Nordiskt mastitmöte i Finland 2019

Här kommer ett inlägg från vår gästbloggare Karin Persson Waller på SVA:

I mitten av september samlades cirka 30 forskare och representanter för rådgivningsorganisationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige i Gustavelund utanför Helsingfors för att delta i ”2nd Seminar on Nordic mastitis research/udder health”. Seminariet organiserades som en del av nätverksprojektet ”Healthy udders for sustainable milk production” som finansieras av NKJ (Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning).

Deltagarna samlade.

Forskningspresentationer

Vid mötet presenterade doktorander eller post-doktorer nya rön från forskningsprojekt om mastit. Presentationerna handlade om studier av spridning av och kostnader för juverinfektioner med hjälp av datormodeller, spridning av juverinfektion med bakterien Mycoplasma bovis, förekomst och riskfaktorer för juversår, effekt av inflammation orsakad av bakterietoxin på mjölkens mikrobiota (normalflora av bakterier), användning av laboratoriemetoden maldi-tof för diagnostik av juverbakterier samt samband mellan sintidsbehandling och juverhälsa.

Diskussionspunkter

Resten av mötet ägnades åt livliga diskussioner runt sintidsbehandling, behandling av klinisk mastit samt rutiner för sinläggning. Organisatörerna hade gjort summeringar av de rekommendationer som finns i de fyra länderna och presenterade dessa. Sedan diskuterades specifika frågeställningar inom varje ämne i mindre grupper följt av redovisning och allmänna diskussioner. Det var tydligt att det finns samsyn om mycket men också olika åsikter om vad som är bästa tillvägagångssätt.

Behandling av klinisk mastit

Inom detta ämne diskuterades främst urval av kor/mastitfall för antibiotikabehandling, administrationssätt och behandlingens längd. Dessutom tog man upp användning av understödjande behandling (behandling som inte är antibiotika) samt de nordiska riktlinjerna. Alla var överens om att det främst är aktuellt att behandla penicillinkänsliga bakterier (ffa Staphylococcus aureus och streptokocker) och att penicillin är det antibiotikum som bör användas. I vissa men inte alla länder rekommenderas antibiotikabehandling främst till måttlig och allvarlig klinisk mastit. I dagsläget skiljer administrationssättet en del mellan länderna och nyttan av allmänbehandling (där kon sprutas i halsmuskeln) diskuterades livligt. Flera ansåg att användningen av flera skäl bör minska till förmån för juvertuber. Behandlingstidens längd varierar också en del men de flesta höll med om att Staphylococcus aureus bör behandlas i 5 dagar. När det gäller understödjande behandling förespråkade de flesta NSAID (antiinflammatorisk/febernedsättande/smärtstillande medicin) medan oxytocin (mjölkfrisättningshormon) inte bör rekommenderas. Det vetenskapliga stödet för nyttan av frekvent urmjölkning är svagt.

Det var också tydligt att de nordiska riktlinjerna inte är väl kända av alla men att de är viktiga att ha bland annat i internationella sammanhang. Eftersom de nuvarande är från 2009 är det aktuellt att uppdatera dem och se till att de sprids väl via veterinärorganisationer, universitet/institut och djurägarorganisationer. Slutligen fick vi veta att ett större behandlingsprojekt är på gång i Danmark och en pilotstudie i Norge. I Sverige har man sökt medel för en större studie under flera år och hoppas på positivt besked i slutet av året.

Sintidsbehandling

För sintidsbehandling med antibiotika diskuterades hur man ska välja kor och vilken slags behandling som är aktuell. Dessutom diskuterades användning av spenförslutare. Alla var överens om att sintidsbehandling med antibiotika endast ska användas till utvalda kor baserat på mjölkens celltal och bakteriologisk undersökning. Det var också tydligt att det finns ett behov av ett långtidsverkande sintidspreparat som enbart innehåller penicillin och att enbart lokal behandling är aktuell. Områden där det behövs mer kunskap var till exempel hur rutinerna för sintidsbehandling påverkar den totala produktiviteten i besättningarna. En metaanalys (sammanvägning av flera studier) av effekten av spenförslutare efterlystes också.

Sinläggningsrutiner

Rekommendationer för rutiner vid sinläggning finns främst i Sverige (Växa Sverige). Kunskapen är dock generellt låg om hur mjölkproducenterna faktiskt gör. I Finland gjordes nyligen en enkätstudie där man såg stor variation i rutinerna. En liknande studie kommer att genomföras i Sverige i höst. De områden som diskuterades var främst betydelsen av förlängda mjölkningsintervall, minskad utfodring och omgruppering. Det framkom att mjölkningsintervallen troligen bör vara 36 timmar för att ge bästa effekt och att mjölkning med förlängda intervall inte bör pågå mer än en vecka. Det är också viktigt att utfodringen minskas men att korna inte får alltför litet energi i foderstaten eftersom det kan leda till ämnesomsättningsstörningar. Gruppen såg möjligheter i att de svenska rekommendationerna blir nordiska riktlinjer.

Slutdiskussion

I samband med avslutningen på seminariet försökte vi summera vilka viktiga kunskapsbrister som identifierats under mötet och som därför kan vara aktuella för framtida studier. Exempel på sådana var nyttan av allmänbehandling vid behandling av klinisk mastit, hur väljer man bäst ut kor för sintidsbehandling, nyttan av spenförslutare och effekter av olika sinläggningsmetoder på hälsa, produktivitet och välfärd. Ett förslag på ett större projekt med titeln ”Udder health management in a one-health perspective” lades fram. I ett sådant projekt skulle bland annat flera av förslagen ovan kunna ingå med tonvikt på ”no or low use of antibiotics”. 

Vi diskuterade också om våra olika rekommendationer och riktlinjer är baserade på bästa tillgängliga kunskap och svaret på den frågan var i stort sett ja men att det fortfarande finns en del obesvarade frågor varför mer forskning behövs.  Det är viktigt att rekommendationer revideras regelbundet och som redan nämnts bör de nordiska riktlinjerna revideras så snart som möjligt.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för det nordiska nätverket. De två seminarier som hållits inom projektet har varit framgångsrika och intresset för att fortsätta samarbetet är stort. NKJ har nyligen gjort en utlysning av medel för nätverksprojekt med fokus på ingen eller låg antibiotikaanvändning och projektansvariga berättade att de kommer att skicka in en ansökan om fortsatt stöd för ett nordiskt nätverk om mastit.  

Projektgruppen som ordnade det hela (fr vä Tariq Halasa Danmark, Päivi Rajala-Schultz Finland (projektledare), Karin Persson Waller Sverige och Ane Nødtvedt Norge).

/Karin Persson Waller, SVA

Om attityder och kunskap på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Sista gästbloggaren Åsa Lundberg på Växa Sverige:

Min poster visade en liten del av de preliminära resultat vi har från ett projekt om juverhälsa hos förstakalvare (läs även inlägg från Karin PW), närmare bestämt om attityder till och kunskap om mastit i svenska mjölkbesättningar.

Intressant nog svarade fler i besättningar med sämre juverhälsa hos förstakalvare att de gått kurs i juverhälsa jämfört med besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare. Besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare svarade å andra sidan att de jobbade mer förebyggande för juverhälsan.

Åsikterna om olika riskfaktorers betydelse för juverhälsa varierade hos de som svarade på  enkäten. Foderhygien ansåg de flesta påverka juverhälsan, medan liggytans hygien hos kvigorna ansågs vara av mindre betydelse. Väldigt få ansåg att antibiotika är lösningen på besättningsproblem!

Med dessa rader tackar vi för oss.

Delar av den svenska delegationen på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn.

Mer om celltal på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Nästa gästbloggare är Ann Nyman på Växa Sverige:

Differentierat celltal – en ny analys för att bättre kunna hitta kor med mastit?

