Nytt kliniskt fall av Mycoplasma bovis – upptäckt vid odling

bovismilk1
Exempel ur en gammal bok på mjölk från kor infekterade med Mycoplasma bovis

 

 

 

 

 

 

Ytterligare ett fall av den smittsamma och i Sverige relativt ovanliga mastitbakterien Mycoplasma bovis upptäcktes i en besättning i Skåne förra veckan. Det här är den tredje besättningen de senaste åren som har haft kliniska mastiter orsakade av M bovis.

Misstanken uppstod ovanligt nog genom odling (sic!)- ett prov från en kliniskt sjuk ko kom in för rutinmässig mastitodling. Tack vare vårt nya typningsinstrument, maldi-tof, började vi misstänka växt av mykoplasma. Vi kunde konfirmera att det verkligen rörde sig Mycoplasma bovis med hjälp av PCR.

Här finns mer att läsa om mastit orsakad av mykoplasma:

 

 

 

BS3-plattor med ovanlig växt

Anonymiserad bild där det enbart på fältet för gramnegativer
Anonymiserad bild

Förra veckan fick vi in två BS3-plattor från två helt olika distriktsveterinärstationer där det växte ovanliga (i mastitsammanhang) gramnegativa  bakterier. Det gramnegativa fälten såg även prickiga ut i agarn. På den ena plattan (se bild) var alla andra fält tomma och på den andra växte det enbart streptokocker på blodagarfältet.

Nu har vi typat bakterierna och det växte samma bakterie på båda plattorna – Ralstonia pickettii – en mycket ovanlig bakterie i mastitsammanhang men vanligt förekommande i jord och sjövatten.

Håll lite extra utkik ni som använder BS3-plattor – om det växer på gramnegativ-fältet men ingen annan stans, eller om växten på blodagarfältet inte stämmer med växten på gramnegativfältet – tolka växten med försiktighet.

Kommentera gärna om ni har liknande erfarenheter!

Koagulasnegativa stafylokocker – spelar det någon roll vilken sort?

KNSparad

Staphylococcus epidermidis (S epidermidis), S chromogenes, S simulans… Sedan 2013 har många mer eller mindre okända bakterienamn dykt upp på svaren från SVA. Anledningen till detta är INTE att vi helt plötsligt fått in en massa nya bakterier i Sverige utan att vi på SVA fått tillgång till en ny analysmetod för att med stor säkerhet artbedöma bakterier och äntligen kan vi i stället för att bara rapportera exempelvis koagulasnegativa stafylokocker (KNS) faktiskt ange vilken KNS som finns i mjölkprovet.

Vad är koagulasnegativa stafylokocker?

Koagulasnegativa stafylokocker är en stor grupp av bakterier, totalt har ca 40 olika arter påvisats varav ca 20 i mjölk, som har gemensamt att de är stafylokocker och att de testar negativ på koagulastestet. Det har dock tidigare inte funnits metoder för att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt artbedöma KNS så därför har man bara rapporterat dem som KNS, tills nu då.

KNS-projektet…

KNS1

Trots att KNS är det näst vanligaste fyndet vid subklinisk mastit  i Sverige vet vi inte så mycket om denna grupp av bakterier, mycket för att den har ansetts bara orsaka milda fall av mastit. Det är dock inte troligt att alla de ca 20 KNS arterna som påvisats hos mjölkkor beter sig lika. För att få bättre kunskap om vad det kan finnas för skillnader mellan våra vanligaste KNS arter startades på SVA ett forskningsprojekt i september 2014. Projektet håller nu på att avslutas.

Är det någon skillnad mellan olika KNS-arter?

Några av de preliminära resultaten visar att det är framförallt fyra KNS arter som dominerar i de inskickade mjölkproverna; S epidermidis, S chromogenes, S simulans och S haemolyticus.

Staphylococcus chromogenes  -är ett vanligt fynd framförallt hos förstakalvare och är den KNS art (av de fyra vanligaste) som ger lägst celltalshöjning, medan S epidermidis orsakar ett signifikant högre celltal än S chromogenes.

Staphylococcus epidermidis, S chromogenes, S simulans verkar ge mer persistenta mastiter och påvisas oftare vid upprepad provtagning jämfört med S haemolyticus.

Vi kan även se en skillnad i β-laktamas produktion (som visar om bakterierna är känsliga för penicillin eller inte) mellan KNS-arterna, där t.ex. 60 % av S haemolyticus isolaten producerade β-laktamas , medan inga av S simulans isolaten gjorde det.

Vi har hittills inte kunnat hitta några signifikanta skillnader mellan arterna gällande mjölkproduktion eller utslagning. De slutliga statistiska analyserna kommer att påbörjas i maj 2016. Klart är att det finns skillnader i påverkan på juverhälsa mellan olika KNS-arter och att mer specifik rådgivning gällande respektive art kan behövas.

KNS2

Grattis Gunilla – rätt svar på månadens bakterie!

