NMC mastitkonferens i Milano dag 1. Lite reklam.

Mastitvaccin

Dag 1 avslutades med ett, av Hipra, sponsrat symposium om Streptoccus uberis vars syfte var att marknadsföra ett nytt vaccin mot just denna bakterie. Uberis är en vanlig bakterie i många länder. I Sverige är den inte en av de vanligaste mastitbakterierna men kan ge stora problem i en del besättningar. Den är ofta att definiera som en miljöbakterie och återfinns till exempel i halm och träck men kan också hittas på kons hud och i deras nos. I en del besättningar är den typiskt juverbunden. Den kan ofta infektera kvigor och sinkor. I många besättningar ger den kroniska och svårbehandlade mastiter och behovet av ett vaccin är därför stort. Enligt Hipra har vaccinet god effekt och ger en minskning av kliniska mastiter och celltal samt en ökning av mjölkmängd. Antibiotikaanvändningen minskade också i den studie som presenterades. Nu måste vi svenska forskare och rådgivare sätta oss in i bakgrundsmaterialet. Det ska bli spännande att se om detta vaccin kan ha en plats i den svenska förebyggande juverhälsovården.

 

NMC mastitkonferens dag 1

I veckan anordnade National Mastitis Council en välbesökt mastitkonferens i Milano i dagarna tre. Svenska veterinärer på plats var förutom undertecknad, professor Karin Artursson SVA/SLU, doktorand Josef Dahlberg SLU, djurhälsoveterinär Håkan Landin Växa Sverige samt Thomas Manske Boeringer Ingelheim.

Länk till konferensens hemsida: http://www.nmcmilano2018.com/

Konferensen hölls i den vackra gamla universitetsbyggnaden i centrala Milano.

Antibiotika

Första sessionen handlade om antibiotika och var mycket uppmuntrande för en svensk. De två huvudtalarna, Scott McDougall från Nya Zeeland och Ynte Schukken från Nederländerna pratade båda om vikten av att gå över till selektiv sintidsterapi som ett led i att minska antibiotikaanvändningen. Nya Zeeland på frivillig basis och Nederländerna på grund av en lag som förbjuder så kallad blanket therapy då alla kor behandlas med antibiotika vid sintiden. Båda länderna har goda erfarenheter av att gå över till selektiv sintidsterapi med inga negativa effekter på djurhälsan. På Nya Zeeland har man sedan sex månader tillbaka nya riktlinjer där en antibiotikabehandling bara ska övervägas vid bakteriella infektioner med känsliga agens. Risken för antibiotikaresistens hos människa ska också beaktas. De försöker också främja odling vid klinisk mastit. I nuläget odlas bara en procent av kliniska mastiter i Nya Zeeland. Till skillnad från Sverige som antagligen har de omvända siffrorna. Båda föreläsarna tryckte också på vikten av att arbeta förebyggande.

I Nederländerna har regeringen bestämt att antibiotikaanvändningen till djur ska minska. Och det har de lyckats med! All förebyggande antibiotikaanvändning är förbjuden liksom all användning av de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna, som nyare generationens cefalosporiner (Excenel) och kinoloner (Baytril). För att få använda antibiotika måste djurägaren delta i ett djurhälsoarbete med årliga behandlingsplaner. Efter införandet av selektiv sintidsterapi har även laktationsbehandlingarna minskat och så även celltalet. Ynte, som tidigare var en ivrig anhängare av ”blanket therapy”, trodde att veterinärer och djurägare varit duktiga på att ersätta antibiotikan med bättre skötselrutiner.

 

Mastitkonferens i Milano

Italienska kor i Cremona

11-13 juni anordnas en mastitkonferens i Milano. En av dagarna finns det  även möjlighet att anmäla sig till en minikurs (se hemsidan för de olika kurserna). 14-15 juni anordnas dessutom ett satellitmöte på Sardinien om mastit hos små idisslare. Läs mer och anmäl er via nedanstående länk.

http://www.nmcmilano2018.com/

Hjälp oss att uppdatera vår webb!

Under första kvartalet 2018 kommer SVA:s mastitsidor att uppdateras. Hjälp oss gärna att bli ännu bättre. Saknas det någon information? Kan läsbarhet och förståelse förbättras? Finns där felaktigheter?

Gå in och läs om mastit hos nöt, får och get:

http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-get

Kommentera direkt här på bloggen eller skicka e-post till mig: ylva.persson@sva.se

Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!

Streptococcus agalactiae – del 4 behandling

Antibiotikabehandling av kor med juverinflammation orsakad av Streptococcus agalactiae följer delvis samma riktlinjer som för andra juverinflammationer orsakade av stafylokocker och streptokocker, nämligen att endast akuta, kliniska mastiter bör bli föremål för en antibiotikabehandling under laktationen. Förstahandsval är vanligt penicillin och behandlingstiden är tre dagar. För just denna bakterie kan man överväga att behandla bara lokalt, det vill säga med juvertuber innehållande korttidsverkande penicillin. Kroniker och subkliniska juverinflammationer ska som vanligt inte behandlas alls, alternativt behandlas under sintiden med långtidsverkande sintidsantibiotika.

