Pasteurella multocida – månadens bakterie

Månadens bakterie maj

Som Gunilla Öberg mycket riktigt svarade så är Månadens bakterie Pasteurella multocida.

Det är ingen jättevanlig juverpatogen men förekommer då och då och kan orsaka allvarliga kliniska mastiter. Normalt förekommer bakterien i övre luftvägarna på däggdjur.

Trots att bakterien oftast är känslig mot penicillin och andra antibiotika är mastiterna svårbehandlade och svarar dåligt på behandling.

Kännetecken för Pasteurella:

Det luriga med Pasteurella är att det är en gramnegativ bakterie som inte växer på coliform-fältet på SELMA-plattan utan bara på blodagar.

  • Växer enbart på blodagarfältet
  • Är till skillnad från streptokockerna katalaspositiv
  • Är till skillnad från streptokockerna kaliumhydroxidpositiv (gramnegativ)
  • Har ofta en speciell lukt
  • Brukar växa med slemmiga kolonier (inte helt olika slemmiga varianter av Streptococcus uberis)
  • I mikroskop ses bakterierna som små gramnegativa stavar (de kan vara kockoida och svagt färgade)

Pasteurella

 

 

 

 

 

Maj månads bakterie – vilken bakterie är det den här gången?

Med anledning av årets ringtester för kliniska mastiter så kommer här månadens bakterie. Det visade sig att den här bakterien var förvånansvärt svår att identifiera i fält.

De som deltog i ringtesten får inte svara eftersom de redan har fått facit…

Månadens bakterie majSELMA – Bakterien växer enbart på blodagarfältet och har ingen hemolys.

Juverhälsa hos mjölkande får och getter

Liksom andra mjölkproducerande djur kan får och getter drabbas av juverinflammation (mastit), som i de flesta fall orsakas av en infektion med bakterier. Klinisk eller synlig mastit kan ha ett våldsamt förlopp och djuren kan bli mycket sjuka. Men vanligare är att djuren har mastit utan kliniska symtom, så kallad subklinisk mastit. Hos både får och get är Staphylococcus aureus den vanligaste bakterien vid klinisk mastit och koagulasnegativa stafylokocker vanligast vid subklinisk mastit. Subklinisk mastit har betydelse eftersom den sänker mjölkproduktionen trots att inget syns på djuren. Dessutom kan mastitmjölk ha förändrade egenskaper som påverkar osttillverkningen. Och sist men inte minst kan det finnas oönskade bakterier i mastitmjölk vilket har särskilt stor betydelse i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. God juverhälsa är alltså bra för djurvälfärden, för ekonomin och för livsmedelssäkerheten.

Friska juver ger mer mjölk
Friska juver ger mer mjölk

Det är bättre att förebygga än att behandla bort juverhälsoproblem

Även om de flesta mastitbakterier i Sverige är känsliga för penicillin och ofta relativt lättbehandlade, så är det mycket bättre att se till att djuren aldrig får mastit. Viktiga förebyggande åtgärder är att ha ett bra smittskydd och en god hygien. Dessutom är det bra att ha koll på juverhälsan i besättningen genom att tidigt identifiera eventuella problem. Det är också viktigt att se till att djuren är friska och starka så att de har ett bra immunförsvar. Här nedan följer några punkter som är tillämpbara i både får- och getbesättningar:

Yttre smittskydd

  • Köp helst inte in djur
  • Om djur måste köpas in, köp bara från besättningar fria från CAE/MV och böldsjuka samt med god juverhälsa. Ta gärna mjölkprov för bakteriologisk odling innan djuren sätts in i den nya besättningen. Håll djuren i karantän i minst tre veckor.

Inre smittskydd

  • Slå ut djur med växt av S. aureus i juvret
  • Gruppera djuren efter juverhälsa.
  • Utfodra inte lamm och killingar med mastitmjölk (särskilt inte från djur som har aureus)

Stärk immunförsvaret

  • Se till att besättningen är fri från CAE och MV.
  • Optimal utfodring med god mineral- och vitamintillförsel.
  • Stressfri miljö och djurhantering.

Hygien

  • Ha en god hygien i ströbädd, vatten och foder.
  • Klippta och rena juver.

