Dag två, mastitkonferens, eftermiddag

Dags för behandlingssessionen. Karin Artursson från SVA modererade.

Huvudtalare var Satu Pyörälä från Finland. Satu är egentligen pensionerad men har en lång mastitkarriär bakom sig där många studier har handlat om behandling av mastit. Hon inledde med att påminna oss om att mastiter ska förebyggas och att slaget egentligen är förlorat då kon redan blivit sjuk. Satu anser att de flesta kombinationspreparat för intramammär behandling är onödiga. För intramammär laktationsbehandling finns det bara bevis för en positiv behandlingseffekt för streptokocker och stafylokocker. Satu menar att förstahandsval för behandling av mastit är intramammarier med penicillin (eller aminopenicillin). För utvalda fall kan parenteral behandling övervägas och även där är penicillin (eller penetamat) förstahandsval. Satu tryckte också på att vi ska ta mjölkprov för bakteriologisk odling. Viktigt också att komma ihåg att olika bakterier kräver olika behandlingsstrategier. Se också Satus slutsatser i bilderna nedan.

satu-1 satu-2

Sedan kom två föredrag om selektiv sintidsbehandling som vi glädjande nog ser ett ökat intresse för i många länder. Kanske inget nytt under solen för oss svenskar egentligen, men skönt att känna att det vi gör är det rätta.

Karin Knappstein från Tyskland om hur bakteriologisk odling kan användas för att fatta beslut om sintidsbehandling. Som en metod för att minska antibiotikaanvändningen. En majoritet av tyska besättningar sintidsbehandlar alla kor (så kallad blanket therapy). Då bara kor med juveinfuktion behandlades reducerades antalet sintidsbehandlade kor med två tredjedelar. Detta utan att juverhälsan i besättningarna försämrades.

Tine van Werven från Nederländerna fortsatte på temat sintidsterapi. Eftersom profylaktisk behandling med antibiotika har blivit förbjudet i Holland kan man inte längre behandla samtliga kor med sintidsantibiotika. Celltalet styr vilka kor som får behandlas. Det nationella celltalet har inte ökat efter att detta infördes, snarare tvärtom då Nederländerna nu rapporterar om sitt lägsta tankcelltal någonsin (188 000 celler/ml). Inte heller ses någon ökning av nyinfektioner. Tine menar också, liksom Satu, att mastit främst ska förebyggas med god skötsel.

Iona H. Basdew från Sydafrika pratade om bakteriofager mot S. aureus. Sydafrika är den tredje största mjölkproducenten i Afrika. Sydafrika har utbredd resistens hos S. aureus och behöver se sig om efter alternativa behandlingsformer. Dessa fager fungerade bra in vitro. Mer än 90 procent av aureus-bakterierna avdödades.

Antonio Barberio från Italien presenterade data från resistensundersökningar på mastitpatogener i Italien mellan 2010 och 2014. Få MRSA, men utbredd penicillinresistens hos både S. aureus och KNS (nästan 50 %). Hos Strep uberis sågs en del penicillinresistens vilket vi inte ser i Sverige. Kolibakterierna var i stor utsträckning känsliga för kinoloner.

Sist ut var Andrew Bradley från Storbritannien som förvånande nog presenterade resultat från en studie om Velactis, prolaktinhämmaren som för tillfället dragits in från marknaden på grund av oönskade biverkningar i form av döda kor. Men detta nämndes inte alls under föreläsningen som var sponsrad av Ceva. Med det sagt så rapporterade Andrew goda resultat i form av minskat antal kliniska mastiter i gruppen av friska kor som sinlades med Velactis tillsammans med en spenförslutare.

Imorgon rapporterar jag från sista dagen på denna konferens.

Mastitkonferensen i Nantes, andra dagen. Förmiddag.

Idag modererade jag sessionen för andra mjölkande djur än kor. Det var en liten men väldigt intresserad skara som kom och lyssnade. De flesta valde istället den parallella sessionen om immunologi och genetik.

Huvudtalaren Mario Younan höll ett mycket intressant föredrag om kameler. Han är en tysk veterinär verksam i Kenya. Han är också handledare i vårt nystartade doktorandprojekt som ni har kunnat läsa om i ett tidigare inlägg här på bloggen. Kamelen är en mycket viktig källa till mjölk i stora delar av världen.

