Varför växer det inget i mina mjölkprover?

Egentligen tycker jag att det bara är att gratulera om det inte växer något alls på plattan – det är ett kvitto på att provet är taget enligt konstens alla regler (se 7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet)!

Men varför står det ”Ingen växt av bakterier påvisad” i svaret från SVA och varför växer det ingenting på plattan – trots att kon har skyhöga celler eller en kraftig juverinflammation?

Anledningar till att provet är negativt trots att kon har en faktiskt juverinfektion (falskt negativa svar):

  1. Antalet bakterier i mjölken är för lågt och inga bakterier kom med i provet som odlades ut på plattan
  2. Bakterierna behöver specialanpassade plattor eller villkor (till exempel anaeroba bakterier)
  3. Tillväxthämmande saker i mjölken gör att bakterierna inte växer ut på plattorna
  4. Bakterierna dog innan provet sattes på grund av felaktig förvaring eller att provet sparats för länge innan det odlades ut

Falskt negativa prover är vanligare vid infektioner med:

  • koliformer, till exempel E coli, där kons immunförsvar ofta lyckats göra sig av med infektionen även om symtomen kvarstår när provet tas
  • mykoplasma som inte växer fram vid en vanlig bakteriologisk odling
  • Staphylococcus aureus som kan utsöndras i så låga halter så att det är under detektionsnivån

Anledningar till att provet faktiskt är negativt och inte innehåller några bakterier (sant negativt):

Foto: Bengt Ekberg

 

Symtom eller celltal kan bero på något helt annat än en faktiskt infektion, till exempel trauma eller en tillfällig celltalstopp.

Besök från Bangladesh och Holland

I dagarna tre har jag haft besök av bengaliska och holländska kollegor. De ingår alla i en grupp vars uppgift är att utveckla ett juverhälsoprogam i Bangladesh. Det är ett treårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet. Förra året besökte vi Bangladesh (läs mer om det i ett tidigare inlägg här på bloggen) och nu var det dags för gruppen att komma till Sverige. Vi har lyssnat på mastitforskare från SVA, hur vi jobbar med juverhälsa i Sverige, vi har besökt mjölkgårdar och sett hur Växa-veterinärer jobbar ute på fältet.

Håkan Landin från Växa Sverige berättar om svenskt förebyggande juverhälsoarbete.
Veterinären på Lövsta, Julia Österberg, visar oss kalvarna
I bakgrunden semineras det av djurhälsoveterinär Rose-Marie Winroth, Växa Sverige
Julia visar AMS-gruppen på Lövsta.

I skrivande stund går de tre studenterna från Bangladesh en labbkurs på SVA. Förhoppningsvis kommer våra bengaliska kollegor hem med nya erfarenheter och kunskaper i bagaget.

Seminarium om koagulasnegativa stafylokocker dag 1

Jag och min SVA-kollega Ann Nyman (som är en riktig KNS-nörd) befinner oss i Gent i Belgien för ett tvådagars seminarium om koagulasnegativa stafylokocker, som ofta förkortas KNS. Så här skriver vi om KNS på SVA:s webbplats:

KNS är ett samlingsnamn på en grupp stafylokocker som oftast orsakar subklinisk eller lindrig klinisk mastit. Bakterierna kan orsaka enstaka fall av mastit i en besättning men kan ibland orsaka besättningsproblem med smittsamt förlopp och förhöjda celltal. Vissa arter av KNS är mer virulenta än andra. Data tyder också på att spridningsmönstret varierar mellan arterna. Vissa sprids oftast från juver till juver medan andra oftast sprids från omgivningen till juvret.

KNS är vanliga vid mastit i hela världen, både på ko och på andra djurslag. Några av föredragshållarna idag spekulerade i om KNS kan ha en skyddande effekt och till och med ha antibakteriella egenskaper. I så fall skulle en KNS-infektion kunna skydda juvret mot en infektion med till exempel Staphylococcus aureus. Studierna är dock motstridiga och det råder idag ingen konsensus om KNS är sjukdomsframkallande eller skyddande. Men då det finns så många olika KNS-arter finns sannolikt båda dessa egenskaper representerade i gruppen. Enligt en av de presenterande forskarna kan den skyddande effekten delvis bero på att mer än en femtedel av KNS-arterna producerar bakteriociner, det vill säga ämnen som produceras av vissa bakteriestammar och som har dödande effekt på andra stammar av samma eller annan, närstående art (källa Karolinska institutet 2017). En annan forskare visade att vissa KNS-arter hämmar andra KNS-arters och även Staphylococcus aureus förmåga att bilda biofilm, som är en viktig del av stafylokockernas sjukdomsframkallande egenskaper.