Vad vill du åstadkomma med din behandling?

Under en sanering, det vill säga då målet är att hela besättningen ska bli fri från agalactiae kan följande rekommendation övervägas:

  • Penicillin i tre dagar
  • Juvertuber, i alla fyra juverdelar
  • Sintidsbehandling av alla kor
  • Kroniker ska inte behandlas
  • Behandling under laktation: både kliniska och subkliniska juverinflammationer.

Det bör dock tilläggas att Håkan Landin på Växa Sverige, som framgångsrikt sanerat många besättningar, i normalfallet inte använder sig av denna utökade behandlingsrekommendation.

Streptococcus agalactiae del 2 – provtagning

Här kommer andra delen av sammanfattningen från vårt seminarium om Streptococcus agalactiae.  Nästa del kommer att handla om diagnostik.

Provtagning vid Streptococcus agalactiae-misstanke

Provtagning kan ske på besättningsnivå, konivå eller juverdelsnivå. Vilken provtagning och vilken diagnostik som passar bäst beror på varför provet tas.

Tankmjölksprov

Prov på besättningsnivå görs framförallt via tankmjölk och bara med hjälp av PCR-diagnostik som är känsligare än odling. Det är viktigt att vara medveten om att det blir en väldigt stor utspädningseffekt i tankmjölk. Man kan räkna med att hitta en smittad ko bland 50-100 kor i tanken men det beror på hur mycket bakterier kon utsöndrar vid provtagningstillfället. Ofta mjölkar kon mindre på den smittade juverdelen vilket gör att utspädningseffekten blir ännu större.

Själva provtagningen ska göras när alla djur man vill ha med finns i tanken. Omröraren ska ha varit på i minst 10 minuter. Tas provet från tappkranen bör tre gånger mängden mjölk som ryms i tappkranen hällas ut innan provet tas.

Proverna tas helst i mjölkrör som innehåller bronopol och därmed konserveras som vid provtagningstillfället.

Individprover

Det går inte att välja ut djur eller juverdelar för provtagning baserat på celltal eller CMT. Hälften av alla kor som bär på Streptococcus agalactiae har CMT 1-2 och en fjärdedel har ett celltal under 200 000 celler (CMT 1).

Vare sig diagnostiken sker med PCR eller odling är det viktigt att ta rena prover för att säkert kunna lita på resultatet. Juver och spene rengörs på samma sätt som vid provtagning för odling, se provtagningsanvisning här. Provtagning för PCR kan gärna göras genom samlingsprover på djurnivå och tas helst i mjölkrör med bronopol.

Individprover via provmjölkning

Prover kan också tas ut via provmjölkningen vilket är väldigt smidigt när det är många djur som ska provtas samtidigt. Observera att det finns en risk för så kallad ”carry-over”, det vill säga att bakterier från kon som mjölkas innan kommer med i provet från nästa ko. PCR:en detekterar både levande och döda bakterier och är mycket känslig. Bakterier som finns i miljö eller på spenhud kan detekteras om proverna inte tas aseptiskt.

Vid svagt positiva prover från provmjölkningsprover är det viktigt att ta om proverna på ett aseptiskt sätt, se provtagningsinstruktionen.

Går det att förebygga mastiter? Vad säger forskningen?

Titta gärna på den här intressanta videon där vår forskare Ann Nyman berättar om hur mastiter kan förebyggas:

Vad ligger celltalet på hos en frisk ko?

När vi pratar om celltal hos mjölkkor menar vi generellt antalet vita blodkroppar per milliliter mjölk. Celltalet påverkas av många olika faktorer, till exempel laktationsstadium, ras och ålder, men den enskilt viktigaste faktorn som påverkar celltalet är om kon har fått en infektion i juvret som lett till ett inflammatoriskt svar. De vita blodkropparna försvarar juvret mot de invaderande mikroorganismerna och celltalet kan öka till flera miljoner celler per milliliter mjölk.

Men vad ligger celltalet på hos en frisk ko?

Resultat från vår egen forskning visar att över hälften av korna utan fynd av bakterier i juvret har ett celltal under 50 000 celler per milliliter mjölk och att de allra flesta har ett celltal under 200 000 celler per milliliter mjölk oavsett ålder, ras och laktationsstadium (se figur).

diagramcelltal2

Vid fynd av koagulasnegativa stafylokocker, som historiskt sett inte orsakat så höga celltal hos kor, är det också en majoritet av korna som ligger under 200 000 celler per milliliter mjölk, men andelen kor med mindre än 50 000 celler per milliliter mjölk är betydligt lägre än för kor utan fynd av bakterier.

Majoriteten av kor med fynd av övriga bakterier, så som till exempel Staphylococcus aureus eller Escherichia coli, har ett celltal över 200 000 celler per milliliter mjölk och cirka hälften av korna har ett celltal på över 400 000 celler per milliliter mjölk.