Länge har vi använt oss av det somatiska celltalet i mjölk för att klassa kor som troligen friska eller som kor med trolig subklinisk (osynlig) mastit. Emellertid visar inte celltalet alltid rätt, cirka 10 procent av de kor som vi via celltalet bedömer vara friska har trots allt bakterier i juvret och nästan 40 procent av de som vi via celltalet bedömer ha subklinisk mastit har inte bakterier i juvret. Nu har en ny analysmetod lanserats där man förutom celltalet även rapporterar vilka somatiska celler som utgör celltalet, det så kallade differentierade celltalet. Vetenskapen bakom har visat att vid en infektion består det ökande celltalet framförallt av neutrofiler; de är det primära svaret på en infektion och har som uppgift att bland annat döda bakterier. När bakterierna är döda byts neutrofiler ut mot makrofager, som framför allt har som uppgift att städa upp (äta döda bakterier och neutrofiler), och sedan sjunker celltalet sakta till att förhoppningsvis nå ursprungsnivån innan infektionen startade. Den nya metoden rapporterar proportionen neutrofiler i det totala celltalet och skulle på så sätt ge en bättre uppfattning om en ko med ett högt celltal är i en aktiv inflammationsfas (med hög andel neutrofiler) eller i en passiv inflammationsfas (där andelen makrofager kan vara hög). Växa Sverige och Eurofins i Sverige undersöker nu tillsammans om det differentierade celltalet kan hjälpa till i bedömningen om vilka kor som mer troligt har en bakteriell infektion i juvret och vilka som är fria från infektion. Den första sammanställningen av resultaten presenterades på den internationella mejeriföreningens (IDF) mastitmöte i Köpenhamn den 14–16 maj. Resultaten så långt har emellertid inte tydligt kunnat visa att användning av det differentierade celltalet underlättar bedömningen av kor med eller utan subklinisk mastit, men vissa intressanta skillnader ses. Mer information om projektet kommer att finnas tillgängligt efter sommaren.

Celltal i robot och juvrets bakterieflora på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Mer gästbloggare: Två doktorander från SLU, Dorota och Josef.

Dorota Anglart som är industridoktorand på DeLaval: ”Min senaste forskning handlar om hur man kan använda den sensordata som finns tillgänglig i automatiska mjölkningssystem för att kunna förklara celltalet hos individuella kor.

Slutsatsen är att olika kombinerade konduktivitetsvariabler är viktiga och att de modeller vi använt förklarar celltalet med en hög förklaringsgrad. ”

Dorota vann också pris för bästa poster. Stort grattis!

Josef Dahlberg: ”Jag hade äran att få presentera min forskning på IDF i Köpenhamn. Min presentation handlade om hur bakteriefloran i mjölk påverkas av provtagningsteknik. I försöket tog vi 9 olika prov från varje juverdel, bland annat tog vi mjölk genom ett rör infört i spenkanalen och med nål genom spenväggen. Vi kunde se att bakteriefloran på spenspetsen och i spenkanalen var olik den i mjölk. Vi såg också att bakteriefloran i mjölk från mjölkmaskinen var annorlunda än den som kom direkt från spenen.”

Juverhälsa hos förstakalvare på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Konferensen är slut och vi är hemma igen (eller som i mitt fall på tåget hem till Härnösand). Men gästbloggarna ramlar in efter hand. Nu dags för min kollega Karin:

Karin Persson Waller från SVA berättade om ett pågående svenskt projekt med syfte att förebygga höga celltal hos nykalvade kvigor. I projektet besöktes 170 gårdar för att ta reda på deras inhysnings- och skötselrutiner för kvigor från kalv till kalvning. Gårdarna var indelade i tre grupper beroende på hur stor andel av deras förstakalvare som har låga eller höga celltal vid första och andra provmjölkningen efter kalvning. Preliminära resultat visar bland annat att det var vanligare att gårdar med en hög andel förstakalvare med höga celltal, jämfört med gårdar med en hög andel friska förstakalvare, hade högdräktiga kvigor tillsammans med mjölkkorna före kalvning, inte använde flugbekämpning under sen dräktighet och kalvning samt hade observerat kvigor med juverödem i högdräktighet/vid kalvning. Studien ska vara klar våren 2020.      

Fortfarande låg förekomst av juversmittor i Sverige

Här kommer nästa gästbloggare från IDFs mastitkonferens i Köpenhamn:

Håkan Landin på Växa Sverige Djurhälsa redovisade resultatet från en rikstäckande PCR-undersökning genomförd i juni 2016. Tankmjölk från alla dåvarande mjölkgårdar (3 899 st.) analyserades med PathoProof Mastitis Major 4 med syftet att studera utbredning och oroande trender rörande förekomsten av Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis i Sverige. Glädjande nog var besättningsprevalensen fortsatt på låga 4,0 respektive 0,3 procent. Streptococcus agalactiae, en fruktad orsak till mastiter och celltal, detekterades visserligen på 158 gårdar, främst i Skåne, Halland och Norrbotten, men andelen smittade gårdar förefaller snarast sjunkit något sedan tidigare liknande undersökningar. Håkans slutsats var att alla gårdar som någon gång säljer djur bör ansluta sig övervakningen i Säker Livdjurshandel, att gårdar som köper djur alltid bör välja en leverantör på Gröna Listan samt att rikstäckande tankmjölksundersökningar framöver bör genomföras regelbundet.

Juverhälsa i flera länder och lite annat, sista dagen på IDFs mastitkonferens Köpenhamn

Efter lunch berättar Olav Österås från Tine i Norge om juverhälsa i de nordiska länderna mellan 1993 och 2017. Varje år sammanställs data inom NMSM (den nordiska mejeriorganisationen). Besättningsstorleken ökar i alla länder, mest i Danmark. Incidensen av klinisk mastit minskar i alla länderna; Sverige har lägst. Danskarna tycks rapportera djursjukdata bäst. Celltalen har sjunkit i alla länder, men Finland och Norge har allra lägst, dock tycks norska bönder sortera bort celltalsmjölk i större omfattning än till exempel Danmark. I Danmark ökar sintidsantibiotikaanvändningen, i Norge ökar den också men där har de i princip inte praktiserat sintidsbehandling, i Sverige minskar den något men är relativt stabil. Generell sintidsbehandling har aldrig använts i Norden.

Min masterstudent Shuvo Singha från Bangladesh presenterar resultat från sin studie på klinisk mastit i Bangladesh. Incidensen är 44 fall/100 kor och år och måttliga kliniska symtom är vanligast. KNS, bacillus och streptokocker är vanligast och riskfaktorer är tidig laktation, hög mjölkproduktion och hög hullpoäng. Det är också stor variation mellan gårdarna. Så himla bra presenterat av en student som åker på sin första konferens. Säger den stolta handledaren.

Nästa talare är också min student; Jean-Baptiste Ndahetuye har en doktorandtjänst på SLU, men gör sitt fältarbete i Rwanda.  I denna studie tittar han på subklinisk mastit hos mjölkkor i Rwanda. Prevalensen är 63 procent KNS och Staphylococcus aureus är vanligaste bakterier och de vanligaste KNS-arterna är S. chromogenes och epididermidis. 80 procent av aureus är penicillinresistenta. Några av riskfaktorerna är dålig hygien och att kalven inte får dia kon. Ytterligare en anledning till att vara stolt handledare. Han är så duktig!

Nästa presentation förstår jag inte så här får ni inget referat utan får läsa själva.

Karin Persson Waller från SVA har ett pågående projekt om att förebygga mastit hos förstakalvare i tidig laktation. Hon återkommer som gästbloggare lite senare.

Sista talaren för dagen, Jane Lacy-Hulbert kommer från Nya Zeeland och berättar om hur de stöttar lantbrukare och veterinärer att gå över till selektiv sintidsbehandling efter att ha praktiserat generell sintidsbehandling med antibiotika. Andelen gårdar som använder generell sintidsbehandling minskar, men ganska långsamt och de är fortfarande i majoritet. Två grupper av lantbrukare kan identifieras: De som är öppna för förändring och de som inte är det. Den vanligaste anledningen till att djurägare inte vill sluta med generell sintidsbehandling är främst att det är svårt och tidsödande. Kostnad är bara betydelsefullt för dem som redan från början inte är öppna för förändring. De gårdar som är öppna för att gå över till selektiv sintidsbehandling har ett lägre celltal än de som inte är öppna för förändring. Det är ingen skillnad i celltal mellan gårdar som praktiserar selektiv sintidsbehandling och de som behandlar alla kor.

Läs deras abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/06-mastitis-management.html

Posterpresentationer på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Här kommer det första gästinlägget, från Ulf Emanuelson på SLU som har med sig två postrar (där jag är medförfattare på den sistnämnda) till Köpenhamn.

”Två av de svenska presentationerna på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn handlade om åtgärder vid misstänkt subklinisk mastit och om användning av ”evolutionary operations” (EVOP) för att testa effekten av mastitförebyggande åtgärder.  Den första baserades på en enkätundersökning riktad till ekologiska och konventionella mjölkbönder, där den viktigaste slutsatsen var att det inte var några direkta skillnader mellan besättningstyperna i hur de hanterar en misstänkt subklinisk mastit. Den vanligaste åtgärden var att mjölka ur juvret ordentligt, följt av att göra ytterligare tester (t.ex. CMT), medan det minst vanliga var att flytta kon till en sjukbox. Mer detaljer från enkätstudien finns i en vetenskaplig artikel som är fritt tillgänglig.

