Mastitkonferens Sardinien – får och get. Sista inlägget nr 6.

Dag 2 fick vi äntligen komma ut och titta på djur! Vi besökte en gård med sardiska mjölkfår som producerade pecorino-ost.

Bra med skoskydd vid besättningsbesök

Dag 3 presenterade olika lokala forskare resultat från forskning utförd på Sardinien som är ett centrum för får- och getforskning i Italien. Bland annat så presenterades resultat från forskning runt så kallad proteomik, där proteiner studeras. I detta fall letade forskarna efter mjölkprotein som kan användas som en markör för mastit. Och de har hittat en som heter katelicidin som är väl korrelerad med celltal och bakteriologi, men har högre sensitivitet och specificitet. Katelicidin är ett mjölkprotein som har antibakteriella egenskaper och alltså ökar i mängd vid en infektion. Att leta efter detta protein med så kallad elisa-metodik är en billig och snabb metod som är enkel att utföra på de flesta labb.

Slutligen presenterade läkemedelsföretaget Hipra sitt vaccin mot stafylokockmastit hos får och get. I en studie på spanska manchego-producerande mjölkfår sågs minskat celltal, ökad mjölkproduktion och en bättre lönsamhet i vaccinerade jämfört med ovaccinerade tackor.

En liten fåraherde

Mastitkonferens Sardinien – får och get nr 5

Vackra betesmarker på Sardinien

Tre italienska föreläsare presenterade olika strategier för hur mastit kan förebyggas. För att sanera en fårbesättning från Staphylococcus aureus bör man inleda med en total provtagning av alla djur. Detta bör ske efter lamning och före sinläggning. Positiva djur ska isoleras tills de kan slås ut. Det är ingen större idé att behandla med antibiotika. Möjligen kan unga och värdefulla djur sintidsbehandlas, men då är det mycket viktigt med en uppföljande provtagning efter lamning. Antibiotika kan dock vara livräddande vid klinisk mastit, men oftast försvinner inte själva bakterien varför tackan ändå bör slås ut så småningom. Vidare bör smittskyddet stärkas. Använd mjölkningshandskar och spendopp, inför strikt mjölkningsordning där aureustackor mjölkas sist, undvik vakuum-fluktuation och övermjölkning (om man ej har automatiska avtagare). Se till att mjölkningsanläggningen är fri från aureus. Se över funktion och diskning. Ta hjälp av en tekniker från företaget! Byt spengummin enligt rekommendation. Ha koll på vattnet som används vid mjölkning så att det har godtagbar hygienisk kvalitet. Det finns ett vaccin som används en del nere på kontinenten. Och när besättningen blivit fri, köp inte in aureus igen. Undvik livdjursinköp. Om ni måste köpa, se till att ta mjölkprov. Aureus sprids främst mellan djur, men miljön kan ha betydelse så se därför till att det är torrt och rent runt tackorna. Motsvarande rekommendationer kan med fördel användas även i en getbesättning.

CMT är en bra metod för att hitta tackor med osynliga juverinflammationer

Mastitkonferens Sardinien – får och get nr 4

Simone Dore från Sardinien berättade att mjölkfåren är mycket viktiga på Sardinien. De ger främst mjölk till ost och besättningsstorleken är omkring 200 får per gård. Hos får är koagulasnegativa stafylokocker (KNS), aureus och pseudomonas de vanligaste bakterierna vid mastit och hos get KNS och aureus. Mycoplasma agalactiae, en bakterie vi inte har i Sverige, förkommer också. Marco Pittau från Universitetet i Sassari, Sardinien berättade vidare att mykoplasmerna är en särskild sorts bakterie. De är mycket små och talar en alldeles egen dialekt. De har också en livsstil som påminner om parasitens. De fastnar lätt i kroppens olika vävnader och kan ge upphov till en mängd olika sjukdomar, som mastit, infektion i leder, lunga, ögon och öra samt även abort. Antonio Quasso berättade vidare om Sardiniens CAE-program som påminner om det norska där killingarna tas direkt från modern och föds upp isolerade från resten av gården. De äldre getterna slaktades så småningom ut och ersattes med de friska killingarna. Viktigt med motiverade djurägare och att isoleringen mellan friska och smittade djur är total. Fria gårdar har ett lägre celltal, en högre mjölkproduktion och ett högre fett- och proteininnehåll i mjölken.

Fernando Souza från Universitetet i Sao Paolo, Brasilien poängterade att celltal är lika med mastit i de flesta fall. Hos får bör ett tröskelvärde för tankmjölkcelltal vara 200–500 000 celler/ml för om gården har problem med juverhälsa eller ej. För get finns ingen konsensus kring lämpligt tröskelvärde. Studier har angett så skilda värden som 270 000 celler/ml upp till 2 miljoner. En svensk studie har föreslagit 325 000 celler/ml för våra förhållanden. Det är viktigt att komma ihåg att getens celltal varierar mycket mer än fårets och därför är det extra viktigt med upprepade provtagningar.

