Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!

Streptococcus agalactiae – del 4 behandling

Antibiotikabehandling av kor med juverinflammation orsakad av Streptococcus agalactiae följer delvis samma riktlinjer som för andra juverinflammationer orsakade av stafylokocker och streptokocker, nämligen att endast akuta, kliniska mastiter bör bli föremål för en antibiotikabehandling under laktationen. Förstahandsval är vanligt penicillin och behandlingstiden är tre dagar. För just denna bakterie kan man överväga att behandla bara lokalt, det vill säga med juvertuber innehållande korttidsverkande penicillin. Kroniker och subkliniska juverinflammationer ska som vanligt inte behandlas alls, alternativt behandlas under sintiden med långtidsverkande sintidsantibiotika.

Vad vill du åstadkomma med din behandling?

Under en sanering, det vill säga då målet är att hela besättningen ska bli fri från agalactiae kan följande rekommendation övervägas:

  • Penicillin i tre dagar
  • Juvertuber, i alla fyra juverdelar
  • Sintidsbehandling av alla kor
  • Kroniker ska inte behandlas
  • Behandling under laktation: både kliniska och subkliniska juverinflammationer.

Det bör dock tilläggas att Håkan Landin på Växa Sverige, som framgångsrikt sanerat många besättningar, i normalfallet inte använder sig av denna utökade behandlingsrekommendation.

Streptococcus agalactiae del 3 – diagnostik i fält

Det är viktigt att så tidigt som möjligt upptäcka att bakterien finns i besättningen. Enligt ett examensarbete från 2010 är det vanligt att smittan upptäcks i samband med rutinmässig bakeriologisk odling av kor med höga celltal eller i samband med odling vid klinisk mastit.

Det finns idag tre sätt att upptäcka Streptococcus agalactiae – genom diagnostik i fält, odling på laboratorium och PCR-diagnostik.

Diagnostik i fält

Diagnostik i fält innebär att kliniskt verksamma veterinärer själva odlar ut prover från kor med juverinflammationer. I prover från kliniska mastiter är växten ofta riklig och i renkultur. Har bakterien ett typiskt utseende är den då lätt att upptäcka.

Vid sparsam växt i blandflora, som är vanligare vid subkliniska mastiter, är det svårare att upptäcka Streptococcus agalactiae

I prover från subkliniska mastiter (höga celltal) växer det ofta färre bakterier som kan vara svåra att upptäcka i en blandflora. Vi rekommenderar att man alltid skickar prover från subkliniska mastiter till ett ackrediterat laboratorium.

 

 

Agglutinationstest för streptokocker
Katalastest

I fält kan man använda sig av enklare tester, till exempel katalastest och agglutinationstest för streptokocker för att få hjälp med diagnostiken. Det är viktigt att skicka in stammar för verifiering om bakterien inte påträffats i besättningen tidigare.

Streptococcus agalactiae utan hemolys

Vissa ovanligare stammar av Streptococcus agalactiae saknar helt hemolys och är då svåra att upptäcka och diagnosticera i fält. Det är därför viktigt att skicka in stammar för typning om det dyker upp nya sorters streptokocker i en besättning även om de saknar betahemolys.

 

 

Streptococcus agalactiae del 2 – provtagning

Här kommer andra delen av sammanfattningen från vårt seminarium om Streptococcus agalactiae.  Nästa del kommer att handla om diagnostik.

Provtagning vid Streptococcus agalactiae-misstanke

Provtagning kan ske på besättningsnivå, konivå eller juverdelsnivå. Vilken provtagning och vilken diagnostik som passar bäst beror på varför provet tas.

Tankmjölksprov

Prov på besättningsnivå görs framförallt via tankmjölk och bara med hjälp av PCR-diagnostik som är känsligare än odling. Det är viktigt att vara medveten om att det blir en väldigt stor utspädningseffekt i tankmjölk. Man kan räkna med att hitta en smittad ko bland 50-100 kor i tanken men det beror på hur mycket bakterier kon utsöndrar vid provtagningstillfället. Ofta mjölkar kon mindre på den smittade juverdelen vilket gör att utspädningseffekten blir ännu större.

Själva provtagningen ska göras när alla djur man vill ha med finns i tanken. Omröraren ska ha varit på i minst 10 minuter. Tas provet från tappkranen bör tre gånger mängden mjölk som ryms i tappkranen hällas ut innan provet tas.

Proverna tas helst i mjölkrör som innehåller bronopol och därmed konserveras som vid provtagningstillfället.

Individprover

Det går inte att välja ut djur eller juverdelar för provtagning baserat på celltal eller CMT. Hälften av alla kor som bär på Streptococcus agalactiae har CMT 1-2 och en fjärdedel har ett celltal under 200 000 celler (CMT 1).

Vare sig diagnostiken sker med PCR eller odling är det viktigt att ta rena prover för att säkert kunna lita på resultatet. Juver och spene rengörs på samma sätt som vid provtagning för odling, se provtagningsanvisning här. Provtagning för PCR kan gärna göras genom samlingsprover på djurnivå och tas helst i mjölkrör med bronopol.

Individprover via provmjölkning

Prover kan också tas ut via provmjölkningen vilket är väldigt smidigt när det är många djur som ska provtas samtidigt. Observera att det finns en risk för så kallad ”carry-over”, det vill säga att bakterier från kon som mjölkas innan kommer med i provet från nästa ko. PCR:en detekterar både levande och döda bakterier och är mycket känslig. Bakterier som finns i miljö eller på spenhud kan detekteras om proverna inte tas aseptiskt.

Vid svagt positiva prover från provmjölkningsprover är det viktigt att ta om proverna på ett aseptiskt sätt, se provtagningsinstruktionen.

Streptococcus agalactiae – seminarium del 1 – Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Igår höll Växa tillsammans med SVA ett seminarium om Streptococcus agalactiae – ”Streptococcus agalactiae hos mjölkkor”. Föreläsningar om klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, provtagning, diagnostik, behandling, sanering och förebyggande åtgärder varvades med givande diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Sammanfattning av varje område hittar du här:

  • Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer – på den här sidan
  • Provtagning
  • Diagnostik – kommer inom kort
  • Behandling – kommer inom kort
  • Sanering och förebyggande åtgärder -kommer inom kort

Klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer

Streptococcus agalactiae

Streptococcus agalactiae är en grupp B-streptokock (GBS), inom gruppen finns en mängd olika stammar.

Klinik

Agalactiaeinfektion drabbar både äldre och yngre kor men framförallt lakterande. Subkliniska infektioner är vanligare än kliniska mastiter.

Infektionen leder ofta till höga celltal, nedsatt mjölkproduktion (-3,6 kg per ko och dag vilket är mer än tex vid Staphylococcus aureus-infektioner) och försämrad mjölkkvalitet.

Det är vanligt med höga bakteriehalter i mjölken framförallt tidigt i infektionen.

Förekomst

Streptococcus agalactiea (SRA) var en vanligt förekommande bakterie innan penicillinet introducerades.Till exempel i Danmark förekom bakterien i 20-30% av besättningarna under 50 talet.

I studier på kliniska mastiter i Sverige (utförda 1971/72, 1981/82, 2002/03) förekom SRA i mindre än 1% av alla fall av kliniska juverinflammationer.

I en stor tankmjölksstudie som genomfördes av Växa 2016 analyserades prover från nästan alla landets mjölkbesättningar med PCR-analys. 4% av alla besättningarna var positiva för SRA. Förekomsten varierar mycket mellan olika delar av landet. Högst prevalens har Halland, Västernorrland, Norrbotten och Skåne.

Streptococcus agalactiae är juverbunden och tillväxt av bakterien sker i juvret men man har i studier kunnat visa att bakterien överlever i miljön:

  • på händer och mjölkningskläder – upp till 10 dagar
  • kohud, förorenad med mjölk – cirka 14-21 dagar
  • mjölkfett – 14-21 dagar
  • gödsel – upp till 21 dagar
  • färskvatten – mindre än 4 veckor

Patogenes

Infektionen sker genom spenkanalen. Infektionsdosen är troligtvis låg (eventuellt 5-30 CFU). Invasionen tar 1-4 dagar och inflammationssymtomen kommer efter 3-5 dagar.

