Behandling av kolimastiter

En av de vanligare frågorna jag får är hur kolimastiter kan och bör behandlas. Redan när jag var veterinärstudent sades det att kolimastit inte skulle behandlas med antibiotika. Men då man kom ut på sitt första vikariat så gjordes det i alla fall.

För några år sedan ledde jag en studie om behandling av akut, klinisk kolimastit med enrofloxacin jämfört med placebo (se bild på testsubstans från den studien) och det blev ingen större skillnad mellan grupperna. Ett antal finska studier har kommit fram till samma sak. Och nu har det precis kommit en brittisk utvärdering av artiklar som studerat behandling av kolimastit med NSAID, tillsammans med eller utan enrofloxacin. Slutsatsen i den utvärderingen är att enrofloxcain inte tillför något till NSAID-behandling av kolimastit.

Testsubstans i brun glasflaska foto Ylva Persson

Inte heller är trimetoprimsulfa eller tetracyklin några särskilda bra alternativ till enrofloxacin eftersom det är svårt att uppnå terapeutiska koncentrationer i mjölk och juvervävnad med dem. Summa summarum finns det nog ingen anledning att behandla kolimastiter med antibiotika. God omvårdnad, NSAID och annan understödjande behandling räcker.

Det är också viktigt att komma ihåg att kinolonen enrofloxacin hör till de antibiotika som WHO listat som kritiskt viktiga för människa. Kinoloner omfattas också av en föreskrift som innebär att bakteriologisk provtagning och resistensbestämning måste utföras i samband med behandling. Vi ser i statistiken att användningen av kinoloner till mjölkkor sjunker vilket är glädjande. Fortfarande är dock enrofloxacin förstahandsval vid klebsiellamastit.

 

 

Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie

Lactococcus (2)

Månadens bakterie var Lactococcus lactis – inte den vanligaste mastitbakterien – men inte heller helt ovanlig. Utseendemässigt är den väldigt lik Streptococcus uberis.

Lactococcus lactis är mest känd för att vissa stammar används vid tillverkning av mejeriprodukter som ost och yoghurt.

Laktokocker anses kunna orsaka höga celltal och kan även ge kliniska mastiter men det finns även undersökningar som pekar på att vissa varianter av Lactococcus lactis kan skydda mot juverinflammationer orsakade av till exempel E. coli och Staphylococcus aureus (1).

FrågeteckenVad är era erfarenheter av laktokocker?
Mina är att de verkar kunna isoleras från samma ko och samma juverdel vid flera tillfällen efter varandra och att korna ofta har höga celltal.

Tre frågor och svar om laktokocker

1. Hur vanligt är det med laktokocker? 
Av de mjölkprover som kom in till SVA under 2015 hittade vi laktokocker i 1,4% av alla juverdelar som var odlingspositiva. Drygt 80% av laktokockerna typades till Lactococcus lactis

2. Hur diagnosticeras laktokocker?
Laktokocker växer fram vid en vanlig mjölkodling och liknar Streptococcus uberis till utseendet. I en amerikansk studie från 2014 upptäcktes att många av de bakterier som hittats i samband med subklinisk mastit och typats till Streptococcus uberis egentligen var Lactococcus lactis (2)Med hjälp av tekniken maldi-tof går det nu att identifiera laktokocker och skilja dem från andra streptokocker.

PCR-undersökning fungerar oftast inte för att hitta kor infekterade med laktokocker eftersom laktokocker bara i vissa fall ingår i analysen – och då oftast tillsammans med enterokocker.

3. Är Lactococcus lactis känslig mot penicillin?
Nja är väl svaret. Under 2015 genomfördes en resistensstudie på ett antal stammar från mjölkprover som kommit in till SVA. Testerna visade att laktokocker till viss del är penicillinkänsliga men inte fullt ut vilket gör att effekten av penicillin kan vara nedsatt.

Fortsätt läsa ”Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie”

Grattis Gunilla – rätt svar på månadens bakterie!

Som Gunilla mycket riktigt gissat (eller visste) så var månadens bakterie Lactococcus lactis. Snart kommer ett inlägg med mer informationen bakterien.

Månadens bakterie – vilken bakterie är det?

