KNS – vad är det för skillnad på olika koagulasnegativa stafylokocker?

KNS (koagulasnegativa stafylokocker) är en mycket varierande grupp stafylokocker som oftast orsakar spontant avläkande subkliniska (ej synliga) mastiter med förhöjda celltal i mjölken. Då och då förekommer lindriga kliniska (synliga) mastiter och ibland kan man se besättningsproblem med höga celltal och ett smittsamt förlopp.

Det finns en mängd olika arter av KNS och de skiljer sig åt både vad gäller utseende och förmåga att orsaka mastit. I mastitsammanhang är Staphylococcus chromogenes, S epidermidis, S haemolyticus, S hyicus, S  simulans S xylosus och S saprophyticus de vanligast förekommande.

Fördelning inom KNS baserat på mjöklprover från 29 672 juverdelar och 21 982 kor som kommit in till SVA under 2018 och 2019

Staphylococcus epidermidis
Det här är den vanligaste KNS-arten som isoleras på SVA i samband med mastit. S. epidermidis tillhör den normala hudfloran och orsakar ofta långvariga juverinfektioner med kvarstående höga celltal vilket ökar risken för smittspridning. Den kan även orsaka kliniska mastiter. Vanligare fynd hos äldre kor. Ibland resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus chromogenes
Vanligare hos förstakalvare och kan ibland orsaka klinisk mastit men ger oftast subkliniska juverinflammationer, i allmänhet med lägre förhöjning av celltalet än andra KNS. Bakterien finns som normalflora på juverhud och i spenkanalen. Bakterien hittas inte så ofta i miljön. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.



Andel resistenta mot (PC+) och känsliga för (PC-) penicillin inom olika KNS*.

Staphylococcus haemolyticus
Orsakar oftast subklinisk och ibland klinisk mastit. Bakterien återfinns både i miljön och på juverhud men även som normalflora på människohud. Ofta resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus simulans
Orsakar ofta subkliniska och ibland kliniska mastiter som kan bli allvarliga under pågående laktation. Juver-infektionerna blir ofta långvariga och orsakar högre celltal än för andra KNS. Nästan alltid känslig för penicillin (pc-)*.

Staphylococcus hyicus
Ger oftare än andra KNS långvariga juverinfektioner och höga celltal. Bakterien förekommer normalt på kons hud. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.

Stayphylococcus xylosus
Bakterien återfinns ofta i normalfloran på kornas spenhud samt i spenkanalen men kan även hittas i miljön som till exempel ströbädden. Bakterien verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än andra KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus saprophyticus
Bakterien är en miljöbakterie och verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än övriga KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

* Uppgifterna vad gäller känslighet för penicillin grundar sig på data från stammar isolerade på SVA under 2018-2019

Anrikning för Staphylococcus aureus utförs inte längre på SVA

Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta

Från och med årsskiftet har vi slutat att utföra specifik anrikning för Staphylococcus aureus . Anledningen är att en vanlig bakteriologisk odling fångar upp de flesta Staphylococcus aurues-infektionerna och ger ett mer rättvisande svar än en anrikning som förökar upp alla bakterier även de som förekommer på hud eller i kons miljö och som kan ha kommit med om provtagningen inte varit optimal.

Önskas specifik undersökning för Staphylococcus aureus så rekommenderar vi PCR-undersökning. Kom ihåg att det även vid PCR-undersökning är viktigt med noggrann rengöring innan provtagning eftersom det annars är stor risk för falskt positiva resultat. Staphylococcus aureus förekommer naturligt på kors och människors hud och kan komma med vid provtagning och ge felaktigt utslag i undersökningen.

Ny remiss

Nu har vi uppdaterat vår remiss och du hittar den på SVA:s hemsida bland övriga remisser. På den nya remissen går det att ange om resistens önskas för specifika bakterier.

Remissen går som vanligt att fylla i och spara på datorn för att slippa fylla i samma saker varje gång. SVA planerar inför att införa en e-tjänst där analyserna ska kunna beställas digitalt, mer information kommer om det längre fram.

Överlag bra resultat för landets veterinärer vid odling av kliniska mastiter – men variationerna är stora

Många kliniskt verksamma veterinärer är duktiga på att själva odla och typa bakterier men tyvärr spretar resultaten ganska mycket och det finns stora kvalitetsskillnader.

Varje år skickar SVA ut en ringtest (en sorts av kvalitetssäkring för de som odlar mastitprover) i form av fem okända mastitprover som skickas till de stordjurspraktiserande veterinärer som anmält sig. I år deltog 57 arbetsplatser och vi fick in svar från 48 arbetsplatser och 131 deltagande veterinärer.

Årets ringtest innehöll Jäst, Klebsiella sp, Streptococcus agalactiae, övrig stafylokock (PC+) och Trueperella pyogenes.

Resultaten varierar väldigt mycket från de som har totalt 10 poäng (alla rätt) till de som endast har 2 poäng totalt (ett rätt av fem).

Årets svåraste prov var det som innehöll jäst, endast 33 procent lyckades typa den. Jäst är inte den vanligaste orsaken till juverinflammation men förekommer med jämna mellanrum.

Jästsvamp på blodagar

Cirka 80% av deltagarna svarade rätt på proverna som innehöll Klebsiella spp, Streptococcus agalactiae och Trueperella pyogenes. 66% klarade den övriga stafylokocken.