Smittspridning och riskfaktorer

Smittspridning till besättning sker framförallt genom inköp av djur men även via överföring från andra gårdar till exempel via avbytare mm.

Smittspridning inom gården sker framförallt vid mjölkning och riskfaktorer är:

  • ingen spendoppning
  • ingen sintidsbehandling
  • inga engångsdukar
  • dålig stimulering
  • dåligt underhåll av mjökningsanläggningen
  • inga handskar

Spridning från omgivningen förekommer också och riskfaktorer är mjölkläckage på båspall, förorenade båspallar och gångar, förorenade vattenkoppar/tråg, dålig stallmiljö och smutsiga kor.

Ytterligare riskfaktorer för spridning inom gården är att ge SRA-mjölk till kalvar, stora besättningar och om man inte är uppmärksam på mastitförekomst och bakteriefynd.

Den viktigaste smittkällan är ett infekterat juver.

Förebyggande åtgärder

Inga inköp av djur eller bara från konstaterat fria besättningar (Säker livdjurshandel).

Var uppnärksam på ökad mastitförekomst och bakteriefynd.

Skydda friska kor:

  • strikt gruppering och sektionering genom hela livslinjen,
  • goda mjölkningsrutiner
  • god hygien i stallet
  • ingen smittad mjölk till kvigkalvar i grupp och
  • genom att slakta ut kroniker

 

 

 

 

 

Favorit i repris – Seminarium om Streptococcus agalactiae

logovxamed-logga

 

 

Seminariet vänder sig till veterinärer med nötkreaturspraktik och kommer
att ta upp klinik, förekomst, patogenes, riskfaktorer, diagnostik, behandling, sanering samt förebyggande åtgärder vid S. agalactiae-mastit.
Aktuella frågeställningar kommer att diskuteras.

Tid och plats 09.30 – 16.00 den 15 mars 2017
Växa Sverige, Franzéngatan 6, 112 51 Stockholm

Föreläsare Charlotta Fasth, SVA & Ylva Persson, Växa Sverige/SVA
Åsa Lundberg & Håkan Landin, Växa Sverige

Kursavgift 1 000:- exklusive moms, inklusive kaffe och lunch

Anmälan Via e-post senast den 6 februari 2017; hakan.landin@vxa.se
Begränsat antal platser, tidig anmälan ger förtur.
Ange namn, e-post och faktureringsadress.

Frågor Håkan Landin, Växa Sverige; 070-350 24 82;
hakan.landin@vxa.se

Anmärkning Repris på ett seminarium anordnat på SVA 2016-02-10.

Tre saker att tänka på vid tolkning av PCR-resultat

ror-med-bronopol-beskuren

Vid mastitfrågeställning är PCR-resultat tacksamma – de ger svart på vitt vilken eller vilka bakterier som finns i provet, men är det verkligen så enkelt?

Här är tre viktiga saker att tänka på när du tolkar ditt PCR-svar:

1. Med PCR svaras bara de bakterier ut som finns med i den aktuella undersökningen

Vid negativt resultat är det viktigt att tänka på att mjölkprovet kan innehålla mer ovanliga bakterier som inte ingår i testen.

Vid ett positivt resultat är det också viktigt att tänka efter – även om PCR-resultatet visar på enbart en sorts bakterier kan provet mycket väl innehålla flera olika bakterier men där bara en ingår i undersökningen. Bakterien som står på svaret kanske bara är en föroreningsbakterie som egentligen förekommer i blandflora.

2. Testen är jättekänslig

PCR-undersökning vid juverhälsoproblem är mycket känsligare än odling och hittar både levande och döda bakterier.

