Mera diagnostik på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter en trevlig egen middag (vi hoppade över konferensmiddagen) på Tivoli med min bangladeshiska grupp är vi redo för andra och sista dagen på konferensen som börjar med en session om diagnostik. Lucio Zanini från Lombardiet, Italien inleder med en presentation om differentierad celltalsanalys. Det var mycket strul med tekniken under detta föredrag så för en bättre bakgrund till hänvisar jag till Ann Nymans kommande inlägg inom samma ämne. I denna studie skiljde sig celltalsmönstret mellan det differentierade celltalet och det vanliga celltalet hos kor med juverinfektion, till exempel med Staphylococcus aureus, vilket skulle kunna vara en hjälp vid diagnostiken.

Sege Hechinger från Hessen i Tyskland presenterar resultat från en studie om PCR-diagnostik av Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae i samlingsmjölkprover. Som väntat så är det svårare att hitta dessa bakterier med PCR i samlingsprover om få juverdelar och kor är infekterade. Slutsatsen är ändå att testet fungerar bra för samlingsprover, men att poolerna kan varieras i storlek. Uppföljning bör ske på individnivå om samlingsprovet är positivt.

Anton Pernthaner från Nya Zeeland om en mjölk-ELISA för att hitta Staphylococcus aureus: Eftersom aurues inte alltid urskiljs i mjölken från juvret ville denna forskargrupp se om det kunde finnas ett alternativt sätt att hitta denna bakterie. De jämförde traditionell bakteriologi, PCR och ELISA och fann att ELISAn ganska väl kunde hitta juverinfektioner med aureus. Anton menar att testet kan vara ett hjälpmedel för att testa gårdar med höga celltal för att se om de har aureus eller ej.

Nils Toft från Danmark fortsätter med bakterierna Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae och traditionell bakteriologi och PCR. Traditionell bakteriologi hade högst specificitet (sannolikheten att ett negativt provsvar verkligen är negativt) och sensitivitet (sannolikheten att ett positivt provsvar verkligen är positivt) för att hitta juverinfektioner, på juverdelsnivå, med dessa bakterier.

Men på konivå har PCR bättre sensitivitet så den metoden kan passa för övervakning. Bakteriologin kan sedan användas för uppföljande prover på juverdelsnivå.

Här kan du läsa deras abstract: https://www.idfmastitis2019.com/02-diagnostics.html

Författare: Ylva Persson

Jag är biträdande statsveterinär i idisslarsjukdomar på SVA. Mitt huvudsakliga forskningsområde är mastit. De djurslag som jag hittills studerat är ko, get, får och nu senast kamel. Jag är också väldigt intresserad av antibiotikaanvändning vid mastit.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.