Juverhälsa hos mjölkande får och getter

Liksom andra mjölkproducerande djur kan får och getter drabbas av juverinflammation (mastit), som i de flesta fall orsakas av en infektion med bakterier. Klinisk eller synlig mastit kan ha ett våldsamt förlopp och djuren kan bli mycket sjuka. Men vanligare är att djuren har mastit utan kliniska symtom, så kallad subklinisk mastit. Hos både får och get är Staphylococcus aureus den vanligaste bakterien vid klinisk mastit och koagulasnegativa stafylokocker vanligast vid subklinisk mastit. Subklinisk mastit har betydelse eftersom den sänker mjölkproduktionen trots att inget syns på djuren. Dessutom kan mastitmjölk ha förändrade egenskaper som påverkar osttillverkningen. Och sist men inte minst kan det finnas oönskade bakterier i mastitmjölk vilket har särskilt stor betydelse i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. God juverhälsa är alltså bra för djurvälfärden, för ekonomin och för livsmedelssäkerheten.

Friska juver ger mer mjölk
Friska juver ger mer mjölk

Det är bättre att förebygga än att behandla bort juverhälsoproblem

Även om de flesta mastitbakterier i Sverige är känsliga för penicillin och ofta relativt lättbehandlade, så är det mycket bättre att se till att djuren aldrig får mastit. Viktiga förebyggande åtgärder är att ha ett bra smittskydd och en god hygien. Dessutom är det bra att ha koll på juverhälsan i besättningen genom att tidigt identifiera eventuella problem. Det är också viktigt att se till att djuren är friska och starka så att de har ett bra immunförsvar. Här nedan följer några punkter som är tillämpbara i både får- och getbesättningar:

Yttre smittskydd

  • Köp helst inte in djur
  • Om djur måste köpas in, köp bara från besättningar fria från CAE/MV och böldsjuka samt med god juverhälsa. Ta gärna mjölkprov för bakteriologisk odling innan djuren sätts in i den nya besättningen. Håll djuren i karantän i minst tre veckor.

Inre smittskydd

  • Slå ut djur med växt av S. aureus i juvret
  • Gruppera djuren efter juverhälsa.
  • Utfodra inte lamm och killingar med mastitmjölk (särskilt inte från djur som har aureus)

Stärk immunförsvaret

  • Se till att besättningen är fri från CAE och MV.
  • Optimal utfodring med god mineral- och vitamintillförsel.
  • Stressfri miljö och djurhantering.

Hygien

  • Ha en god hygien i ströbädd, vatten och foder.
  • Klippta och rena juver.

Mjölkning

  • Se över mjölkmaskinens funktion och hygien.
  • Ha mjölkningsordning, där friska djur mjölkas först och djur med höga celltal mjölkas sist.
  • Torka djurens juver före mjölkning, helst med engångsjuverdukar.
  • Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl.
  • Spendoppa efter mjölkning.
  • Bra om djuren kan hållas stående en stund efter mjölkning då spenkanalerna är öppna. Kan styras med hjälp av utfodring.
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Rengör juvren före mjölkning, gärna med engångsduk. Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
 Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
Spendoppa efter mjölkning
Spendoppa efter mjölkning

 Håll koll på juverhälsan

  • Ta tankmjölkprov för celltal en gång i månaden, skickas till SVA eller Eurofins/Steins
  • Om celltalet stiger eller annan misstanke på dålig juverhälsa finns: Paddla alla juverhalvor med CMT och ta prov för bakteriologisk odling om CMT är 3 eller högre, eller om det är stora skillnader i CMT-utslag mellan juverhalvorna. Mjölkproven skickas till SVA.
  • Paddla alla juverhalvor före sinläggning för att kunna gruppera, slå ut eller sintidsbehandla djur. 

    Paddla mjölken med CMT
    Paddla mjölken med CMT
Mjölkprovtagning får
Ta mjölkprov för bakteriologi

 

Instruktionsfilm – CMT (California Mastitis Test)

SVA har tillsammans med Växa lagt ut en pedagogisk instruktionsfilm på hur man utför och tolkar en CMT-undersökning. Titta gärna på den!

På Wikipedia kan du läsa lite mer om CMT, California mastitis test på  svenska  och lite mer utförligt om CMT på engelska.

