Streptococcus agalactiae del 2 – provtagning

Här kommer andra delen av sammanfattningen från vårt seminarium om Streptococcus agalactiae.  Nästa del kommer att handla om diagnostik.

Provtagning vid Streptococcus agalactiae-misstanke

Provtagning kan ske på besättningsnivå, konivå eller juverdelsnivå. Vilken provtagning och vilken diagnostik som passar bäst beror på varför provet tas.

Tankmjölksprov

Prov på besättningsnivå görs framförallt via tankmjölk och bara med hjälp av PCR-diagnostik som är känsligare än odling. Det är viktigt att vara medveten om att det blir en väldigt stor utspädningseffekt i tankmjölk. Man kan räkna med att hitta en smittad ko bland 50-100 kor i tanken men det beror på hur mycket bakterier kon utsöndrar vid provtagningstillfället. Ofta mjölkar kon mindre på den smittade juverdelen vilket gör att utspädningseffekten blir ännu större.

Själva provtagningen ska göras när alla djur man vill ha med finns i tanken. Omröraren ska ha varit på i minst 10 minuter. Tas provet från tappkranen bör tre gånger mängden mjölk som ryms i tappkranen hällas ut innan provet tas.

Proverna tas helst i mjölkrör som innehåller bronopol och därmed konserveras som vid provtagningstillfället.

Individprover

Det går inte att välja ut djur eller juverdelar för provtagning baserat på celltal eller CMT. Hälften av alla kor som bär på Streptococcus agalactiae har CMT 1-2 och en fjärdedel har ett celltal under 200 000 celler (CMT 1).

Vare sig diagnostiken sker med PCR eller odling är det viktigt att ta rena prover för att säkert kunna lita på resultatet. Juver och spene rengörs på samma sätt som vid provtagning för odling, se provtagningsanvisning här. Provtagning för PCR kan gärna göras genom samlingsprover på djurnivå och tas helst i mjölkrör med bronopol.

Individprover via provmjölkning

Prover kan också tas ut via provmjölkningen vilket är väldigt smidigt när det är många djur som ska provtas samtidigt. Observera att det finns en risk för så kallad ”carry-over”, det vill säga att bakterier från kon som mjölkas innan kommer med i provet från nästa ko. PCR:en detekterar både levande och döda bakterier och är mycket känslig. Bakterier som finns i miljö eller på spenhud kan detekteras om proverna inte tas aseptiskt.

Vid svagt positiva prover från provmjölkningsprover är det viktigt att ta om proverna på ett aseptiskt sätt, se provtagningsinstruktionen.

Streptococcus agalactiae – seminarium del 1 – Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Igår höll Växa tillsammans med SVA ett seminarium om Streptococcus agalactiae – ”Streptococcus agalactiae hos mjölkkor”. Föreläsningar om klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, provtagning, diagnostik, behandling, sanering och förebyggande åtgärder varvades med givande diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Sammanfattning av varje område hittar du här:

  • Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer – på den här sidan
  • Provtagning
  • Diagnostik – kommer inom kort
  • Behandling – kommer inom kort
  • Sanering och förebyggande åtgärder -kommer inom kort

Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Streptococcus agalactiae

Streptococcus agalactiae är en grupp B-streptokock (GBS), inom gruppen finns en mängd olika stammar.

Klinik

Agalactiaeinfektion drabbar både äldre och yngre kor men framförallt lakterande. Subkliniska infektioner är vanligare än kliniska mastiter.

Infektionen leder ofta till höga celltal, nedsatt mjölkproduktion (-3,6 kg per ko och dag vilket är mer än tex vid Staphylococcus aureus-infektioner) och försämrad mjölkkvalitet.

Det är vanligt med höga bakteriehalter i mjölken framförallt tidigt i infektionen.

Förekomst

Streptococcus agalactiea (SRA) var en vanligt förekommande bakterie innan penicillinet introducerades.Till exempel i Danmark förekom bakterien i 20-30% av besättningarna under 50 talet.

I studier på kliniska mastiter i Sverige (utförda 1971/72, 1981/82, 2002/03) förekom SRA i mindre än 1% av alla fall av kliniska juverinflammationer.

I en stor tankmjölksstudie som genomfördes av Växa 2016 analyserades prover från nästan alla landets mjölkbesättningar med PCR-analys. 4% av alla besättningarna var positiva för SRA. Förekomsten varierar mycket mellan olika delar av landet. Högst prevalens har Halland, Västernorrland, Norrbotten och Skåne.