Mjölkning

  • Se över mjölkmaskinens funktion och hygien.
  • Ha mjölkningsordning, där friska djur mjölkas först och djur med höga celltal mjölkas sist.
  • Torka djurens juver före mjölkning, helst med engångsjuverdukar.
  • Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl.
  • Spendoppa efter mjölkning.
  • Bra om djuren kan hållas stående en stund efter mjölkning då spenkanalerna är öppna. Kan styras med hjälp av utfodring.
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Rengör juvren före mjölkning, gärna med engångsduk. Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
 Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
Spendoppa efter mjölkning
Spendoppa efter mjölkning

 Håll koll på juverhälsan

  • Ta tankmjölkprov för celltal en gång i månaden, skickas till SVA eller Eurofins/Steins
  • Om celltalet stiger eller annan misstanke på dålig juverhälsa finns: Paddla alla juverhalvor med CMT och ta prov för bakteriologisk odling om CMT är 3 eller högre, eller om det är stora skillnader i CMT-utslag mellan juverhalvorna. Mjölkproven skickas till SVA.
  • Paddla alla juverhalvor före sinläggning för att kunna gruppera, slå ut eller sintidsbehandla djur. 

    Paddla mjölken med CMT
    Paddla mjölken med CMT
Mjölkprovtagning får
Ta mjölkprov för bakteriologi

 

Även kameler får mastit

På SVA jobbar vi inte bara med mastit hos våra vanligaste husdjur. Vi har nyligen fått pengar från Vetenskapsrådet för att studera mastit hos kameler i Kenya. Kamelmjölk är en viktig källa för näring hos folk i Afrika och i Asien. I Afrika och i arabvärlden är det den enpuckliga kamelen, dromedaren som hålls som husdjur, medan det i centrala och östra Asien är den tvåpuckliga, baktriska, kamelen. Kameler hålls i både extensiva och intensiva system. I Dubai finns världens största kamelmjölkbesättning, Camelicious, i ett intensivt system där kamelerna mjölkas med maskin och där mjölken processas på det närbelägna hypermoderna mejeriet.

Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU
Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU

Majoriteten av världens kameler finns dock i mer extensiva system som kan vara mer eller mindre stationära. En viktig grupp av djurhållare är pastoralisterna. På Wikipedia definieras pastoralism så här:
Pastoralism är en term inom antropologin för nomadiserande boskapsskötsel. Pastoralism betecknar dels de samhällen som uteslutande försörjer sig på boskapsskötsel men även en del av de samhällen som kombinerar boskapsskötsel med jordbruk som man också kallar agro-pastoralism.

Det är just denna grupp av kamelhållare som vi kommer att fokusera på i vårt kommande forskningsprojekt. Det har i tidigare studier visat sig att bakterien Streptococcus agalactiae är den vanligaste orsaken till mastit hos kameler i dessa områden. Streptococcus agalactiae ger som namnet antyder upphov till en minskning av mjölkproduktionen. Ibland kan alla fyra juverdelar hos en mjölkkamel vara helt utan mjölkproduktion på grund av mastit orsakad av denna bakterie. Så det är viktigt ur ekonomisk synpunkt att ha en god juverhälsa hos kamelerna. Djuren kan också bli sjuka så djurvälfärdsaspekten är också viktig. Dessutom är bakterier i mjölken en hälsofråga då mjölken många gånger dricks opastöriserad. Och sist men inte minst ger en förbättrad juverhälsa ett minskat behov av antibiotika och därmed mindre risk för resistenta bakterier.

Projektet, som är ett samarbete mellan Sverige och Kenya, har utformats som ett doktorandprojekt och vi har nyss rekryterat en doktorand till projektet. Dinah Seligsohn är veterinär och har närmast jobbat som distriktsveterinär på Gotland. Vi välkomnar Dinah till det här roliga, spännande och viktiga projektet.

Dinah, vår nya doktorand
Dinah, vår nya doktorand

Koagulasnegativa stafylokocker – spelar det någon roll vilken sort?

KNSparad

Staphylococcus epidermidis (S epidermidis), S chromogenes, S simulans… Sedan 2013 har många mer eller mindre okända bakterienamn dykt upp på svaren från SVA. Anledningen till detta är INTE att vi helt plötsligt fått in en massa nya bakterier i Sverige utan att vi på SVA fått tillgång till en ny analysmetod för att med stor säkerhet artbedöma bakterier och äntligen kan vi i stället för att bara rapportera exempelvis koagulasnegativa stafylokocker (KNS) faktiskt ange vilken KNS som finns i mjölkprovet.

Vad är koagulasnegativa stafylokocker?

Koagulasnegativa stafylokocker är en stor grupp av bakterier, totalt har ca 40 olika arter påvisats varav ca 20 i mjölk, som har gemensamt att de är stafylokocker och att de testar negativ på koagulastestet. Det har dock tidigare inte funnits metoder för att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt artbedöma KNS så därför har man bara rapporterat dem som KNS, tills nu då.