Bakterieodling på gården – är det verkligen lönsamt?

Foto: Bengt Ekberg
Foto: Bengt Ekberg

Den amerikanska trenden att lantbrukarna själva odlar prover från juverinflammationer har börjat komma till Sverige. Det gäller att förstå att bakterier kan var farliga, att det finns regler och frågan är när kunskapen är tillräcklig så att kvaliteten blir ekonomiskt försvarbar.

Trend från over there

I USA har ”on-farm culture” blivit vanligare. Det betyder att lantbrukare på stora gårdar odlar prover från kliniska mastiter på gården. Anpassade plattor används för att skilja mellan bakterier som kräver behandling och från de som läker ändå. Det låter ju bra men vad finns det för risker?

I Sverige säljs speciella plattor för att odla mastitbakterier. Rätt använda skiljer de snabbt ut de vanligaste bakterierna som inte kräver antibiotikabehandling. Plattorna används i första hand av landets veterinärer och ger en fingervisning om vilken sorts bakterie som orsakar juverinflammationen.

Även i Sverige har det börjat förekomma att lantbrukare själva odlar prover och då är det viktigt att förstå vilka risker det innebär.

Människor och kor blir sjuka av samma bakterier

Bland bakterierna som orsakar mastit finns flera bakterier som orsakar sjukdomar hos både människa och djur, så kallade zoonoser. Mjölken kan innehålla salmonella, resistenta stafylokocker (MRSA) och EHEC-bakterier, vissa är vanligare än många tror. I en bakterieodling förökas mängden av bakterier miljontals gånger jämfört med det antal som finns naturligt i mjölken. Det är alltså viktigt att veta vad man gör.

Får vem som helst göra vad som helst?

Det finns många regler vid arbete med bakterier. Den som gör rutinmässig odling och ytterligare tolkning av resultatet måste oftast göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det finns hårda krav på lokaler och skyddsrutiner. En viktig punkt är att kunna göra sig av med det smittförande avfallet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöreglerna gäller för alla som jobbar oavsett ålder och anställningsform.

Missa inte viktiga bakterier innan de finns i hela besättningen!

Det kan vara mycket viktigt att tolkningen av resultatet blir rätt vid en bakterieodling. Det finns exempel där flertalet kor varit infekterad med den fruktade bakterien Streptococcus agalactiae innan någon ens varit medveten om att bakterien fanns i besättningen.

Ett annat exempel där ett felaktigt resultat kan ha stor betydelse är penicillinresistenta stafylokocker. De är lätta att missa eller tvärt om felaktigt tolka andra bakterier som resistenta Staphylococcus aureus. Tyvärr ser vi inte alltför sällan exempel på det. I praktiken innebär det att smittan kan spridas vidare eller att djur blir utslagna i onödan.

Subkliniska mastiter bör alltid skickas till ett laboratorium. De är mer svårtolkade och det är viktigt med en säker diagnos. Vi ser en trend att fler och fler veterinärer väljer att skicka prover även från kliniska mastiter för att öka kvaliteten. On-farm culture kan vara ett komplement men den stora frågan är om det verkligen är om det verkligen är lönsamt i längden.

Foto: Bengt Ekberg
Foto: Bengt Ekberg

7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet

Att ta ett mjölkprov är en konst! Det är alldeles sant och olika människor är olika duktiga men jag tror att alla kan lära sig att ta det näst intill perfekta mjölkprovet. Jag blir alltid lite ledsen när jag ser att det är blandflora på flera prover – det innebär ju tyvärr att vi inte kan uttala oss om proverna.

Det absolut viktigaste för att få ett rättvisande resultat som verkligen visar vad som har orsakat höga celltal eller mastit är att ta ett riktigt bra mjölkprov. Det gäller både för odlingsprover och kanske i ännu högre grad för PCR-prover.

Förutsättningarna kan vara ganska olika…

Foto Bengt Ekberg
Foto Bengt Ekberg

Lerig SRB

… men här kommer 7 tips som nästan alltid fungerar:

1. Torka av juvret och spenarna med ett torrt papper. Då är risken att det faller ner smuts i provröret vid provtagningen mindre.