Streptococcus agalactiae är juverbunden och tillväxt av bakterien sker i juvret men man har i studier kunnat visa att bakterien överlever i miljön:

  • på händer och mjölkningskläder – upp till 10 dagar
  • kohud, förorenad med mjölk – cirka 14-21 dagar
  • mjölkfett – 14-21 dagar
  • gödsel – upp till 21 dagar
  • färskvatten – mindre än 4 veckor

Patogenes

Infektionen sker genom spenkanalen. Infektionsdosen är troligtvis låg (eventuellt 5-30 CFU). Invasionen tar 1-4 dagar och inflammationssymtomen kommer efter 3-5 dagar.

Smittspridning och riskfaktorer

Smittspridning till besättning sker framförallt genom inköp av djur men även via överföring från andra gårdar till exempel via avbytare mm.

Smittspridning inom gården sker framförallt vid mjölkning och riskfaktorer är:

  • ingen spendoppning
  • ingen sintidsbehandling
  • inga engångsdukar
  • dålig stimulering
  • dåligt underhåll av mjökningsanläggningen
  • inga handskar

Spridning från omgivningen förekommer också och riskfaktorer är mjölkläckage på båspall, förorenade båspallar och gångar, förorenade vattenkoppar/tråg, dålig stallmiljö och smutsiga kor.

Ytterligare riskfaktorer för spridning inom gården är att ge SRA-mjölk till kalvar, stora besättningar och om man inte är uppmärksam på mastitförekomst och bakteriefynd.

Den viktigaste smittkällan är ett infekterat juver.

Förebyggande åtgärder

Inga inköp av djur eller bara från konstaterat fria besättningar (Säker livdjurshandel).

Var uppnärksam på ökad mastitförekomst och bakteriefynd.

Skydda friska kor:

  • strikt gruppering och sektionering genom hela livslinjen,
  • goda mjölkningsrutiner
  • god hygien i stallet
  • ingen smittad mjölk till kvigkalvar i grupp och
  • genom att slakta ut kroniker

 

 

 

 

 

Favorit i repris – Seminarium om Streptococcus agalactiae

logovxamed-logga

 

 

Seminariet vänder sig till veterinärer med nötkreaturspraktik och kommer
att ta upp klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering samt förebyggande åtgärder vid S. agalactiae-mastit.
Aktuella frågeställningar kommer att diskuteras.

Tid och plats 09.30 – 16.00 den 15 mars 2017
Växa Sverige, Franzéngatan 6, 112 51 Stockholm

Föreläsare Charlotta Fasth, SVA & Ylva Persson, Växa Sverige/SVA
Åsa Lundberg & Håkan Landin, Växa Sverige

Kursavgift 1 000:- exklusive moms, inklusive kaffe och lunch

Anmälan Via e-post senast den 6 februari 2017; hakan.landin@vxa.se
Begränsat antal platser, tidig anmälan ger förtur.
Ange namn, e-post och faktureringsadress.

Frågor Håkan Landin, Växa Sverige; 070-350 24 82;
hakan.landin@vxa.se

Anmärkning Repris på ett seminarium anordnat på SVA 2016-02-10.

Vad ligger celltalet på hos en frisk ko?

När vi pratar om celltal hos mjölkkor menar vi generellt antalet vita blodkroppar per milliliter mjölk. Celltalet påverkas av många olika faktorer, till exempel laktationsstadium, ras och ålder, men den enskilt viktigaste faktorn som påverkar celltalet är om kon har fått en infektion i juvret som lett till ett inflammatoriskt svar. De vita blodkropparna försvarar juvret mot de invaderande mikroorganismerna och celltalet kan öka till flera miljoner celler per milliliter mjölk.

Men vad ligger celltalet på hos en frisk ko?

Resultat från vår egen forskning visar att över hälften av korna utan fynd av bakterier i juvret har ett celltal under 50 000 celler per milliliter mjölk och att de allra flesta har ett celltal under 200 000 celler per milliliter mjölk oavsett ålder, ras och laktationsstadium (se figur).

diagramcelltal2

Vid fynd av koagulasnegativa stafylokocker, som historiskt sett inte orsakat så höga celltal hos kor, är det också en majoritet av korna som ligger under 200 000 celler per milliliter mjölk, men andelen kor med mindre än 50 000 celler per milliliter mjölk är betydligt lägre än för kor utan fynd av bakterier.

Majoriteten av kor med fynd av övriga bakterier, så som till exempel Staphylococcus aureus eller Escherichia coli, har ett celltal över 200 000 celler per milliliter mjölk och cirka hälften av korna har ett celltal på över 400 000 celler per milliliter mjölk.

Även om andra faktorer än infektion i juvret av mikroorganismer kan påverka celltalet är de faktorerna ofta svåra att göra något åt. Att celltalet stiger med kons ålder, eller att SRB-kor har lägre celltal än kor av svensk holstein-ras är svårt att direkt påverka. Däremot går det att förhindra att kor får juverinflammation orsakad av mikroorganismer genom ett förebyggande juverhälsoarbete.

