Bakterieodling på gården – är det verkligen lönsamt?

Foto: Bengt Ekberg
Foto: Bengt Ekberg

Den amerikanska trenden att lantbrukarna själva odlar prover från juverinflammationer har börjat komma till Sverige. Det gäller att förstå att bakterier kan var farliga, att det finns regler och frågan är när kunskapen är tillräcklig så att kvaliteten blir ekonomiskt försvarbar.

Trend från over there

I USA har ”on-farm culture” blivit vanligare. Det betyder att lantbrukare på stora gårdar odlar prover från kliniska mastiter på gården. Anpassade plattor används för att skilja mellan bakterier som kräver behandling och från de som läker ändå. Det låter ju bra men vad finns det för risker?

I Sverige säljs speciella plattor för att odla mastitbakterier. Rätt använda skiljer de snabbt ut de vanligaste bakterierna som inte kräver antibiotikabehandling. Plattorna används i första hand av landets veterinärer och ger en fingervisning om vilken sorts bakterie som orsakar juverinflammationen.

Även i Sverige har det börjat förekomma att lantbrukare själva odlar prover och då är det viktigt att förstå vilka risker det innebär.

Människor och kor blir sjuka av samma bakterier

Bland bakterierna som orsakar mastit finns flera bakterier som orsakar sjukdomar hos både människa och djur, så kallade zoonoser. Mjölken kan innehålla salmonella, resistenta stafylokocker (MRSA) och EHEC-bakterier, vissa är vanligare än många tror. I en bakterieodling förökas mängden av bakterier miljontals gånger jämfört med det antal som finns naturligt i mjölken. Det är alltså viktigt att veta vad man gör.

Får vem som helst göra vad som helst?

Det finns många regler vid arbete med bakterier. Den som gör rutinmässig odling och ytterligare tolkning av resultatet måste oftast göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det finns hårda krav på lokaler och skyddsrutiner. En viktig punkt är att kunna göra sig av med det smittförande avfallet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöreglerna gäller för alla som jobbar oavsett ålder och anställningsform.

Missa inte viktiga bakterier innan de finns i hela besättningen!

Det kan vara mycket viktigt att tolkningen av resultatet blir rätt vid en bakterieodling. Det finns exempel där flertalet kor varit infekterad med den fruktade bakterien Streptococcus agalactiae innan någon ens varit medveten om att bakterien fanns i besättningen.

Ett annat exempel där ett felaktigt resultat kan ha stor betydelse är penicillinresistenta stafylokocker. De är lätta att missa eller tvärt om felaktigt tolka andra bakterier som resistenta Staphylococcus aureus. Tyvärr ser vi inte alltför sällan exempel på det. I praktiken innebär det att smittan kan spridas vidare eller att djur blir utslagna i onödan.

Subkliniska mastiter bör alltid skickas till ett laboratorium. De är mer svårtolkade och det är viktigt med en säker diagnos. Vi ser en trend att fler och fler veterinärer väljer att skicka prover även från kliniska mastiter för att öka kvaliteten. On-farm culture kan vara ett komplement men den stora frågan är om det verkligen är om det verkligen är lönsamt i längden.

Foto: Bengt Ekberg
Foto: Bengt Ekberg

Behandling av kolimastiter

En av de vanligare frågorna jag får är hur kolimastiter kan och bör behandlas. Redan när jag var veterinärstudent sades det att kolimastit inte skulle behandlas med antibiotika. Men då man kom ut på sitt första vikariat så gjordes det i alla fall.

För några år sedan ledde jag en studie om behandling av akut, klinisk kolimastit med enrofloxacin jämfört med placebo (se bild på testsubstans från den studien) och det blev ingen större skillnad mellan grupperna. Ett antal finska studier har kommit fram till samma sak. Och nu har det precis kommit en brittisk utvärdering av artiklar som studerat behandling av kolimastit med NSAID, tillsammans med eller utan enrofloxacin. Slutsatsen i den utvärderingen är att enrofloxcain inte tillför något till NSAID-behandling av kolimastit.

Testsubstans i brun glasflaska foto Ylva Persson

Inte heller är trimetoprimsulfa eller tetracyklin några särskilda bra alternativ till enrofloxacin eftersom det är svårt att uppnå terapeutiska koncentrationer i mjölk och juvervävnad med dem. Summa summarum finns det nog ingen anledning att behandla kolimastiter med antibiotika. God omvårdnad, NSAID och annan understödjande behandling räcker.

Det är också viktigt att komma ihåg att kinolonen enrofloxacin hör till de antibiotika som WHO listat som kritiskt viktiga för människa. Kinoloner omfattas också av en föreskrift som innebär att bakteriologisk provtagning och resistensbestämning måste utföras i samband med behandling. Vi ser i statistiken att användningen av kinoloner till mjölkkor sjunker vilket är glädjande. Fortfarande är dock enrofloxacin förstahandsval vid klebsiellamastit.