2. Mjölka ur minst 10 ml från alla juverdelar som ska provtas innan provtagningen. Då försvinner eventuella bakterier som bara sitter i spenkanalen.

3. Tvätta spenspetsarna med sprit. Använd bomullstussar fuktade med 70% alkohol. OBS ta nya bomullstussar till varje juverdel och tvätta tills bomullstussarna inte längre blir smutsiga.

4. Håll mjölkröret upp och ner, när korken tagis av. Då trillar det inte ner eventuella bakterier från omgivningen.

5. Se till att korken inte blir smutsig, under tiden som du tar provet. Håll till exempel inte på insidan av locket och sätt på locket med en gång när provtagningen är klar. Ett bra sätt att hantera korken på kan du se på bilden nedanför.

6. Vik spenen horisontellt och håll röret liggande när provet tas. Då är risken mycket mindre att smuts trillar ner i röret under provtagningen.

7. Mjölka bara en stråle i röret om det är möjligt. Ju fler strålar i röret desto större är risken att det kommer med bakterier från omgivningen. Det behövs bara 1 ml och en ren liten mängd är mycket bättre än mycket mjölk där det kommit med andra saker.

Foto Bengt Ekberg
Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto Bengt Ekberg.

En provtagningsinstruktion hur man tar ett mjölkprov vid klinisk och subklinisk mastit finns på SVA:s hemsida.

 

 

Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie

Lactococcus (2)

Månadens bakterie var Lactococcus lactis – inte den vanligaste mastitbakterien – men inte heller helt ovanlig. Utseendemässigt är den väldigt lik Streptococcus uberis.

Lactococcus lactis är mest känd för att vissa stammar används vid tillverkning av mejeriprodukter som ost och yoghurt.

Laktokocker anses kunna orsaka höga celltal och kan även ge kliniska mastiter men det finns även undersökningar som pekar på att vissa varianter av Lactococcus lactis kan skydda mot juverinflammationer orsakade av till exempel E. coli och Staphylococcus aureus (1).

FrågeteckenVad är era erfarenheter av laktokocker?
Mina är att de verkar kunna isoleras från samma ko och samma juverdel vid flera tillfällen efter varandra och att korna ofta har höga celltal.

Tre frågor och svar om laktokocker

1. Hur vanligt är det med laktokocker? 
Av de mjölkprover som kom in till SVA under 2015 hittade vi laktokocker i 1,4% av alla juverdelar som var odlingspositiva. Drygt 80% av laktokockerna typades till Lactococcus lactis

2. Hur diagnosticeras laktokocker?
Laktokocker växer fram vid en vanlig mjölkodling och liknar Streptococcus uberis till utseendet. I en amerikansk studie från 2014 upptäcktes att många av de bakterier som hittats i samband med subklinisk mastit och typats till Streptococcus uberis egentligen var Lactococcus lactis (2)Med hjälp av tekniken maldi-tof går det nu att identifiera laktokocker och skilja dem från andra streptokocker.

PCR-undersökning fungerar oftast inte för att hitta kor infekterade med laktokocker eftersom laktokocker bara i vissa fall ingår i analysen – och då oftast tillsammans med enterokocker.

3. Är Lactococcus lactis känslig mot penicillin?
Nja är väl svaret. Under 2015 genomfördes en resistensstudie på ett antal stammar från mjölkprover som kommit in till SVA. Testerna visade att laktokocker till viss del är penicillinkänsliga men inte fullt ut vilket gör att effekten av penicillin kan vara nedsatt.

Fortsätt läsa ”Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie”

Månadens bakterie – vilken bakterie är det?

Nu får ni chansen att gissa vilken bakterie det här är. Rätt svar och mer information om bakterien kommer nästa vecka.Lactococcus (2)

Egenskaper:

Växt på SELMA: Växer enbart på blodagarfältet

Katalastest: Negativt

KOH-test: Negativt

Hemolys: Ingen betahemolys, ingen tydlig alfahemolys

 

Ny mastitremiss som går att fylla i och spara

RemissNu finns den nya mastitremissen i ifyllbart format. Det går alltså att fylla i PDF-dokumentet och spara ner det.

Gör en egen mall med de uppgifter som alltid är samma från gång till gång och spara på din dator.

Här hittar du den nya remissen (pdf)!