Man tjänar pengar på att ha kor med låga celltal; redan vid ett celltal över 50 000 celler per milliliter mjölk minskar mängden producerad mjölk. I vår studie kunde vi se att en ko med ett celltal på cirka 50 000 celler per milliliter mjölk producerade cirka 4 kg mer mjölk per dygn jämfört med en ko med ett celltal på cirka 200 000 celler per milliliter mjölk.

Friska kor har låga celltal och kor med lågt celltal producerar mer mjölk!

Bland kor och veterinärer i Bangladesh

Sedan i januari i år leder SVA tillsammans med Chittagong Veterinary and Animal Sciences University (CVASU) ett treårigt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som syftar till att utveckla ett juverhälsoprogram i Bangladesh.

Chittagong Veterinary and Animal Sciences University
Chittagong Veterinary and Animal Sciences University
Dr Mizanur Rahman, ansvarig för projektet på plats, med sin familj och delar av projektgruppen.
Dr Mizanur Rahman, ansvarig för projektet på plats, med sin familj och delar av projektgruppen.

Bangladesh, som betyder Bengalens land, är en republik i Sydasien vid Bengaliska viken, mellan Indien och Burma, Nepal och Bhutan. Det är världens åttonde mest befolkade land och eftersom det är ett ganska litet land till ytan är det ett av de mest tätbefolkade länderna i världen. Majoriteten av befolkningen är bengaliska muslimer, följt av bengaliska hinduer, med diverse buddhistiska och kristna samhällen. Det officiella språket är bengali (Källa: Wikipedia).

Många mjölkkor är korsningar mellan lokala raser och holstein.
Många mjölkkor är korsningar mellan lokala raser och holstein.

Bangladesh är ett fattigt land, men ekonomin är i snabb utveckling och jordbruket är en mycket viktig sektor. Ett av de områden som det satsas på är mjölkproduktionen. De flesta mjölkbesättningar i Bangladesh är småskaliga med antingen inhemska mjölkkor eller inkorsade med holstein. Getter hålls också i stor utsträckning för mjölkproduktion.

Get av rasen svart bengal. Det är en liten och fruktsam get med ganska låg mjölkproduktion.
Get av rasen svart bengal. Det är en liten och fruktsam get med ganska låg mjölkproduktion.

I Bangladesh ses en ökad efterfrågan på mjölk, men idag kan inte den inhemska produktionen svara upp mot efterfrågan på grund av för dålig produktivitet. Sannolikt är bristande juverhälsa en viktig anledning till att många kor producerar för lite mjölk. Vårt projekt syftar till att genom en juverhälsokampanj, riktad till veterinärer och lantbrukare, förbättra juverhälsan hos bangladeshiska mjölkkor för att få friskare djur och bättre lönsamhet. Dessutom kan antibiotikaanvändningen minska om korna förblir friska. Vi kommer dessutom att genomföra en mindre fältstudie för få en bild av mastitförekomst och orsakande smittämnen.

SVAs anförande under den ceremoniella delen av programmet.
SVA:s anförande under den ceremoniella delen av programmet.

I maj i år inleddes vårt projekt med en juverhälsoverkstad, ”Udder health control programme in developing countries: Learning from each other and sharing global experiences”, där veterinärer och lantbrukare från Bangladesh, grannländer och andra delar av världen träffades för att dela med sig av erfarenheter om hur ett juverhälsoprogram bäst kan byggas upp i ett låginkomstland. I samband med detta besökte vi också mjölkgårdar runt staden Chittagong.

Den här gården hade fläktar, men det märktes att korna led i värmen. Holstein är verkligen inte bästa rasen i ett tropiskt klimat.
Den här gården hade fläktar, men det märktes att korna led i värmen. Holstein är verkligen inte bästa rasen i ett tropiskt klimat.
En vacker tjur som passar bättre i det varma klimatet än holsteinkon i bakgrunden.
En vacker tjur som passar bättre i det varma klimatet än holsteinkon i bakgrunden.

Jag hoppas kunna återkomma med mer information om projektet vad det lider.

En heldag om Streptococcus agalactiae

Foto: Charlotta Fasth
Foto: Charlotta Fasth

Onsdagen den 10 februari kommer SVA tillsammans med Växa Sverige att hålla ett seminarium – en hel dag som kommer ägnas enbart åt Streptococcus agalactiae-mastiter; klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering och förebyggande åtgärder.

Vi hoppas på en mycket givande dag med föreläsningar blandat med diskussioner om aktuella frågeställningar. Ser vi ett stort intresse kommer vi förhoppningsvis att kunna upprepa seminariet.

En rapport om de viktigaste punkterna på seminariet publicerar vi så klart här på Spjuverbloggen så snart vi kan efter det att seminariet har hållits.

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mastit orsakad av  Streptococcus agalactiae hos nötkreatur.