Förutom den varierande kvaliteten finns det tre observandum vid årets ringtest:

  • Hela 21% av deltagarna kände inte igen Streptococcus agalactiae vilket är allvarligt med tanke på att det är viktigt med snabb upptäckt om bakterien nyintroduceras i en besättning.
  • 23% tolkade felaktigt tolkade den övriga stafylokocken som en Staphylococcus aureus trots att bakterien varken uppförde sig som en Staphylococcus aureus på SELMA eller såg ut som en Staphylococcus aureus.
  • Även i år, precis som föregående år, visade det sig vara väldigt svårt är att avgöra om stafylokocker är känsliga för penicillin eller inte. Den test som finns att tillgå i fält är svårtolkad och ger ibland felaktigt negativa resultat. I årets ringtest svarade bara 17% av de som testat rätt på att stammen var resistent mot penicillin.

Den fullständiga rapporten från årets ringtest går att läsa på vår hemsida: Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Mer om celltal på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Nästa gästbloggare är Ann Nyman på Växa Sverige:

Differentierat celltal – en ny analys för att bättre kunna hitta kor med mastit?

Länge har vi använt oss av det somatiska celltalet i mjölk för att klassa kor som troligen friska eller som kor med trolig subklinisk (osynlig) mastit. Emellertid visar inte celltalet alltid rätt, cirka 10 procent av de kor som vi via celltalet bedömer vara friska har trots allt bakterier i juvret och nästan 40 procent av de som vi via celltalet bedömer ha subklinisk mastit har inte bakterier i juvret. Nu har en ny analysmetod lanserats där man förutom celltalet även rapporterar vilka somatiska celler som utgör celltalet, det så kallade differentierade celltalet. Vetenskapen bakom har visat att vid en infektion består det ökande celltalet framförallt av neutrofiler; de är det primära svaret på en infektion och har som uppgift att bland annat döda bakterier. När bakterierna är döda byts neutrofiler ut mot makrofager, som framför allt har som uppgift att städa upp (äta döda bakterier och neutrofiler), och sedan sjunker celltalet sakta till att förhoppningsvis nå ursprungsnivån innan infektionen startade. Den nya metoden rapporterar proportionen neutrofiler i det totala celltalet och skulle på så sätt ge en bättre uppfattning om en ko med ett högt celltal är i en aktiv inflammationsfas (med hög andel neutrofiler) eller i en passiv inflammationsfas (där andelen makrofager kan vara hög). Växa Sverige och Eurofins i Sverige undersöker nu tillsammans om det differentierade celltalet kan hjälpa till i bedömningen om vilka kor som mer troligt har en bakteriell infektion i juvret och vilka som är fria från infektion. Den första sammanställningen av resultaten presenterades på den internationella mejeriföreningens (IDF) mastitmöte i Köpenhamn den 14–16 maj. Resultaten så långt har emellertid inte tydligt kunnat visa att användning av det differentierade celltalet underlättar bedömningen av kor med eller utan subklinisk mastit, men vissa intressanta skillnader ses. Mer information om projektet kommer att finnas tillgängligt efter sommaren.

Fortfarande låg förekomst av juversmittor i Sverige

Här kommer nästa gästbloggare från IDFs mastitkonferens i Köpenhamn:

Håkan Landin på Växa Sverige Djurhälsa redovisade resultatet från en rikstäckande PCR-undersökning genomförd i juni 2016. Tankmjölk från alla dåvarande mjölkgårdar (3 899 st.) analyserades med PathoProof Mastitis Major 4 med syftet att studera utbredning och oroande trender rörande förekomsten av Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis i Sverige. Glädjande nog var besättningsprevalensen fortsatt på låga 4,0 respektive 0,3 procent. Streptococcus agalactiae, en fruktad orsak till mastiter och celltal, detekterades visserligen på 158 gårdar, främst i Skåne, Halland och Norrbotten, men andelen smittade gårdar förefaller snarast sjunkit något sedan tidigare liknande undersökningar. Håkans slutsats var att alla gårdar som någon gång säljer djur bör ansluta sig övervakningen i Säker Livdjurshandel, att gårdar som köper djur alltid bör välja en leverantör på Gröna Listan samt att rikstäckande tankmjölksundersökningar framöver bör genomföras regelbundet.

Nu går det att anmäla sig till årets ringtest för kliniska mastiter!

Varje år skickar SVA ut en ringtest för kliniska mastiter till de veterinärkliniker som vill vara med. En ringtest innebär att samma prover skickas ut till flera olika laboratorium för att kunna jämföra kvalitet mellan laboratorier.  Deltagarna rapporterar  in sina resultat och får en rapport med rätt resultat och en sammanfattning om hur alla laboratorier har lyckats.

Syftet med SVAs ringtest är både kvalitetssäkring och utbildning av kliniskt verksamma veterinärers odlingar.

Förra året hade vi en lite klurigare bakterie:

Bacillus species – inte den vanligaste mastitbakterien men viktig i livsmedelssammanhang

Föregående års rapporter och mer information om ringtesten finns på SVAs hemsida.

Där går det också fortfarande bra att anmäla sig till 2019 års ringtest om du inte redan gjort det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvalitetssäkring av mastitodlingar skickas ut

Igår skickade vi ut årets ringtest till 50 av landets veterinärstationer. Ringtesten innebär att varje arbetsplats får fem okända prover som innehåller mastitbakterier. Proverna odlas ut på plattor och sedan ska medarbetarna på arbetsplatsen svara på vad som växer i varje prov via ett webbformulär.

Mjölk med lång hållbarhet pytsas ut i mjölkrör och skickas med för att blanda med ampullerna med frystorkade bakterier.

Ringtesten är ett viktigt led i kvalitetssäkring av mastitodlingar i fält. Fältodling är inte helt lätt och det är viktigt att med jämna mellanrum stämma av med hjälp av till exempel ringtester att det man svarar ut är rätt och relevant. Det är femte året i rad som vi skickar ut ringtesten och det är roligt att se att antalet deltagare ökar för varje år.

Ampuller med frystorkade bakterier

Locken sätts på ampullerna som ska skickas ut

Färdigpackade lådor med ringtester och kuvert