Kristine Piccart från hemmauniversitetet i Gent var alldeles nybakad som doktor. Igår disputerade hon på sin avhandling om KNS och presenterade idag en delstudie som visade att KNS-arten S. chromogenes är mer juverbunden än S. fleurettii (ny art för mig får jag erkänna) som är mer att betrakta som en miljösmitta. Den förstnämnda stannade kvar längre i juvret medan S. fleurettii snabbt eliminerades efter experimentell infektion. Dock gav båda bakterierna endast lindriga symtom på mastit.

Dessutom: En helt ny kunskap för mig är att KNS används som startkultur vid fermentering av kött, som till exempel salami.

Imorgon är en annan dag och då ska Ann och jag prata om våra studier på ko, får och kamel, i Sverige, Kenya och Rwanda.

Läs mer om KNS hos SVA:

http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur/mastit-orsakad-av-koagulasnegativa-stafylokocker-kns-notkreatur

 

 

 

Kor i Rwanda

I februari 2017 åkte undertecknad tillsammans med kollegorna Ann Nyman och Karin Artursson SVA samt Renée Båge SLU till Rwanda för att besöka mjölkgårdar och mjölkuppsamlingscentraler.

Vi har fått pengar från USA och deras program Feed the future för att studera mjölkens väg från ko till konsument med avseende på juverhälsa, livsmedelssäkerhet och mjölkkvalitet. Jean-Baptiste Ndahetuye är projektledare på plats. Han är också min och Renées doktorand i ett större projekt om juverhälsa som ingår i ett Sidafinansierat samarbetsprojekt mellan SLU och University of Rwanda. Rwanda satsar stort på mjölkproduktion. Bland annat genom projektet One-cup-of milk-per-child-program.

Rwanda har 1,33 miljoner nötkreatur varav 28 procent är “improved dairy cows” som producerar 82 procent av mjölken. Holstein är den vanligaste importerade rasen.
Nästan alla kor handmjölkas.
Den mjölk som inte konsumeras eller säljs direkt från lantbrukaren transporteras till så kallade mjölkuppsamlingscentraler. Oftast på cykel.
På mjölkuppsamlingscentralen mellanlagras mjölken innan den säljs vidare till konsument eller till mejeriet. Här utförs vissa enklare tester för att kontrollera kvalitén. Det var rent och fint tyckte vi.
På labbet ska Jean-Baptiste bland annat mäta mjölkens celltal samt odla mastitbakterier samt undersöka om mjölken innehåller en del zoonotiska (som kan smitta mellan djur och människa) bakterier.
Vi fick träffa kungens ståtliga kor av rasen Inyambo. Dock är inte Rwanda en monarki längre. Men korna finns kvar vid kungens palats i Nyanza.
Rwanda är ett fantastiskt vackert land. Väl värt ett besök.

 

 

Uppdatering av SVA:s mastitsidor

Just nu är vi idisslarveterinärer på SVA i full färd med att uppdatera våra djurslagssidor på SVA:s webbplats, något vi gör en gång om året. Sidorna är uppdelade på djurslag; i vårt fall nötkreatur, får, get, kameldjur och exotiska idisslare. Under (nästan) varje djurslag finns sedan en mängd olika sjukdomssidor uppdelade på endemiska (som vi har i landet), zoonotiska (som sprids mellan djur och människa), epizootiska (som vi inte har i landet) och övriga anmälningspliktiga sjukdomar samt även lite annan information. Till de endemiska sjukdomarna hör de flesta mastiter. Gå gärna in och läs mer om mastit hos nötkreatur, får och get. De sidor som inte är uppdaterade kommer att bli det inom kort. Hör gärna av er om ni har synpunkter på texterna.

http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-get

 

 

Bakteriologisk odling eller PCR-analys av mjölkprover?

Det vanligaste sättet att undersöka mjölkprover för att fastställa vilken bakterie som orsakat till exempel en celltalsförhöjning är med bakterieodling, men på senare år kan även mjölkproverna undersökas med hjälp av PCR-analys. Vid bakterieodling av mjölkprover är man beroende av att det finns levande och någorlunda pigga bakterier i provet för att de ska växa på en odlingsplatta. Bakterieodling är en relativt billig metod, men det tar 1-2 dygn innan man har ett svar. Vid PCR-analys påvisas DNA från olika bakterier och bakterierna behöver därför inte vara levande eller livskraftiga för att kunna påvisas. PCR-analys är en snabb och väldigt känslig metod, men kan bara hitta de bakterier den har utvecklats för.