Mastit hos kameler är mycket vanligt och Streptococcus agalactiae är en av de vanligaste patogenerna vilken ofta leder till förstörda juverdelar. Det är vanligt med kameler som har minst en och ibland alla fyra juverdelar förstörda. De är alltså inte trespenta utan nollspenta. Det är svårt att förebygga mastit i pastorala kamelbesättningar eftersom de är svåra att gruppera. Dessutom är det omöjligt att slå ut kroniker då kamelen i det närmaste är ett heligt djur för pastoralisterna. Det är också svårt (omöjligt) att behandla kameler med intramammarier då de har flera smala spenkanaler istället för en, samt ingen juvercistern. En bidragande orsak till mastit och juverskador är traditionen att knyta ihop spenarna för att hindra kalvarna från att dia. Det är en mycket vanlig sedvänja och som ni ser på bilderna kan metoderna vara ganska våldsamma. Som ni förstår står vi inför många utmaningar inför vårt kommande projekt.

bild-spenknytning
Många pastoralister knyter ihop spenarna för att hindra kalven från att dia.

Sedan pratade om Alice Hubert från Frankrike om celltal hos mjölkgetter och hur det påverkas av mjölkmaskinen. Tankcelltalet i franska getbesättningar är mycket högt, nästan 2 miljoner celler/ml (att jämföra med Sverige som kanske har 400-500 000 celler/ml och där de bästa gårdarna ligger under 150 000 celler/ml). Några av hennes slutsatser i den genomförda studien: Högt liggande rörmjölkning ger högre celltal än lågt. Många mjölkorgan (>20) är också en riskfaktor för högre celltal. Liksom högt vakuum och låg pulsation. Gårdar som ofta servade sin mjölkningsmaskin hade lägre celltal.

Sedan kom Virginie Clement, också från Frankrike. Hon presenterade en studie om hur celltalet kan användas för att selektera getter med bättre juverhälsa. Hon har tittat på raserna saanen och alpine. Även hon presenterade väldigt höga celltal på upp till 2,4 miljoner celler/ml. Det fanns rasskillnader där saanen hade de högsta celltalen. Mjölkning en gång om dagen gav ett högre celltal jämfört med att mjölka två gånger dagligen. Genom att välja ut djur med lägre celltal för avel kunde tankcelltalet sänkas.

Vladimir Tancin från Slovakien höll ett föredrag om celltal hos mjölkfår och effekter på produktion och mjölkkvalitet. Slovakien försöker gå över från handmjölkning till maskinmjölkning. De försöker också förändra mjölkningsrutinerna där bland annat en hårdhänt massage av juvret ingår i den traditionella rutinen. De flesta tackorna hade celltal under 200 000 celler/ml i hans studie. Han kunde också se att en mindre andel av tackorna hade väldigt höga celltal som bidrog till tankcelltal över gränsvärden. Det ser vi också i Sverige. Vidare påverkade celltalet mjölksammansättningen. Ett högt celltal var förknippat med lägre fetthalt och laktos samt lägre mjölkmängd.

Juliette Bouvier-Muller från Frankrike pratade om hur negativ energibalans hos tackor påverkar blodcellernas transkriptom vid en inflammation. Ska jag vara riktigt ärlig fattade jag nästan ingenting av denna föreläsning så specialintresserade kan höra av sig till mig så skickar jag abstract.

Vi fortsätter efter lunch med Behandling av mastiter.

På mastitkonferens i Nantes

 

tgv

Jag befinner mig i Nantes i Frankrike på en internationell mastitkonferens som anordnas av International Dairy Federation.

Dag 1 av 3 inleddes med en presentation av IDF:s arbete:

Olav Österås från Norge berättade om mastitsituationen i världen. Hans sammanställning bygger på en enkät som olika länder fått besvara. Några slutsatser från hans presentation är:

Klinisk mastit och tankcelltal har inget samband. Behandlingsincidensen av klinisk mastit har minskat i hela Norden. De nordiska länderna och Israel har bra kodata. Mastit är den viktigaste sjukdomen. S. aureus är vanligaste bakterien vid klinisk mastit och KNS vanligast vi subklinisk mastit. Många länder går från att behandla alla kor med sintidsantibiotika till selektiv sintidsterapi (som vi i Norden).

Sedan kom jag, Ylva Persson, med en presentation om antibiotikaresistens hos mastitpatogener. IDF har sammanställt data under tio år och ser ingen skenande resistensutveckling även om det finns regionala skillnader. Jag tar nu över detta arbete inom IDF och hoppas att vi ska kunna införa fler aspekter än att bara titta på mastitpatogener, till exempel indikatorbakterier och kalvar. Det skulle också vara intressant att titta närmare på sambandet mellan antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens inom mjölksektorn. Dock är utmaningarna stora. Få länder övervakar förbrukning och resistens och även om de gör det är data inte alltid jämförbara.

Sist i denna session var Elizabeth Berry från Storbritannien som berättade om IDF:s arbete med celltal. IDF anser att celltalsgränsen för när en ko har mastit är mer än 200 000 celler/ml. Motsvarande gräns för en ko som kan anses vara frisk är mindre än 100 000 celler/ml. Vidare tryckte Elizabeth på att man ska vara försiktig med att tolka en ensam celltalsmätning.

Doktorand Lisa Ekmans poster om juversår.
Doktorand Lisa Ekmans poster om juversår.

Efter lunch och postervisning bjöds det på två alternativa sessioner och jag valde bort ”Milking” och gick på ”Herd management”.

Ing-Marie Petzer från Sydafrika inledde med en presentation om hur man kan kombinera epidemiologi med kostnadsanalys för att fatta rätt beslut vid förebyggande djurhälsovård. I besättningar med hög incidens av subklinisk mastit med S. aureus kan det vara läge att behandla mycket i början för att slippa behandla senare. Medan besättningar med låg incidens kanske inte behöver behandla alls.

Håkan Landin från Växa Sverige presenterade resultat från en studie om spenförslutning i en högproducerande svensk mjölkbesättning. Spenförslutning används en hel del ute i världen, men ganska lite i Sverige. Den består av ett vismutsalt som täpper till spenkanalen vid sinläggning så att bakterier inte kan ta sig in. I den här besättningen gav dock spenförslutning sämre juverhälsa. En anledning kan vara att spenförslutning fungerar bäst vid miljöpatogener och i Sverige har vi främst problem med smittsamma juverpatogener. I diskussionen efteråt berättade Schmuel Friedman från Israel att de gjort nästan samma studie i Israel, men där var resultaten de omvända.

Päivi Rajala-Schultz från Finland berättade om en studie om abrupt eller gradvis sinläggning och eventuella effekter på celltal och mjölkmängd i efterföljande laktation. Abrupt sinläggning kan ge mer problem med mastit samt vara negativt för välfärden. I denna studie påverkade dock inte sinläggningsrutinen juverhälsan. En tendens till högre produktion och lägre celltal sågs dock vid gradvis sinläggning. Trots resultaten menar Päivi att det är bra om man kan låta kon gå ner i mjölk i tid inför sinläggning samt att sinläggningsrutiner ska skräddarsys efter besättningens förutsättningar.

Joanne Karzis från Sydafrika berättade om hur resistens hos S. aureus förändrats över åren samt orsaker därtill. Även i Sydafrika har besättningarna minskat i antal de senaste tio åren. Från 6000 till 2700 samtidigt som besättningsstorleken ökat. S. aureus är den vanligaste bakterien vid mastit i Sydafrika och resistensen hos denna har ökat de senaste åren. Men genom att införa goda rutiner i utvalda välskötta besättningar kunde resistensen minskas.

Etienne Doligez från Frankrike presenterade sinläggningsrutiner från Normandie. Det här föredraget var lite svårt att förstå då det var på franska med en simultantolk som var svår att följa. Rutinerna varierade i alla fall stort mellan besättningar. De flesta använde dock sintidsantibiotika till alla kor och endast en mindre del använde sig av selektiv sintidsterapi. Ungefär en tredjedel använde alltid spenförslutare, en tredjedel mer selektivt och en tredjedel aldrig.

Sist ut idag var Xavier Manteca från Spanien som pratade om djurvälfärd vid sinläggning. Han pratade om att djurvälfärd består av biologiska funktioner, känslor och beteende. För kon är vila ett högt motiverat beteende. Vid sinläggning kan minskning i foder och vatten stressa kon. Ökad mjölkmängd i juvret kan ge spänningar och smärta. Och om de har ont vill de inte lägga sig vilket ytterligare stressar kon. Problemen blir större hos kor med hög mjölkproduktion vid sinläggning. Högt tryck i juvret ger också ett ökat mjölkflöde och en försenad keratinpluggsformation. Detta i sin tur ger en högre risk för juverinfektion och mastit. Detta har betydelse för djurvälfärden då all klinisk mastit ger smärta enligt Xavier.

Mingel med kollegor från Rwanda, Sverige och Kenya (och förstås många andra nationaliteter på de andra deltagarna).
Mingel med kollegor från Rwanda, Sverige och Kenya (och förstås många andra nationaliteter på de andra deltagarna).

Häng med mig imorgon! Då blir det juverhälsa hos andra djur än kor samt behandling av mastit.