Mastitkonferens Sardinien – får och get nr 3

Gerrit Koop från Universitetet i Utrecht berättade att fårantalet minskar i Nederländerna. De har dessutom nästan inga mjölkfår. Getantalet ökar däremot och mjölkproduktionen är en viktig näring. Det finns ungefär 300 getbesättningar i Nederländerna med i genomsnitt 900 getter per gård. Getproducenterna i Nederländerna upplever att de har större problem med totalantal bakterier i mjölk än höga celltal (dock varierar celltalet mellan en och två miljoner celler/ml, vilket är högt jämfört med Sverige).

Dock anses juverhälsa vara det största djurhälsoproblemet. Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och corynebakterier är de vanligaste bakterierna vid subklinisk mastit hos nederländska getter. För klinisk mastit är de två förstnämnda bakterierna vanligast tillsammans med koli. Kallbrand ses nästan bara vid infektion med aureus. Vid aureus ses ett högt celltal medan vid mastit orsakad av corynebakterier och den koagulasnegativa stafylokocken Staphylococcus caprae ses ett lägre celltal och en högre mjölkproduktion. Gerrit spekulerade i om dessa bakterier kan ha en skyddande effekt i juvret och att de kanske hindrar andra bakterier att få fäste. Genstudier av aureus visar att det är samma typ av aureus som orsakar klinisk och subklinisk mastit och därför är det viktigt att förebygga båda dessa typer. För får (bara köttfår) är stafylokocker (mest KNS) vanligaste orsaken till subklinisk mastit. Vid klinsk mastit ses främst aureus och Mannheimia hemolytica. Aureus ses oftare om tackan har tvillingar och det finns en misstanke att mannheimia sprids med lammen. Slutligen har även spridningsmönstret av mastitbakterierna studerats. Hos get sprids stafylokocker långsamt men de tenderar att bli kroniska. Hos får ses en snabb spridning av aureus men en mer långsam spridning av mannheimia.

Sardiskt mjölkfår

Juverhälsokonferens Sardinien – får och get nr 1

Efter tre dagars mastitkonferens i Milano (två dagar med mest kor och en kursdag om vattenbuffel) tog jag tåget till Genua och sedan färjan vidare till Sardinien för ytterligare tre dagars mastitkonferens, men på får och get.

Paula Menzies från University of Guelph inledningstalade om får och getter i Kanada. Några av de hälsoproblem de upplever som viktigast hos getter är: killingöverlevnad, infektionssjukdomar som q-feber, paratuberkulos och CAE, ämnesomsättningssjukdomar, hälta och förstås juverhälsa. Det genomsnittliga celltalet för get är 1,3 miljoner celler/ml och för får hela 1,6 miljoner celler/ml. Paula berättade också att de har många religiösa grupper, som amish, som bara handmjölkar och i vissa fall inte använder elektricitet vilket leder till utmaningar då mjölken ska förvaras. Precis som i Sverige är de vanligaste mastitbakterierna Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Paula menar att får är mer lika kor när det gäller celltal medan getter skiljer sig genom att deras celltal stiger under hela laktationen samt påverkas av många andra faktorer än infektion. Får har mest av en celltyp som heter makrofager och getter har mest av en som heter neutrofiler. Paula gick också igenom några mjölkningsrutiner som är viktiga: Rent, torrt och klippt juver. Ordentlig förstimulering. Inte övermjölka. Spendopp. Stå efter mjölkning. Mjölkningsordning efter juverhälsa. När det gäller dålig mjölkkvalitet är det viktigt att ta reda på om problemet beror på dålig juverhälsa eller andra faktorer. Viktigt att se över mjölkningsmaskinen så att den inte härbärgerar bakteriehärdar. När det gäller behandling förespråkas selektiv sintidsterapi istället för att behandla alla får/getter med antibiotika vid sinläggning. Något som annars är standard över stora delar av världen. Det är viktigt att slå ut alla djur med antikroppar mot CAE/MV eftersom dessa sjukdomar påverkar juverhälsan negativt. Dessutom bör alla djur med Staphylococcus aureus i juvret slås ut. Slutligen är det viktigt att sätta upp mål som är specifika, mätbara, realistiska, tidsbestämda och där alla på gården är med på vad som ska göras (så kallade SMARTa mål efter de engelska benämningarna).