KNS-projektet…

KNS1

Trots att KNS är det näst vanligaste fyndet vid subklinisk mastit  i Sverige vet vi inte så mycket om denna grupp av bakterier, mycket för att den har ansetts bara orsaka milda fall av mastit. Det är dock inte troligt att alla de ca 20 KNS arterna som påvisats hos mjölkkor beter sig lika. För att få bättre kunskap om vad det kan finnas för skillnader mellan våra vanligaste KNS arter startades på SVA ett forskningsprojekt i september 2014. Projektet håller nu på att avslutas.

Är det någon skillnad mellan olika KNS-arter?

Några av de preliminära resultaten visar att det är framförallt fyra KNS arter som dominerar i de inskickade mjölkproverna; S epidermidis, S chromogenes, S simulans och S haemolyticus.

Staphylococcus chromogenes  -är ett vanligt fynd framförallt hos förstakalvare och är den KNS art (av de fyra vanligaste) som ger lägst celltalshöjning, medan S epidermidis orsakar ett signifikant högre celltal än S chromogenes.

Staphylococcus epidermidis, S chromogenes, S simulans verkar ge mer persistenta mastiter och påvisas oftare vid upprepad provtagning jämfört med S haemolyticus.

Vi kan även se en skillnad i β-laktamas produktion (som visar om bakterierna är känsliga för penicillin eller inte) mellan KNS-arterna, där t.ex. 60 % av S haemolyticus isolaten producerade β-laktamas , medan inga av S simulans isolaten gjorde det.

Vi har hittills inte kunnat hitta några signifikanta skillnader mellan arterna gällande mjölkproduktion eller utslagning. De slutliga statistiska analyserna kommer att påbörjas i maj 2016. Klart är att det finns skillnader i påverkan på juverhälsa mellan olika KNS-arter och att mer specifik rådgivning gällande respektive art kan behövas.

KNS2

Behandling av kolimastiter

En av de vanligare frågorna jag får är hur kolimastiter kan och bör behandlas. Redan när jag var veterinärstudent sades det att kolimastit inte skulle behandlas med antibiotika. Men då man kom ut på sitt första vikariat så gjordes det i alla fall.

För några år sedan ledde jag en studie om behandling av akut, klinisk kolimastit med enrofloxacin jämfört med placebo (se bild på testsubstans från den studien) och det blev ingen större skillnad mellan grupperna. Ett antal finska studier har kommit fram till samma sak. Och nu har det precis kommit en brittisk utvärdering av artiklar som studerat behandling av kolimastit med NSAID, tillsammans med eller utan enrofloxacin. Slutsatsen i den utvärderingen är att enrofloxcain inte tillför något till NSAID-behandling av kolimastit.

Testsubstans i brun glasflaska foto Ylva Persson

Inte heller är trimetoprimsulfa eller tetracyklin några särskilda bra alternativ till enrofloxacin eftersom det är svårt att uppnå terapeutiska koncentrationer i mjölk och juvervävnad med dem. Summa summarum finns det nog ingen anledning att behandla kolimastiter med antibiotika. God omvårdnad, NSAID och annan understödjande behandling räcker.

Det är också viktigt att komma ihåg att kinolonen enrofloxacin hör till de antibiotika som WHO listat som kritiskt viktiga för människa. Kinoloner omfattas också av en föreskrift som innebär att bakteriologisk provtagning och resistensbestämning måste utföras i samband med behandling. Vi ser i statistiken att användningen av kinoloner till mjölkkor sjunker vilket är glädjande. Fortfarande är dock enrofloxacin förstahandsval vid klebsiellamastit.

 

 

Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie

Lactococcus (2)

Månadens bakterie var Lactococcus lactis – inte den vanligaste mastitbakterien – men inte heller helt ovanlig. Utseendemässigt är den väldigt lik Streptococcus uberis.

Lactococcus lactis är mest känd för att vissa stammar används vid tillverkning av mejeriprodukter som ost och yoghurt.

Laktokocker anses kunna orsaka höga celltal och kan även ge kliniska mastiter men det finns även undersökningar som pekar på att vissa varianter av Lactococcus lactis kan skydda mot juverinflammationer orsakade av till exempel E. coli och Staphylococcus aureus (1).

FrågeteckenVad är era erfarenheter av laktokocker?
Mina är att de verkar kunna isoleras från samma ko och samma juverdel vid flera tillfällen efter varandra och att korna ofta har höga celltal.