Även om andra faktorer än infektion i juvret av mikroorganismer kan påverka celltalet är de faktorerna ofta svåra att göra något åt. Att celltalet stiger med kons ålder, eller att SRB-kor har lägre celltal än kor av svensk holstein-ras är svårt att direkt påverka. Däremot går det att förhindra att kor får juverinflammation orsakad av mikroorganismer genom ett förebyggande juverhälsoarbete.

Man tjänar pengar på att ha kor med låga celltal; redan vid ett celltal över 50 000 celler per milliliter mjölk minskar mängden producerad mjölk. I vår studie kunde vi se att en ko med ett celltal på cirka 50 000 celler per milliliter mjölk producerade cirka 4 kg mer mjölk per dygn jämfört med en ko med ett celltal på cirka 200 000 celler per milliliter mjölk.

Friska kor har låga celltal och kor med lågt celltal producerar mer mjölk!

Dag 3, sista dagen mastitkonferens i Nantes

Jag vill börja med att beklaga kvaliteten på bilderna. Min mobilkamera är tyvärr inte bättre än så. Kanske går det att läsa någonting.

Alfonso Zecconi från Italien var huvudtalare på session om förebyggande/övervakning/verktyg. Han pratade om hur juverhälsan kan förbättras genom rätt beslut. Han tryckte på att övervakning och dataregistrering är fundamentalt för juverhälsoarbete. Övervakning består av diagnostik (tidig), jämförelse (benchmarking) och åtgärder. Än en gång en föreläsning som styrker att det vi gör i Sverige och Norden är rätt!

Sammanfattande slutsatser från Zecconis föredrag om hur mastit bäst kan förebyggas.
Sammanfattande slutsatser från Zecconis föredrag om hur mastit bäst kan förebyggas.

Sedan flyttade jag över till behandlingssession där min trevliga kollega Schmuel Friedman från Israel presenterade en studie om spenförslutare (nämnd tidigare i samband med Håkan Landins studie). Alla kor i Israel behandlas för närvarande med antibiotika vid sinläggning, men det finns ett ökat intresse för att minska antibiotikaanvändningen. För friska kor var det ingen signifikant skillnad mellan att inte behandla alls, att använda bara spenförslutare eller spenförslutare tillsammans med antibiotika. I den ”sjuka” gruppen var det bättre att använda en kombination av antibiotika och spenförslutare jämfört med bara antibiotika.

Micaela Sipola från Italien skulle ha pratat om ketoprofen, men Alfonso flyttade över från grannsessionen och presenterade hennes arbete. De kor med kronisk mastit som behandlades med ketoprofen ökade sin mjölkproduktion utan att själva mjölkningen tog längre tid.

Efter kafferasten med postervisning var det dags för en session om epidemiologi och bakteriologi.

En av flera postrar från SVA
En av flera postrar från SVA

Huvudtalaren David Kelton, veterinär och epidemiolog från Kanada berättande övergripande om mastitpatogener. Han pratade om värden (kon), bakterien och miljön och samspelet däremellan. Trots alla nya tillgängliga tekniker menar han att det är viktigt att åtgärdsplanen på den individuella gården hålls så pass enkel så att den verkligen följs. Han lyfte också om en amerikansk studie där lantbrukaren skickade in mjölkprover till ett labb som odlade och körde maldi-tof för artbestämning. Inom 24 timmar återkopplades svaret till både lantbrukare och veterinär. Detta liknar ju rätt mycket vårt svenska system även om vi odlar de flesta kliniska mastiter i fält.

Sammanfattande slutsatser från Dave Keltons föredrag.
Sammanfattande slutsatser från Dave Keltons föredrag.

Ann Nyman från SVA presenterade resultat från sin KNS-studie som hon har skrivit om tidigare här på bloggen. Tidigare har vi betraktat KNS som en bakterie. Men det säger sig själv att det är osannolikt att minst 20 olika arter skulle bete sig exakt likadant. Fyra arter av KNS dominerar: S. epidermidis, simulans, chromogenes och haemolyticus. Det var ganska få S. xylosus, men alla var resistenta mot penicillin. I gengäld var alla S. simulans (och S. hyicus) känsliga för penicillin. S. haemolyticys är vanligare hos holstein är SRB. Det var ingen skillnad i behandlingsincidens för klinisk mastit eller utslagning mellan de olika bakterierna. De högsta celltalen och den lägsta mjölkavkastningen sågs hos S. hyicus. S. chromogenes var vanligast hos förstakalvare. S. hyicus och S. simulans var mer persisterande än de andra. Ann gjorde en mycket bra presentation och det blev nog rekord i frågor efteråt.

Vår egen Ann Nyman presenterade resultat från sin KNS-studie.
Vår egen Ann Nyman presenterade resultat från sin KNS-studie.

Sista talaren före lunch var Ingrid Holmøy från Norge som pratade om hur Streptococcus agalactiae påverkar mjölkavkastningen. Liksom i Sverige har denna bakterie ökat efter att ha varit i det närmaste utrotad. Strep agalactiae är vanligare i större besättningar med robot och lösdrift. Infektion med Strep agalactiae gav minskad mjölkavkastning. En fråga för framtiden är om det finns olika bakteriestammar som beter sig på olika sätt.

Efter lunch kommer sista inlägget.