Mastitkonferens Sardinien – får och get nr 5

Vackra betesmarker på Sardinien

Tre italienska föreläsare presenterade olika strategier för hur mastit kan förebyggas. För att sanera en fårbesättning från Staphylococcus aureus bör man inleda med en total provtagning av alla djur. Detta bör ske efter lamning och före sinläggning. Positiva djur ska isoleras tills de kan slås ut. Det är ingen större idé att behandla med antibiotika. Möjligen kan unga och värdefulla djur sintidsbehandlas, men då är det mycket viktigt med en uppföljande provtagning efter lamning. Antibiotika kan dock vara livräddande vid klinisk mastit, men oftast försvinner inte själva bakterien varför tackan ändå bör slås ut så småningom. Vidare bör smittskyddet stärkas. Använd mjölkningshandskar och spendopp, inför strikt mjölkningsordning där aureustackor mjölkas sist, undvik vakuum-fluktuation och övermjölkning (om man ej har automatiska avtagare). Se till att mjölkningsanläggningen är fri från aureus. Se över funktion och diskning. Ta hjälp av en tekniker från företaget! Byt spengummin enligt rekommendation. Ha koll på vattnet som används vid mjölkning så att det har godtagbar hygienisk kvalitet. Det finns ett vaccin som används en del nere på kontinenten. Och när besättningen blivit fri, köp inte in aureus igen. Undvik livdjursinköp. Om ni måste köpa, se till att ta mjölkprov. Aureus sprids främst mellan djur, men miljön kan ha betydelse så se därför till att det är torrt och rent runt tackorna. Motsvarande rekommendationer kan med fördel användas även i en getbesättning.

CMT är en bra metod för att hitta tackor med osynliga juverinflammationer

NMC mastitkonferens i Milano dag 1. Lite reklam.

Mastitvaccin

Dag 1 avslutades med ett, av Hipra, sponsrat symposium om Streptoccus uberis vars syfte var att marknadsföra ett nytt vaccin mot just denna bakterie. Uberis är en vanlig bakterie i många länder. I Sverige är den inte en av de vanligaste mastitbakterierna men kan ge stora problem i en del besättningar. Den är ofta att definiera som en miljöbakterie och återfinns till exempel i halm och träck men kan också hittas på kons hud och i deras nos. I en del besättningar är den typiskt juverbunden. Den kan ofta infektera kvigor och sinkor. I många besättningar ger den kroniska och svårbehandlade mastiter och behovet av ett vaccin är därför stort. Enligt Hipra har vaccinet god effekt och ger en minskning av kliniska mastiter och celltal samt en ökning av mjölkmängd. Antibiotikaanvändningen minskade också i den studie som presenterades. Nu måste vi svenska forskare och rådgivare sätta oss in i bakgrundsmaterialet. Det ska bli spännande att se om detta vaccin kan ha en plats i den svenska förebyggande juverhälsovården.

 

NMC mastitkonferens Milano dag 1 fortsätter

Strömedel

Nästa session handlade om strömedel och först ut var danska Ilka Klaas (numera lite svensk också eftersom hon är nytillträdd chef på DeLaval). Hon inledde med att fastslå att det är ”lätt” att förebygga miljöpatogener: Håll korna rena! Det är allt. Lite mer detaljerat handlar det om att ha så lite bakterier som möjligt i kons miljö för att på så sätt minska bakteriantalet på kons spenar. Samt att stärka kons immunförsvar. Och för att lyckas med det behövs bra strömedel. Och det ska vara torrt och rent. Och mjukt att ligga på. Inget strömedel blir bättre än den hantering gården har, men det lutar åt att sand är en vinnare och fiberströ en förlorare då det gällde bakterieinnehåll. Sand kan dock vara tungjobbat, svårt att få tag i samt skada fast inredning. Viktigast av allt är att titta på korna för att se hur strömedlet fungerar. Det kan se fint och rent ut, men om en majoritet av korna har hasskador är det något som är fel.

Sandra Godden från Universitetet i Minnesota berättade en historia om ett samtal med en granne på en grillfest. Grannen undrade vad Sandra gjorde nu för tiden och Sandra replikerade att hon jobbade med spännande projekt om strömedel till kor. Grannen undrade då om det inte bara handlade om att hålla rent och torrt? Varpå Sandra blev mållös. Även Sandra menar att när det kommer till bakterier är sand bäst och fiberströ sämst. Och höga bakterietal i ströet ger förstås problem med försämrad juverhälsa. Alla strömedel har låga bakterietal när de är nya, men sedan växer bakterierna till. Det är därför viktigt med tillräckligt hög omsättning av ströet.

En av de korta presentationerna efter huvudtalarna berättade hur man bäst tog bakterieprov från strömedel: På samma sätt varje gång (tex efter utmockning och innan nytt strö läggs på), i flera stall och att undvika att ta från högar.

Domen i Milano

Snart dags för juverhälsokurs

I september kommer det vid tre tillfällen runt om i Sverige att anordnas en kurs i juverhälsa. Kursen anordnas av Distriktsveterinärerna och Växa Sverige och vänder sig till veterinärer. Undertecknad kommer att föreläsa om strategisk behandling av mastit och hoppas även hinna blogga. Håll utkik!

inbjudan juverhälsa2017

Går det att förebygga mastiter? Vad säger forskningen?

Titta gärna på den här intressanta videon där vår forskare Ann Nyman berättar om hur mastiter kan förebyggas: