Nordiskt mastitmöte i Finland 2019

Här kommer ett inlägg från vår gästbloggare Karin Persson Waller på SVA:

I mitten av september samlades cirka 30 forskare och representanter för rådgivningsorganisationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige i Gustavelund utanför Helsingfors för att delta i ”2nd Seminar on Nordic mastitis research/udder health”. Seminariet organiserades som en del av nätverksprojektet ”Healthy udders for sustainable milk production” som finansieras av NKJ (Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning).

Deltagarna samlade.

Forskningspresentationer

Vid mötet presenterade doktorander eller post-doktorer nya rön från forskningsprojekt om mastit. Presentationerna handlade om studier av spridning av och kostnader för juverinfektioner med hjälp av datormodeller, spridning av juverinfektion med bakterien Mycoplasma bovis, förekomst och riskfaktorer för juversår, effekt av inflammation orsakad av bakterietoxin på mjölkens mikrobiota (normalflora av bakterier), användning av laboratoriemetoden maldi-tof för diagnostik av juverbakterier samt samband mellan sintidsbehandling och juverhälsa.

Diskussionspunkter

Resten av mötet ägnades åt livliga diskussioner runt sintidsbehandling, behandling av klinisk mastit samt rutiner för sinläggning. Organisatörerna hade gjort summeringar av de rekommendationer som finns i de fyra länderna och presenterade dessa. Sedan diskuterades specifika frågeställningar inom varje ämne i mindre grupper följt av redovisning och allmänna diskussioner. Det var tydligt att det finns samsyn om mycket men också olika åsikter om vad som är bästa tillvägagångssätt.

Behandling av klinisk mastit

Inom detta ämne diskuterades främst urval av kor/mastitfall för antibiotikabehandling, administrationssätt och behandlingens längd. Dessutom tog man upp användning av understödjande behandling (behandling som inte är antibiotika) samt de nordiska riktlinjerna. Alla var överens om att det främst är aktuellt att behandla penicillinkänsliga bakterier (ffa Staphylococcus aureus och streptokocker) och att penicillin är det antibiotikum som bör användas. I vissa men inte alla länder rekommenderas antibiotikabehandling främst till måttlig och allvarlig klinisk mastit. I dagsläget skiljer administrationssättet en del mellan länderna och nyttan av allmänbehandling (där kon sprutas i halsmuskeln) diskuterades livligt. Flera ansåg att användningen av flera skäl bör minska till förmån för juvertuber. Behandlingstidens längd varierar också en del men de flesta höll med om att Staphylococcus aureus bör behandlas i 5 dagar. När det gäller understödjande behandling förespråkade de flesta NSAID (antiinflammatorisk/febernedsättande/smärtstillande medicin) medan oxytocin (mjölkfrisättningshormon) inte bör rekommenderas. Det vetenskapliga stödet för nyttan av frekvent urmjölkning är svagt.

Det var också tydligt att de nordiska riktlinjerna inte är väl kända av alla men att de är viktiga att ha bland annat i internationella sammanhang. Eftersom de nuvarande är från 2009 är det aktuellt att uppdatera dem och se till att de sprids väl via veterinärorganisationer, universitet/institut och djurägarorganisationer. Slutligen fick vi veta att ett större behandlingsprojekt är på gång i Danmark och en pilotstudie i Norge. I Sverige har man sökt medel för en större studie under flera år och hoppas på positivt besked i slutet av året.

Sintidsbehandling

För sintidsbehandling med antibiotika diskuterades hur man ska välja kor och vilken slags behandling som är aktuell. Dessutom diskuterades användning av spenförslutare. Alla var överens om att sintidsbehandling med antibiotika endast ska användas till utvalda kor baserat på mjölkens celltal och bakteriologisk undersökning. Det var också tydligt att det finns ett behov av ett långtidsverkande sintidspreparat som enbart innehåller penicillin och att enbart lokal behandling är aktuell. Områden där det behövs mer kunskap var till exempel hur rutinerna för sintidsbehandling påverkar den totala produktiviteten i besättningarna. En metaanalys (sammanvägning av flera studier) av effekten av spenförslutare efterlystes också.

Sinläggningsrutiner

Rekommendationer för rutiner vid sinläggning finns främst i Sverige (Växa Sverige). Kunskapen är dock generellt låg om hur mjölkproducenterna faktiskt gör. I Finland gjordes nyligen en enkätstudie där man såg stor variation i rutinerna. En liknande studie kommer att genomföras i Sverige i höst. De områden som diskuterades var främst betydelsen av förlängda mjölkningsintervall, minskad utfodring och omgruppering. Det framkom att mjölkningsintervallen troligen bör vara 36 timmar för att ge bästa effekt och att mjölkning med förlängda intervall inte bör pågå mer än en vecka. Det är också viktigt att utfodringen minskas men att korna inte får alltför litet energi i foderstaten eftersom det kan leda till ämnesomsättningsstörningar. Gruppen såg möjligheter i att de svenska rekommendationerna blir nordiska riktlinjer.

Slutdiskussion

I samband med avslutningen på seminariet försökte vi summera vilka viktiga kunskapsbrister som identifierats under mötet och som därför kan vara aktuella för framtida studier. Exempel på sådana var nyttan av allmänbehandling vid behandling av klinisk mastit, hur väljer man bäst ut kor för sintidsbehandling, nyttan av spenförslutare och effekter av olika sinläggningsmetoder på hälsa, produktivitet och välfärd. Ett förslag på ett större projekt med titeln ”Udder health management in a one-health perspective” lades fram. I ett sådant projekt skulle bland annat flera av förslagen ovan kunna ingå med tonvikt på ”no or low use of antibiotics”. 

Vi diskuterade också om våra olika rekommendationer och riktlinjer är baserade på bästa tillgängliga kunskap och svaret på den frågan var i stort sett ja men att det fortfarande finns en del obesvarade frågor varför mer forskning behövs.  Det är viktigt att rekommendationer revideras regelbundet och som redan nämnts bör de nordiska riktlinjerna revideras så snart som möjligt.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för det nordiska nätverket. De två seminarier som hållits inom projektet har varit framgångsrika och intresset för att fortsätta samarbetet är stort. NKJ har nyligen gjort en utlysning av medel för nätverksprojekt med fokus på ingen eller låg antibiotikaanvändning och projektansvariga berättade att de kommer att skicka in en ansökan om fortsatt stöd för ett nordiskt nätverk om mastit.  

Projektgruppen som ordnade det hela (fr vä Tariq Halasa Danmark, Päivi Rajala-Schultz Finland (projektledare), Karin Persson Waller Sverige och Ane Nødtvedt Norge).

/Karin Persson Waller, SVA

Författare: Ylva Persson

Jag är biträdande statsveterinär i idisslarsjukdomar på SVA. Mitt huvudsakliga forskningsområde är mastit. De djurslag som jag hittills studerat är ko, get, får och nu senast kamel. Jag är också väldigt intresserad av antibiotikaanvändning vid mastit.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.