Tre frågor och svar om laktokocker

1. Hur vanligt är det med laktokocker? 
Av de mjölkprover som kom in till SVA under 2015 hittade vi laktokocker i 1,4% av alla juverdelar som var odlingspositiva. Drygt 80% av laktokockerna typades till Lactococcus lactis

2. Hur diagnosticeras laktokocker?
Laktokocker växer fram vid en vanlig mjölkodling och liknar Streptococcus uberis till utseendet. I en amerikansk studie från 2014 upptäcktes att många av de bakterier som hittats i samband med subklinisk mastit och typats till Streptococcus uberis egentligen var Lactococcus lactis (2)Med hjälp av tekniken maldi-tof går det nu att identifiera laktokocker och skilja dem från andra streptokocker.

PCR-undersökning fungerar oftast inte för att hitta kor infekterade med laktokocker eftersom laktokocker bara i vissa fall ingår i analysen – och då oftast tillsammans med enterokocker.

3. Är Lactococcus lactis känslig mot penicillin?
Nja är väl svaret. Under 2015 genomfördes en resistensstudie på ett antal stammar från mjölkprover som kommit in till SVA. Testerna visade att laktokocker till viss del är penicillinkänsliga men inte fullt ut vilket gör att effekten av penicillin kan vara nedsatt.

Fortsätt läsa ”Tre frågor och svar om laktokocker – månadens bakterie”

Grattis Gunilla – rätt svar på månadens bakterie!

Som Gunilla mycket riktigt gissat (eller visste) så var månadens bakterie Lactococcus lactis. Snart kommer ett inlägg med mer informationen bakterien.

Månadens bakterie – vilken bakterie är det?

Nu får ni chansen att gissa vilken bakterie det här är. Rätt svar och mer information om bakterien kommer nästa vecka.Lactococcus (2)

Egenskaper:

Växt på SELMA: Växer enbart på blodagarfältet

Katalastest: Negativt

KOH-test: Negativt

Hemolys: Ingen betahemolys, ingen tydlig alfahemolys

 

Mycoplasma bovis – bakterien som finns men få har sett

Foto: VetBact.org
Foto: VetBact.org – Mycoplasma bovis-kolonier ser i mikroskop ut som stekta ägg

För någon månad sedan hittades Mycoplasma bovis hos flera kor med juverhälsoproblem i en besättning i södra Sverige. Tidigare har bakterien hittats vid juverinflammation för några år sedan (2011) och i en anonym tankmjölksstudie som utfördes av Svensk Mjölk (nuvarande Växa) 2013 så påvisades bakterien i fyra besättningar av drygt 13 000 som testades.

Det är viktigt att inte glömma bort mykoplasma som orsak till juverinflammation speciellt om mastiterna drabbar flera juverdelar, leder till markant minskad produktion och inte svarar på behandling.

Det som var anmärkningsvärt i det senaste fallet var att trots att flera kor hade mykoplasma-mastiter så var tankmjölksprovet negativt. Det kan bero på att kor som hade juverinflammation inte gick i tanken eller att mykoplasmainfektionen orsakar en kraftig nedgång i mjölkproduktionen så att mjölken från de infekterade korna blev väldigt utspädd med mjölk från friska kor.

Vad är Mycoplasma bovis?

Mykoplasma är en sorts bakterie som skiljer sig från de flesta andra eftersom den saknar cellvägg. Att den inte har cellvägg gör att den är mycket svårare att behandla än många andra bakterier.

De flesta mykoplasmerna är specifika för ett djurslag och Mycoplasma bovis är nötkreaturens mykoplasma som kan ge luftvägsproblem hos kalvar, ledproblem och stora problem med juverinflammationer.

Symtom på Mycoplasma bovis-mastit

Många kor i besättningen kan drabbas. Bakterien orsakar kliniska mastiter med juverödem, nedsatt mjölkproduktion och vattnig till tjock och flockig mjölk. Om mjölkprovet får stå så blir mjölken snabbt uppdelad i en klar och en flockig del.

Typiskt utseende för mjölk från kor med M bovis-mastit

Ofta drabbas flera juverdelar. Mykoplasma kan också ge subkliniska mastiter med höga celltal som enda tecken.

Diagnostik

Mycoplasma växer inte ut vid vanliga bakterieodlingar utan kräver speciella förhållanden och tar dessutom lång tid att odla fram. Därför är PCR-diagnostik det som fungerar allra bäst för att diagnosticera mykoplasma-mastiter.

Läs mer om Mycoplasma bovis

På SVA:s hemsida kan du läsa mer om mycoplasma bovis hos kalv och mastit orsakad av mycoplasma bovis hos nötkreatur.

Här kan du även läsa Växa Sveriges riktlinjer vid ett första fall av Mycoplasma bovis-mastit.