 

 

7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet

Att ta ett mjölkprov är en konst! Det är alldeles sant och olika människor är olika duktiga men jag tror att alla kan lära sig att ta det näst intill perfekta mjölkprovet. Jag blir alltid lite ledsen när jag ser att det är blandflora på flera prover – det innebär ju tyvärr att vi inte kan uttala oss om proverna.

Det absolut viktigaste för att få ett rättvisande resultat som verkligen visar vad som har orsakat höga celltal eller mastit är att ta ett riktigt bra mjölkprov. Det gäller både för odlingsprover och kanske i ännu högre grad för PCR-prover.

Förutsättningarna kan vara ganska olika…

Foto Bengt Ekberg
Foto Bengt Ekberg

Lerig SRB

… men här kommer 7 tips som nästan alltid fungerar:

1. Torka av juvret och spenarna med ett torrt papper. Då är risken att det faller ner smuts i provröret vid provtagningen mindre.

2. Mjölka ur minst 10 ml från alla juverdelar som ska provtas innan provtagningen. Då försvinner eventuella bakterier som bara sitter i spenkanalen.

3. Tvätta spenspetsarna med sprit. Använd bomullstussar fuktade med 70% alkohol. OBS ta nya bomullstussar till varje juverdel och tvätta tills bomullstussarna inte längre blir smutsiga.

4. Håll mjölkröret upp och ner, när korken tagis av. Då trillar det inte ner eventuella bakterier från omgivningen.

5. Se till att korken inte blir smutsig, under tiden som du tar provet. Håll till exempel inte på insidan av locket och sätt på locket med en gång när provtagningen är klar. Ett bra sätt att hantera korken på kan du se på bilden nedanför.

6. Vik spenen horisontellt och håll röret liggande när provet tas. Då är risken mycket mindre att smuts trillar ner i röret under provtagningen.

7. Mjölka bara en stråle i röret om det är möjligt. Ju fler strålar i röret desto större är risken att det kommer med bakterier från omgivningen. Det behövs bara 1 ml och en ren liten mängd är mycket bättre än mycket mjölk där det kommit med andra saker.

Foto Bengt Ekberg
Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto Bengt Ekberg.

En provtagningsinstruktion hur man tar ett mjölkprov vid klinisk och subklinisk mastit finns på SVA:s hemsida.

 

 

Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie

Lactococcus (2)

Månadens bakterie var Lactococcus lactis – inte den vanligaste mastitbakterien – men inte heller helt ovanlig. Utseendemässigt är den väldigt lik Streptococcus uberis.

Lactococcus lactis är mest känd för att vissa stammar används vid tillverkning av mejeriprodukter som ost och yoghurt.

Laktokocker anses kunna orsaka höga celltal och kan även ge kliniska mastiter men det finns även undersökningar som pekar på att vissa varianter av Lactococcus lactis kan skydda mot juverinflammationer orsakade av till exempel E. coli och Staphylococcus aureus (1).

FrågeteckenVad är era erfarenheter av laktokocker?
Mina är att de verkar kunna isoleras från samma ko och samma juverdel vid flera tillfällen efter varandra och att korna ofta har höga celltal.

Tre frågor och svar om laktokocker

1. Hur vanligt är det med laktokocker? 
Av de mjölkprover som kom in till SVA under 2015 hittade vi laktokocker i 1,4% av alla juverdelar som var odlingspositiva. Drygt 80% av laktokockerna typades till Lactococcus lactis

2. Hur diagnosticeras laktokocker?
Laktokocker växer fram vid en vanlig mjölkodling och liknar Streptococcus uberis till utseendet. I en amerikansk studie från 2014 upptäcktes att många av de bakterier som hittats i samband med subklinisk mastit och typats till Streptococcus uberis egentligen var Lactococcus lactis (2)Med hjälp av tekniken maldi-tof går det nu att identifiera laktokocker och skilja dem från andra streptokocker.

PCR-undersökning fungerar oftast inte för att hitta kor infekterade med laktokocker eftersom laktokocker bara i vissa fall ingår i analysen – och då oftast tillsammans med enterokocker.

3. Är Lactococcus lactis känslig mot penicillin?
Nja är väl svaret. Under 2015 genomfördes en resistensstudie på ett antal stammar från mjölkprover som kommit in till SVA. Testerna visade att laktokocker till viss del är penicillinkänsliga men inte fullt ut vilket gör att effekten av penicillin kan vara nedsatt.

Fortsätt läsa ”Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie”

Grattis Gunilla – rätt svar på månadens bakterie!

Som Gunilla mycket riktigt gissat (eller visste) så var månadens bakterie Lactococcus lactis. Snart kommer ett inlägg med mer informationen bakterien.

Månadens bakterie – vilken bakterie är det?