EVOP används inom processindustrin för att hitta optimala processer genom att testa små förändringar och noga följa upp vad som händer. Metoden anpassades för användning i mjölkproduktionen och användes i två mjölkbesättningar för att utvärdera effekten av åtgärder för att minska förekomsten av mastit. Det viktigaste resultatet av studien var att EVOP kan användas och att lantbrukarna uppskattade sättet att arbeta, samt att det vore ett bra komplement till existerande rådgivningsaktiviteter. Studien visade också att effekten av mastitförebyggande åtgärder kan se olika ut i olika besättningar. Mer detaljer från studien finns här.”

Kontroll och behandling av mastit på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter sista eftermiddagsfikat inleder huvudtalaren Päivi Rajala-Schultz från Helsingfors om sintiden. Historiskt har smittsamma mastitbakterier varit mest betydelsefulla och sintidsantibiotika har fungerat bra för att behandla dem. Generell sintidsbehandling med antibiotika var därför standard över stora delar av världen och ingick i den ursprungliga fempunktsplanen. När Päivi flyttade till USA från Finland fick hon en smärre chock då hon tidigare bara hört talas om selektiv sintidsterapi och nu för första gången fick höra om generell sintidsbehandling där alla kor behandlas med antibiotika, friska som sjuka. De senaste tio åren har dock intresset för selektiv sintidsbehandling ökat enormt. Päivi har gjort en hel del studier på detta där hon bland annat visat att övergång till selektiv sintidsbehandling från generell inte ger några negativa effekter på mjölkmängd i efterföljande laktation. Päivi menar dock att strategin måste anpassas efter gårdens förutsättningar.

Hur kan vi ytterligare förebygga nyinfektioner under sintiden?

  • Spenförslutare är ett bra alternativ (eller komplement) till antibiotika
  • Optimala sinläggningsrutiner: Abrupt eller gradvis sinläggning? Den abrupta är vanligast eftersom den är enklast, men kan leda till problem i högmjölkande kor, till exempel mjölkläckage och försenad bildning av keratinpluggen och därmed ökad risk för mastit. Med gradvis sinläggning kan mjölkmängden vid sinläggning minskas och den är därför att föredra. Det är troligen behagligare för kon med gradvis sinläggning.
  • Det finns eller har funnits läkemedel för att stoppa mjölkproduktionen eller för att minska aptit och foderintag.

Kortpresentationer:

Rama Falk från Israel berättar om ett ovanligt utbrott av MRSA-orsakad mastit. MRSA står för meticillinresistent Staphylococcus aureus och är så kallade gula stafylokocker som är resistenta mot flera olika sorters antibiotika. Gården som har utbrottet är en kibbutz med över 1000 kor. De tillämpar generell sintidsbehandling med antibiotika och mjölkar i en karusell. En dag hittades MRSA i tankmjölken. Det beslutades om individmjölkprover och många av korna hade juverinfektion med MRSA. 20 procent av dessa kor hade kliniska (synliga) symtom. Provtagningen utökades och bakterier hittades i spengummin och hos anställda men inte hos kalvar och ungdjur.

Dr SK Rana från Indien berättar om alternativ kontroll av mastit samt vilka bakterier som hittas vid mastit i Indien. Stafylokocker och streptokocker är de vanligaste bakterierna vid både klinisk och subklinisk mastit. Antibiotikaresistensen varierar med utbredd resistens hos klebsiella och varierande resistens hos koli och Staphylococcus aureus. Många av de sistnämnda är MRSA. I det alternativa kontrollprogrammet för mastit ingår: Diagnostik med CMT, etnoveterinärmedicin medicin istället för antibiotika samt oralt supplement av trisodiumcitrat (vars effekt jag är lite osäker på, läs gärna mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/Trisodium_citrate)

Antibiotikaanvändningen har minskat i de områden i Indien där detta program införts.

Vidare berättar Håkan Landin om Mycoplasma bovis och Streptococcus agalactiae i Sverige. Han återkommer inom kort med mer info om detta.

Sist ut är Dimitri Valckenier från Belgien om olika arter av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och deras effekt på mjölkmängd och celltal. KNS är vanligt och självläkning är vanligt. Den vanligaste arten i denna studie var Staphylococcus chromogenes. Juverinfektion med denna bakterie gav ett högre celltal jämfört med friska juverdelar eller med andra KNS-arter. Dock sågs ingen effekt på mjölkmängd. Denna art ger också mer problem med kroniska mastiter.