Eftersom PCR-analys av mjölk är en automatiserad och snabb metod skulle man samtidigt som man analyserar celltal och mjölksammansättning i provmjölkningsproverna även kunna undersöka bakterieförekomst i dessa prover. Då skulle man både får reda på vilka kor som har höga celltal, men samtidigt också vilken bakterie som kanske orsakat celltalshöjningen. Innan man kan införa en sådan analys är det dock viktigt att undersöka hur bra metoden fungerar på just provmjölkningprover – kommer alla provsvar visa på bakteriefynd då metoden är så känslig? Kommer även kor med bakterier i endast en juverdel att kunna hittas?

För att svara på dessa frågor har vi i ett forskningsprojekt undersök hur väl resultaten från PCR-analys av provmjölkningsprover överensstämmer med konventionell bakterieodling av juverdelsmjölkprover tagna vid samma tillfälle. Endast kliniskt friska kor provtogs i denna studie.

I de allra flesta mjölkproverna (85-92 % av proverna, se figur 1) kunde vi inte påvisa de vanligaste förekommande mastitbakterierna (Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae eller Streptococcus uberis) varken med PCR-analys eller med bakterieodling (se figur 1, de gröna staplarna). Detta var förväntat eftersom korna mjölkproverna togs ifrån var kliniskt friska och de borde inte ha bakterier i mjölken. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) var dock desto vanligare att påvisa, men då framförallt med PCR-analys (se figur 1, de gula och röda staplarna).

bcpcrgraftillwebben

Figur 1. Överensstämmelse mellan bakteriefynd i mjölkprover analyserade med bakterieodling eller PCR-analys för fyra vanliga mastitorsakande bakterier. BO-=Bakterien inte påvisad med bakterieodling, BO+=Bakterien påvisad med bakterieodling, PCR-=Bakterien inte påvisad med PCR-analys, PCR+=bakterien påvisad med PCR-analys, KNS=Koagulasnegativa stafylokocker.

När resultatet inte överensstämde mellan bakterieodling och PCR-analys (se figur 1, de gula eller blåa staplarna) var det vanligare att PCR-analysen påvisade bakterier där bakterieodlingen inte påvisade någon bakterie än att bakterieodlingen påvisade bakterier där PCR-analysen inte påvisade någon bakterie. Så generellt sett hade PCR-analysen en bättre förmåga att kunna påvisa bakterier i mjölkprov jämfört med bakterieodling.

Frågan är dock om de bakterier som påvisades alltid hade betydelse för juverhälsan hos de kor som provtogs. Tittar vi på hur celltalet ser ut hos de kor där bakterier påvisat (figur 2) kan vi se att mediancelltalet ligger högre hos de kor där bakterieodlingen påvisade bakterier än hos de kor där PCR-analysen påvisade bakterier. Detta kan tyda på att en del av de bakterier som påvisades i PCR-analysen eventuellt inte kom från juvret utan var en kontamination från till exempel spenhuden eller omgivningen och som då inte heller hade en påverkan på celltalet.

bcpcrcellgraftillwebben

Figur 2. Celltal i mjölk hos kor med fynd av olika mastitorsakande bakterier påvisade med bakterieodling (BO+) eller PCR-analys (PCR+).

Slutsatsen från projektet är att PCR-analys av provmjölkprover oftast är bättre på att påvisa bakterier än bakterieodling av juverfjärdedelsprover tagna vid samma tillfälle, men att inte alla bakterier som påvisas av PCR-analysen verkar ha en direkt påverkan på celltalet. Om PCR-analys ska användas för analys av provmjölkningsprover bör man tillämpa en aseptisk provtagning för att minska risken för att få med kontaminationsbakterier.

Mer information om PCR-analys finns på SVAs hemsida:  http://www.sva.se/analyser-och-produkter/analyser-av-djur-och-foder/notkreatur1/mastit

Bra antibiotikaläge i Sverige presenterades i Indien

amr-indien

Undertecknad var i början av november inbjuden att tala på ett möte i Indien med titeln ”International Workshop on National Action Plan on Antimicrobial Resistance for Developing Countries”. Det var en glädje att få möjlighet att presentera Sveriges mycket fina arbete för en klok antibiotikaanvändning. Särskilt roligt var det att presentera Sveriges mjölkkor som det synnerligen goda exemplet. Mastit (juverinflammation) är den sjukdom som kräver mest antibiotika inom mjölksektorn. I Sverige behandlar vi bara omkring en tiondel av korna med antibiotika mot så kallad klinisk (synlig) mastit under varje mjölkperiod. Dessutom utgörs nästan nittio procent av behandlingarna av smalspektrigt penicillin vilket är väldigt bra ur ett resistensperspektiv. Jag vill dock trycka på att den här siffran skulle kunna vara i det närmaste hundra procent eftersom de flesta övriga behandlingar med mer bredspektriga substanser sannolikt är mer eller mindre onödiga. Vidare använder vi i Sverige, selektiv sintidsterapi där vi bara antibiotikabehandlar de kor som har mastit vid sinläggning. I stora delar av världen tillämpas istället sintidsbehandling av alla kor, även de friska. Dock ökar intresset i flera länder för den nordiska varianten med sintidsbehandling bara av sjuka kor.