Nu får ni chansen att gissa vilken bakterie det här är. Rätt svar och mer information om bakterien kommer nästa vecka.Lactococcus (2)

Egenskaper:

Växt på SELMA: Växer enbart på blodagarfältet

Katalastest: Negativt

KOH-test: Negativt

Hemolys: Ingen betahemolys, ingen tydlig alfahemolys

 

Mastit på SVA:s webb

Nu är vi i full färd med att uppdatera texterna på SVA:s webbplats. Här hittar du ingången till en skattkammare full med information om mastit: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

Klicka dig vidare till olika sorters mastit, diagnostik, bredvidläsning och länkar.

Och glöm inte bort att mastit kan drabba fler djurslag. Get bland annat: http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-hos-get

Och får: http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

Ylva tar mjölkprover Foto Astrid Sturnegk

 

Mycoplasma bovis – bakterien som finns men få har sett

Foto: VetBact.org
Foto: VetBact.org – Mycoplasma bovis-kolonier ser i mikroskop ut som stekta ägg

För någon månad sedan hittades Mycoplasma bovis hos flera kor med juverhälsoproblem i en besättning i södra Sverige. Tidigare har bakterien hittats vid juverinflammation för några år sedan (2011) och i en anonym tankmjölksstudie som utfördes av Svensk Mjölk (nuvarande Växa) 2013 så påvisades bakterien i fyra besättningar av drygt 13 000 som testades.

Det är viktigt att inte glömma bort mykoplasma som orsak till juverinflammation speciellt om mastiterna drabbar flera juverdelar, leder till markant minskad produktion och inte svarar på behandling.

Det som var anmärkningsvärt i det senaste fallet var att trots att flera kor hade mykoplasma-mastiter så var tankmjölksprovet negativt. Det kan bero på att kor som hade juverinflammation inte gick i tanken eller att mykoplasmainfektionen orsakar en kraftig nedgång i mjölkproduktionen så att mjölken från de infekterade korna blev väldigt utspädd med mjölk från friska kor.

Vad är Mycoplasma bovis?

Mykoplasma är en sorts bakterie som skiljer sig från de flesta andra eftersom den saknar cellvägg. Att den inte har cellvägg gör att den är mycket svårare att behandla än många andra bakterier.

De flesta mykoplasmerna är specifika för ett djurslag och Mycoplasma bovis är nötkreaturens mykoplasma som kan ge luftvägsproblem hos kalvar, ledproblem och stora problem med juverinflammationer.

Symtom på Mycoplasma bovis-mastit

Många kor i besättningen kan drabbas. Bakterien orsakar kliniska mastiter med juverödem, nedsatt mjölkproduktion och vattnig till tjock och flockig mjölk. Om mjölkprovet får stå så blir mjölken snabbt uppdelad i en klar och en flockig del.

Typiskt utseende för mjölk från kor med M bovis-mastit

Ofta drabbas flera juverdelar. Mykoplasma kan också ge subkliniska mastiter med höga celltal som enda tecken.

Diagnostik

Mycoplasma växer inte ut vid vanliga bakterieodlingar utan kräver speciella förhållanden och tar dessutom lång tid att odla fram. Därför är PCR-diagnostik det som fungerar allra bäst för att diagnosticera mykoplasma-mastiter.

Läs mer om Mycoplasma bovis

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mycoplasma bovis hos kalv och mastit orsakad av mycoplasma bovis hos nötkreatur.

Här kan du även läsa Växa Sveriges riktlinjer vid ett första fall av Mycoplasma bovis-mastit.

Hemma hos – reportage på mastitlab i tidningen Land

Land hela uppslaget

Ni missar väl inte dagens Land lantbruk med Tema Mjölk – där finns ett reportage om SVA:s mastitdiagnostik.

Här finns artikeln även i digitalt format: Ovanliga mastitbakterier ökar igen.

Lyckad dag om Streptococcus agalactiae

mastitkurs_3

Idag har vi haft en heldagskurs om Streptococcus agalactiae (SRA) på SVA i samarbete med Växa Sverige. 25 intresserade veterinärer deltog. Dagen inleddes med att Karin Persson Waller berättade om klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer. SRA är en relativt ovanlig mastitbakterie som på senare år blivit vanligare, särskilt i vissa besättningar. Den största riskfaktorn för att få in SRA i besättningen är inköp av djur och det kan även finnas risk för zoonotisk smitta, det vill säga att människor och djur kan smitta varandra. Sedan kom Charlotta Fasth och pratade provtagning och diagnostik. Hennes huvudbudskap är att SRA är en svår diagnos att ställa i fält. Mjölkprover bör därför skickas till ackrediterat labb. Efter lunch körde jag (Ylva) ett kort pass om behandling som inte alltid är det enklaste trots att SRA är känslig för penicillin. Och sedan avslutades dagen med Håkan Landin som gav oss exempel på hur vi kan lyckas (och misslyckas) med att sanera besättningar från SRA. Håkan vill slå ett särskilt slag för att smittskyddet vid tiden runt kalvning är optimalt. För att skydda korna då de är som känsligast. På det hela taget blev det en lyckad kurs med intresserade åhörare som ställde många intressanta och tänkvärda frågor. Deltagarna verkade nöjda och det var vi föreläsare också.