Läs deras abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/06-mastitis-management.html

Beteende och antibiotikaanvändning på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter en god lunch är det dags för lite beteendevetenskap och antibiotikaanvändning.

Huvudtalaren Kristen Reyher från Bristols universitet i Storbritannien pratar om hur antibiotikaanvändningen kan minskas genom att vi alla deltar. Vi behöver arbeta efter ”En hälsa”-begreppet (One health), det vill säga att djur, människor, livsmedel och miljö är ett och samma. Mjölksektorn i Storbritannien har i princip slutat använda de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna enligt Världshälsoorganisationen (till exempel kinoloner och nyare generationens cefalosporiner) utan att de såg några negativa effekter på djurhälsan. I den brittiska gruppen ska alla intressenter inkluderas och de arbetar bland annat med motiverande samtal. Kunskap räcker inte! Man måste också vara motiverad. Det visade sig att brittiska lantbrukare var mycket motiverade att minska antibiotikaanvändningen på sina gårdar. De har infört ett intressant system där lantbrukare besöker varandra och där gårdsägaren får visa gården och deltagarna får komma med synpunkter (lite som våra Fokus- och Erfakurser kanske, fast utan kursmomentet). Delvis tycker jag att vi sedan länge i Sverige inkluderat alla intressenter i diskussionerna kring antibiotikaanvändning i mjölksektorn och att detta konsensustänkande är en av våra framgångsfaktorer.

Så följer de korta presentationerna:

Christian Scherpenzeel från Nederländerna som har utvärderat juverhälsoeffekterna av en minskad antibiotikaanvändning.

2013 bestämde den nederländska regeringen att antibiotikaanvändningen till djur skulle minska med 50 procent inom 5 år.

Arbetet att minska antibiotikaanvändningen inom mjölksektorn vilar på fyra grundpelare:

  • Transparens
  • Sluta med de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna (WHO)
  • Införa obligatoriskt förebyggande hälsoarbete på gårdarna.
  • Förbud mot förebyggande antibiotikabehandling inklusive generell sintidsbehandling.

Trots den drastiskt minskade sintidsantibiotikaanvändningen sågs ingen ökning av annan antibiotikaanvändning och inte heller några större negativa effekter på juverhälsan. Dock poängterar Christian att sintidsbehandlingsstrategier bör skräddarsys för varje gård.

Valerie-Beau Pucken från Schweiz om hur kollegor kan lära av varandra.

Schweiziska veterinärer träffades i fokusgrupper för att diskutera juverhälsa och antibiotikaanvändning. Varje veterinär valde ut fem gårdar där juverhälsa och antibiotikaanvändning följdes under studietiden. Användningen av framför allt sintidsantibiotika minskade medan det inte var lika tydligt för annan antibiotika. Juverhälsan försämrades inte.

Bart van den Borne om hur rutinerna för antibiotikaanvändning skiljer sig mellan schweiziska lantbrukare:

Det visade sig att de fransktalande bönderna behandlade mer och följde riktlinjer i mindre utsträckning samt att gårdar upp i bergen behandlade mindre än de låglänt belägna gårdarna. Grupptillhörighet och inställning styrde antibiotikaanvändningen.

Slutligen Jorge Pinto Ferreira från OIE (världsdjurhälsoorganisationen) om hur OIE:s riktlinjer kan leda till klok antibiotikaanvändning inom mjölksektorn. Redan 1948 nämndes problemet med antibiotikaresistens första gången inom OIE så de har jobbat länge med frågan. OIE:s arbete med antibiotika vilar på fyra pelare:

Öka medvetande och kunskap

Övervakning

Stötta klokt ledarskap och kapacitetsuppbyggnad

Uppmuntra tillämpningen av riktlinjerna.

Vi fick också titta på en film om hur riktlinjerna tas fram: https://www.youtube.com/watch?v=_ZeCArD-z0k

OIE menar att de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna inte ska användas förebyggande eller som förstahandsalternativ. Kommunikation är en viktig del av OIE:s verksamhet och här kan ni se ett poppigt exempel på det: https://www.youtube.com/watch?v=QoUqO5dNhDw

Här kan du läsa denna sessions abstract: https://www.idfmastitis2019.com/04-social-sciences.html