Indiska rupiesedlar med höga valörer blev helt plötsligt ogiltiga i ett försök att stävja korruption och svarta pengar
Indiska rupiesedlar med höga valörer blev helt plötsligt ogiltiga i ett försök att stävja korruption och svarta pengar

Sverige fick mycket uppskattning för sitt goda läge och tjänade verkligen som inspiration för de fortsatta diskussionerna. Läget i Indien är förstås ett helt annat. Där används antibiotika fortfarande som tillväxtbefrämjare i fodret. Något som Sverige var först i världen att förbjuda redan 1986. Dessutom kan antibiotika köpas över disk utan recept. Dessutom sker en stor del av tillverkningen av antibiotika i just Indien och reningen på dessa fabriker är ofta bristfällig och vattendrag nedströms antibiotikafabrikerna är ofta kontaminerade med antibiotikarester.

Så det var med blandade känslor jag reste hem. Glad över Sveriges situation och glad över att Indien och liknande länder tar frågan på allvar och vill arbeta för ett förbättrat läge. Men samtidigt kan jag inte sticka under stol med att en viss känsla av hopplöshet kom över mig. Jag hoppas dock att loppet inte är kört utan att vi i även i framtiden ska kunna behandla sjuka djur och människor med antibiotika.

Delhi upplevde de värsta luftföroreningarna på 17 år. Smogen låg tjock över staden.
Delhi upplevde de värsta luftföroreningarna på 17 år. Smogen låg tjock över staden.

Favorit i repris – Seminarium om Streptococcus agalactiae

logovxamed-logga

 

 

Seminariet vänder sig till veterinärer med nötkreaturspraktik och kommer
att ta upp klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering samt förebyggande åtgärder vid S. agalactiae-mastit.
Aktuella frågeställningar kommer att diskuteras.

Tid och plats 09.30 – 16.00 den 15 mars 2017
Växa Sverige, Franzéngatan 6, 112 51 Stockholm

Föreläsare Charlotta Fasth, SVA & Ylva Persson, Växa Sverige/SVA
Åsa Lundberg & Håkan Landin, Växa Sverige

Kursavgift 1 000:- exklusive moms, inklusive kaffe och lunch

Anmälan Via e-post senast den 6 februari 2017; hakan.landin@vxa.se
Begränsat antal platser, tidig anmälan ger förtur.
Ange namn, e-post och faktureringsadress.

Frågor Håkan Landin, Växa Sverige; 070-350 24 82;
hakan.landin@vxa.se

Anmärkning Repris på ett seminarium anordnat på SVA 2016-02-10.

SVA och mastitlab på D&U

UKK

Tisdag och onsdag den här veckan ordnar Växa Djur- och Utfodringskonferens på UKK i Uppsala. Temat för året är produktivitet och SVA kommer som vanligt vara där – kom gärna förbi om ni har några SVA-frågor i allmänhet, juverhälsofrågor eller bara är allmänt godissugna…

Att pastörisera eller inte pastörisera. Det är frågan.

Nyligen kom nya föreskrifter från Livsmedelsverket som reglerar försäljningen av opastöriserad mjölk i små mängder direkt från gård. Vi tänkte därför att det kunde vara bra att reda ut lite frågor kring pastörisering. Varför pastöriserar vi mjölken? Behövs det i dagens samhälle? Är opastöriserad mjölk bra för hälsan? Eller är det farligt? Smakar opastöriserad mjölk bättre?

Pastörisering är en säker metod för att avdöda bakterier i mjölk samtidigt som mjölken behåller sin smak och sitt näringsinnehåll.
Pastörisering är en säker metod för att avdöda bakterier i mjölk samtidigt som mjölken behåller sin smak och sitt näringsinnehåll.