Sardiska mjölkfår väntar på mjölkning

Juverhälsokonferens på Sardinien – får och get nr 2

Enligt George Fthenakis från Universitetet i Thessaloniki, Grekland, har omkring en fjärdedel av de grekiska fåren subklinisk mastit (utan synliga symtom).  Även här är Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker vanligaste bakterierna vid mastit. Subklinisk mastit är vanligare i mer intensiva system och direkt efter lamning. Subklinisk mastit är ovanligare i besättningar som spendoppar och vaccinerar. Rasen har också betydelse. Stafylokockerna hos grekiska får är i stor utsträckningen resistenta mot penicillin och andra antibiotika. I synnerhet de koagluasnegativa stafylokockerna. Genanalyser har visat att en sorts Staphylococcus aureus dominerar och att den antagligen är av en fårtyp. För den koagulasnegativa stafylokocken Staphylococcus epidermidis verkar ursprunget vara människan. Slutligen presenterades en studie som visade att får med mycket inälvsparasiter hade mer mastit, särskilt klinisk sådan. Troligen på grund av ett försämrat lokalt försvar i juvret.

Sardiska mjölkfår i mjölkningsgropen

Juverhälsa hos mjölkande får och getter

Liksom andra mjölkproducerande djur kan får och getter drabbas av juverinflammation (mastit), som i de flesta fall orsakas av en infektion med bakterier. Klinisk eller synlig mastit kan ha ett våldsamt förlopp och djuren kan bli mycket sjuka. Men vanligare är att djuren har mastit utan kliniska symtom, så kallad subklinisk mastit. Hos både får och get är Staphylococcus aureus den vanligaste bakterien vid klinisk mastit och koagulasnegativa stafylokocker vanligast vid subklinisk mastit. Subklinisk mastit har betydelse eftersom den sänker mjölkproduktionen trots att inget syns på djuren. Dessutom kan mastitmjölk ha förändrade egenskaper som påverkar osttillverkningen. Och sist men inte minst kan det finnas oönskade bakterier i mastitmjölk vilket har särskilt stor betydelse i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. God juverhälsa är alltså bra för djurvälfärden, för ekonomin och för livsmedelssäkerheten.

Friska juver ger mer mjölk
Friska juver ger mer mjölk

Det är bättre att förebygga än att behandla bort juverhälsoproblem

Även om de flesta mastitbakterier i Sverige är känsliga för penicillin och ofta relativt lättbehandlade, så är det mycket bättre att se till att djuren aldrig får mastit. Viktiga förebyggande åtgärder är att ha ett bra smittskydd och en god hygien. Dessutom är det bra att ha koll på juverhälsan i besättningen genom att tidigt identifiera eventuella problem. Det är också viktigt att se till att djuren är friska och starka så att de har ett bra immunförsvar. Här nedan följer några punkter som är tillämpbara i både får- och getbesättningar:

Yttre smittskydd

  • Köp helst inte in djur
  • Om djur måste köpas in, köp bara från besättningar fria från CAE/MV och böldsjuka samt med god juverhälsa. Ta gärna mjölkprov för bakteriologisk odling innan djuren sätts in i den nya besättningen. Håll djuren i karantän i minst tre veckor.

Inre smittskydd

  • Slå ut djur med växt av S. aureus i juvret
  • Gruppera djuren efter juverhälsa.
  • Utfodra inte lamm och killingar med mastitmjölk (särskilt inte från djur som har aureus)

Stärk immunförsvaret

  • Se till att besättningen är fri från CAE och MV.
  • Optimal utfodring med god mineral- och vitamintillförsel.
  • Stressfri miljö och djurhantering.

Hygien

  • Ha en god hygien i ströbädd, vatten och foder.
  • Klippta och rena juver.

Mjölkning

  • Se över mjölkmaskinens funktion och hygien.
  • Ha mjölkningsordning, där friska djur mjölkas först och djur med höga celltal mjölkas sist.
  • Torka djurens juver före mjölkning, helst med engångsjuverdukar.
  • Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl.
  • Spendoppa efter mjölkning.
  • Bra om djuren kan hållas stående en stund efter mjölkning då spenkanalerna är öppna. Kan styras med hjälp av utfodring.
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Mjölka de första strålarna i ett kontrollkärl
Rengör juvren före mjölkning, gärna med engångsduk. Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
 Juvret ska vara rent och torrt då mjölkningen startar.
Spendoppa efter mjölkning
Spendoppa efter mjölkning

 Håll koll på juverhälsan

  • Ta tankmjölkprov för celltal en gång i månaden, skickas till SVA eller Eurofins/Steins
  • Om celltalet stiger eller annan misstanke på dålig juverhälsa finns: Paddla alla juverhalvor med CMT och ta prov för bakteriologisk odling om CMT är 3 eller högre, eller om det är stora skillnader i CMT-utslag mellan juverhalvorna. Mjölkproven skickas till SVA.
  • Paddla alla juverhalvor före sinläggning för att kunna gruppera, slå ut eller sintidsbehandla djur. 

    Paddla mjölken med CMT
    Paddla mjölken med CMT
Mjölkprovtagning får
Ta mjölkprov för bakteriologi