Som Gunilla mycket riktigt gissat (eller visste) så var månadens bakterie Lactococcus lactis. Snart kommer ett inlägg med mer informationen bakterien.

Mastit på SVA:s webb

Nu är vi i full färd med att uppdatera texterna på SVA:s webbplats. Här hittar du ingången till en skattkammare full med information om mastit: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

Klicka dig vidare till olika sorters mastit, diagnostik, bredvidläsning och länkar.

Och glöm inte bort att mastit kan drabba fler djurslag. Get bland annat: http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-hos-get

Och får: http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

Ylva tar mjölkprover Foto Astrid Sturnegk

 

Mycoplasma bovis – bakterien som finns men få har sett

Foto: VetBact.org
Foto: VetBact.org – Mycoplasma bovis-kolonier ser i mikroskop ut som stekta ägg

För någon månad sedan hittades Mycoplasma bovis hos flera kor med juverhälsoproblem i en besättning i södra Sverige. Tidigare har bakterien hittats vid juverinflammation för några år sedan (2011) och i en anonym tankmjölksstudie som utfördes av Svensk Mjölk (nuvarande Växa) 2013 så påvisades bakterien i fyra besättningar av drygt 13 000 som testades.

Det är viktigt att inte glömma bort mykoplasma som orsak till juverinflammation speciellt om mastiterna drabbar flera juverdelar, leder till markant minskad produktion och inte svarar på behandling.

Det som var anmärkningsvärt i det senaste fallet var att trots att flera kor hade mykoplasma-mastiter så var tankmjölksprovet negativt. Det kan bero på att kor som hade juverinflammation inte gick i tanken eller att mykoplasmainfektionen orsakar en kraftig nedgång i mjölkproduktionen så att mjölken från de infekterade korna blev väldigt utspädd med mjölk från friska kor.

Vad är Mycoplasma bovis?

Mykoplasma är en sorts bakterie som skiljer sig från de flesta andra eftersom den saknar cellvägg. Att den inte har cellvägg gör att den är mycket svårare att behandla än många andra bakterier.

De flesta mykoplasmerna är specifika för ett djurslag och Mycoplasma bovis är nötkreaturens mykoplasma som kan ge luftvägsproblem hos kalvar, ledproblem och stora problem med juverinflammationer.

Symtom på Mycoplasma bovis-mastit

Många kor i besättningen kan drabbas. Bakterien orsakar kliniska mastiter med juverödem, nedsatt mjölkproduktion och vattnig till tjock och flockig mjölk. Om mjölkprovet får stå så blir mjölken snabbt uppdelad i en klar och en flockig del.

Typiskt utseende för mjölk från kor med M bovis-mastit

Ofta drabbas flera juverdelar. Mykoplasma kan också ge subkliniska mastiter med höga celltal som enda tecken.

Diagnostik

Mycoplasma växer inte ut vid vanliga bakterieodlingar utan kräver speciella förhållanden och tar dessutom lång tid att odla fram. Därför är PCR-diagnostik det som fungerar allra bäst för att diagnosticera mykoplasma-mastiter.

Läs mer om Mycoplasma bovis

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mycoplasma bovis hos kalv och mastit orsakad av mycoplasma bovis hos nötkreatur.

Här kan du även läsa Växa Sveriges riktlinjer vid ett första fall av Mycoplasma bovis-mastit.

Hemma hos – reportage på mastitlab i tidningen Land

Land hela uppslaget

Ni missar väl inte dagens Land lantbruk med Tema Mjölk – där finns ett reportage om SVA:s mastitdiagnostik.

Här finns artikeln även i digitalt format: Ovanliga mastitbakterier ökar igen.

Lyckad dag om Streptococcus agalactiae

mastitkurs_3

Idag har vi haft en heldagskurs om Streptococcus agalactiae (SRA) på SVA i samarbete med Växa Sverige. 25 intresserade veterinärer deltog. Dagen inleddes med att Karin Persson Waller berättade om klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer. SRA är en relativt ovanlig mastitbakterie som på senare år blivit vanligare, särskilt i vissa besättningar. Den största riskfaktorn för att få in SRA i besättningen är inköp av djur och det kan även finnas risk för zoonotisk smitta, det vill säga att människor och djur kan smitta varandra. Sedan kom Charlotta Fasth och pratade provtagning och diagnostik. Hennes huvudbudskap är att SRA är en svår diagnos att ställa i fält. Mjölkprover bör därför skickas till ackrediterat labb. Efter lunch körde jag (Ylva) ett kort pass om behandling som inte alltid är det enklaste trots att SRA är känslig för penicillin. Och sedan avslutades dagen med Håkan Landin som gav oss exempel på hur vi kan lyckas (och misslyckas) med att sanera besättningar från SRA. Håkan vill slå ett särskilt slag för att smittskyddet vid tiden runt kalvning är optimalt. För att skydda korna då de är som känsligast. På det hela taget blev det en lyckad kurs med intresserade åhörare som ställde många intressanta och tänkvärda frågor. Deltagarna verkade nöjda och det var vi föreläsare också.