År 1937 infördes pastöriseringskrav på mjölk i Sverige, främst för att bryta en av smittvägarna för tuberkulos. Idag har inte svenska kor tuberkulos, men andra bakterier och sjukdomar som ehec, salmonella, listeria, campylobakter och stafylokocker kan fortfarande spridas från opastöriserad mjölk till oss människor.  Därför har vi fortfarande kvar en lag som säger att all mjölk ska pastöriseras innan den säljs till konsumenter. Det finns dock ett undantag i lagstiftningen som gör det möjligt att sälja små mängder opastöriserad mjölk på gården direkt till konsument. Det är detta undantag som Livsmedelsverket gett ut nya föreskrifter för.

Opastöriserad mjölk kan innehålla många olika bakterier som kan vara skadliga för oss människor. Stafylokocker, listeria och campylobakter är ganska vanliga i svensk tankmjölk enligt en studie från SVA. I en annan studie från Livsmedelsverket hittades campylobakter och vtec/ehec i mer än vart tionde mjölkprov från svenska gårdar. Bakterier som orsakar den allvarliga sjukdomen ehec (t.ex. E. coli O157) hos främst barn, ses som en av de viktigaste livsmedelsburna sjukdomarna eftersom den kan få så fatala konsekvenser. Både campylobakter och ehec-bakterier kan finnas i tarmen hos nötkreatur utan att de är sjuka. Om bakterierna hamnar i mjölken kan det i olyckliga fall räcka med ett enda glas mjölk för att bli sjuk, eftersom infektionsdosen är mycket låg (10-100 bakterier för ehec-bakterier och något mer för campylobakter).

Stafylokocker, särskilt Staphylococcus aureus, och även E. coli är vanliga orsaker till mastit hos svenska mjölkkor. Listeriamastit förekommer också men är inte lika vanligt. Dålig juverhälsa kan därför vara en bidragande orsak till bakterier i mjölken.

Juvret kan härbärgera bakterier som kan överföras till mjölken. Både vid juverinfektion och vid ohygienisk mjölkning.
Juvret kan härbärgera bakterier som kan överföras till mjölken. Både vid juverinfektion och vid ohygienisk mjölkning.

Vissa konsumenter tror att det finns naturligt förekommande antimikrobiella substanser samt goda mjölksyrabakterier i mjölken som förhindrar att man blir sjuk av opastöriserad mjölk. Tyvärr finns dessa substanser och bakterier i alldeles för låga halter i vanlig mjölk för att ge effekt. En del personer hävdar också att ”förr drack man minsann opastöriserad mjölk utan att bli sjuk”. Men det kan vara värt att nämna att vi i Sverige har en lång tradition av att värmebehandla mjölk före konsumtion, även inom det egna hushållet. Dessutom har nya bakterier, som till exempel vtec/ehec, tillkommit under de senaste åren. Och slutligen så är det nog så att människor visst blev sjuka förr. Det var ju delvis därför vi införde pastöriseringstvånget en gång i tiden.

Mjölk innehåller många viktiga näringsämnen. Lågpastörisering, som är den vanligaste formen av pastörisering i Sverige, påverkar inte näringsinnehållet i någon större grad. Variationen mellan olika kors mjölk och mellan mjölk från olika årstider är mycket större än effekterna av pastörisering. Det finns inga vetenskapliga belägg för att laktosintoleranta personer bättre skulle klara av att dricka opastöriserad mjölk. Inte heller att opastöriserad mjölk kan bota eller förebygga allergi.

Smak är något subjektivt och om lågpastörisering påverkar smaken är oklart. Något som säkert påverkar smakupplevelsen av mjölken är fetthalten och även homogeniseringen som är en process där mjölkfettet sönderdelas så att det inte längre flyter på ytan. Homogenisering har inget med bakterier och livsmedelshygien att göra och är inget lagkrav. Det finns pastöriserad ohomogeniserad mjölk att köpa i butik under varumärken som gammaldags mjölk, lantmjölk och liknande. Det är sannolikt den produkt i mejerihyllan som ligger närmast den konära mjölken.

Läs mer:

Om opastöriserad mjölk hos Livsmedelsverket:

http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/mjolk-och-mejeriprodukter/varfor-pastoriseras-mjolken/

Raw Milk Misconceptions and the Danger of Raw Milk Consumption http://www.fda.gov/food/foodborneillnesscontaminants/buystoreservesafefood/ucm247991.htm

Nutritionella effekter av värmebehandling av mjölk, WHO-rapport: http://www.fao.org/docrep/018/i3396e/i3396e.pdf

Författare

Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige och bitr statsveterinär SVA

Anders Christiansson, expert mikrobiologi, LRF Mjölk

Helena Lindmark Månsson, expert nutrition samt mjölkens sammansättning, LRF Mjölk

Annika Smedman, expert nutrition, LRF Mjölk