Nu får ni chansen att gissa vilken bakterie det här är. Rätt svar och mer information om bakterien kommer nästa vecka.Lactococcus (2)

Egenskaper:

Växt på SELMA: Växer enbart på blodagarfältet

Katalastest: Negativt

KOH-test: Negativt

Hemolys: Ingen betahemolys, ingen tydlig alfahemolys

 

Mycoplasma bovis – bakterien som finns men få har sett

Foto: VetBact.org
Foto: VetBact.org – Mycoplasma bovis-kolonier ser i mikroskop ut som stekta ägg

För någon månad sedan hittades Mycoplasma bovis hos flera kor med juverhälsoproblem i en besättning i södra Sverige. Tidigare har bakterien hittats vid juverinflammation för några år sedan (2011) och i en anonym tankmjölksstudie som utfördes av Svensk Mjölk (nuvarande Växa) 2013 så påvisades bakterien i fyra besättningar av drygt 13 000 som testades.

Det är viktigt att inte glömma bort mykoplasma som orsak till juverinflammation speciellt om mastiterna drabbar flera juverdelar, leder till markant minskad produktion och inte svarar på behandling.

Det som var anmärkningsvärt i det senaste fallet var att trots att flera kor hade mykoplasma-mastiter så var tankmjölksprovet negativt. Det kan bero på att kor som hade juverinflammation inte gick i tanken eller att mykoplasmainfektionen orsakar en kraftig nedgång i mjölkproduktionen så att mjölken från de infekterade korna blev väldigt utspädd med mjölk från friska kor.

Vad är Mycoplasma bovis?

Mykoplasma är en sorts bakterie som skiljer sig från de flesta andra eftersom den saknar cellvägg. Att den inte har cellvägg gör att den är mycket svårare att behandla än många andra bakterier.

De flesta mykoplasmerna är specifika för ett djurslag och Mycoplasma bovis är nötkreaturens mykoplasma som kan ge luftvägsproblem hos kalvar, ledproblem och stora problem med juverinflammationer.

Symtom på Mycoplasma bovis-mastit

Många kor i besättningen kan drabbas. Bakterien orsakar kliniska mastiter med juverödem, nedsatt mjölkproduktion och vattnig till tjock och flockig mjölk. Om mjölkprovet får stå så blir mjölken snabbt uppdelad i en klar och en flockig del.

Typiskt utseende för mjölk från kor med M bovis-mastit

Ofta drabbas flera juverdelar. Mykoplasma kan också ge subkliniska mastiter med höga celltal som enda tecken.

Diagnostik

Mycoplasma växer inte ut vid vanliga bakterieodlingar utan kräver speciella förhållanden och tar dessutom lång tid att odla fram. Därför är PCR-diagnostik det som fungerar allra bäst för att diagnosticera mykoplasma-mastiter.

Läs mer om Mycoplasma bovis

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mycoplasma bovis hos kalv och mastit orsakad av mycoplasma bovis hos nötkreatur.

Här kan du även läsa Växa Sveriges riktlinjer vid ett första fall av Mycoplasma bovis-mastit.

En heldag om Streptococcus agalactiae

Foto: Charlotta Fasth
Foto: Charlotta Fasth

Onsdagen den 10 februari kommer SVA tillsammans med Växa Sverige att hålla ett seminarium – en hel dag som kommer ägnas enbart åt Streptococcus agalactiae-mastiter; klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering och förebyggande åtgärder.

Vi hoppas på en mycket givande dag med föreläsningar blandat med diskussioner om aktuella frågeställningar. Ser vi ett stort intresse kommer vi förhoppningsvis att kunna upprepa seminariet.

En rapport om de viktigaste punkterna på seminariet publicerar vi så klart här på Spjuverbloggen så snart vi kan efter det att seminariet har hållits.

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mastit orsakad av  Streptococcus agalactiae hos nötkreatur.

Spjuverbloggen är här!

Helcococcus ovis
Helcococcus ovis

Kul att ni har hittat hit! Så småningom tänkte vi fylla den här bloggen med inlägg om mjölk, juverhälsa och mastitbakterier. Kom gärna med förslag om det är något speciellt ämne vi ska ta upp.

Första blogginlägget får innehålla en bild på min nya favoritbakterie – Helcococcus ovis – men mer om den senare.

Helcococcus ovis
Helcococcus ovis