit. Det är dock inte troligt att alla de ca 20 KNS arterna som påvisats hos mjölkkor beter sig lika. För att få bättre kunskap om vad det kan finnas för skillnader mellan våra vanligaste KNS arter startades på SVA ett forskningsprojekt i september 2014. Projektet håller nu på att avslutas.

Är det någon skillnad mellan olika KNS-arter?

Några av de preliminära resultaten visar att det är framförallt fyra KNS arter som dominerar i de inskickade mjölkproverna; S epidermidis, S chromogenes, S simulans och S haemolyticus.

Staphylococcus chromogenes  -är ett vanligt fynd framförallt hos förstakalvare och är den KNS art (av de fyra vanligaste) som ger lägst celltalshöjning, medan S epidermidis orsakar ett signifikant högre celltal än S chromogenes.

Staphylococcus epidermidis, S chromogenes, S simulans verkar ge mer persistenta mastiter och påvisas oftare vid upprepad provtagning jämfört med S haemolyticus.

Vi kan även se en skillnad i β-laktamas produktion (som visar om bakterierna är känsliga för penicillin eller inte) mellan KNS-arterna, där t.ex. 60 % av S haemolyticus isolaten producerade β-laktamas , medan inga av S simulans isolaten gjorde det.

Vi har hittills inte kunnat hitta några signifikanta skillnader mellan arterna gällande mjölkproduktion eller utslagning. De slutliga statistiska analyserna kommer att påbörjas i maj 2016. Klart är att det finns skillnader i påverkan på juverhälsa mellan olika KNS-arter och att mer specifik rådgivning gällande respektive art kan behövas.

KNS2

Grattis Gunilla – rätt svar på månadens bakterie!

Som Gunilla mycket riktigt gissat (eller visste) så var månadens bakterie Lactococcus lactis. Snart kommer ett inlägg med mer informationen bakterien.