Streptococcus agalactiae
Streptococcus agalactiae

En känslig test – det måste väl alltid vara bra? Ja – när vi letar efter bakterier som är väldigt juverbundna och inte ska finnas alls  i besättningen, till exempel Mycoplasma bovis eller Streptococcus agalactiae så är det oerhört värdefullt med en känslig test. MEN det är viktigt att tänka på att vid provmjölkningsprover finns det en risk för ”carry-over” vilket innebär att bakterier från föregående ko kommer med i provet från nästa ko. Det här kan leda till falskt positiva prover och det är viktigt att tolka svagt positiva prover med en nypa salt.

När vi letar efter omgivningsbakterier, till exempel E coli eller Streptococcus uberis som orsak till höga celltal så säger en väldigt känslig test inte så mycket. Ja bakteriens DNA finns där men är det bara en förorening eller är bakterien orsak till den subkliniska mastiten?

Speciellt när proverna inte tas efter noggrann rengöring och desinfektion, som till exempel i samband med provmjölkning, är det svårt att dra några slutsatser vid fynd av miljöbakterier.

Testen är känslig – men hittar inte en nål i en höstack!


Det är lätt att förlita sig på att PCR-undersökningen är så känslig så att den alltid hittar bakterien om den finns i besättningen. I ett tankmjölksprov som inte visar några spår av  Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis från en besättning på 300 kor kan det fortfarande dölja sig någon enstaka smittad ko. För att friförklara en besättning krävs upprepad provtagning. En tumregel är att i en besättning på 50 djur är ett PCR-resultat hyfsat pålitligt. Vid större besättningar är det viktigt att ta flera prover vid olika tillfällen.

3. Resistensundersökning

I vissa PCR-undersökningar ingår test för blaZ-genen. Om en stafylokock har blaZ-genen är den inte känslig för penicillin (det vi brukar kalla PC+). Kom ihåg att det inte går att säga om blaZ-genen, när den påvisas, hör till en koagulasnegativ stafylokock eller till en Staphylococcus aureus utan bara att genen finns i provet.

Dag 3, sista dagen mastitkonferens i Nantes

Jag vill börja med att beklaga kvaliteten på bilderna. Min mobilkamera är tyvärr inte bättre än så. Kanske går det att läsa någonting.

Alfonso Zecconi från Italien var huvudtalare på session om förebyggande/övervakning/verktyg. Han pratade om hur juverhälsan kan förbättras genom rätt beslut. Han tryckte på att övervakning och dataregistrering är fundamentalt för juverhälsoarbete. Övervakning består av diagnostik (tidig), jämförelse (benchmarking) och åtgärder. Än en gång en föreläsning som styrker att det vi gör i Sverige och Norden är rätt!

Sammanfattande slutsatser från Zecconis föredrag om hur mastit bäst kan förebyggas.
Sammanfattande slutsatser från Zecconis föredrag om hur mastit bäst kan förebyggas.

Sedan flyttade jag över till behandlingssession där min trevliga kollega Schmuel Friedman från Israel presenterade en studie om spenförslutare (nämnd tidigare i samband med Håkan Landins studie). Alla kor i Israel behandlas för närvarande med antibiotika vid sinläggning, men det finns ett ökat intresse för att minska antibiotikaanvändningen. För friska kor var det ingen signifikant skillnad mellan att inte behandla alls, att använda bara spenförslutare eller spenförslutare tillsammans med antibiotika. I den ”sjuka” gruppen var det bättre att använda en kombination av antibiotika och spenförslutare jämfört med bara antibiotika.

Micaela Sipola från Italien skulle ha pratat om ketoprofen, men Alfonso flyttade över från grannsessionen och presenterade hennes arbete. De kor med kronisk mastit som behandlades med ketoprofen ökade sin mjölkproduktion utan att själva mjölkningen tog längre tid.

Efter kafferasten med postervisning var det dags för en session om epidemiologi och bakteriologi.

En av flera postrar från SVA
En av flera postrar från SVA

Huvudtalaren David Kelton, veterinär och epidemiolog från Kanada berättande övergripande om mastitpatogener. Han pratade om värden (kon), bakterien och miljön och samspelet däremellan. Trots alla nya tillgängliga tekniker menar han att det är viktigt att åtgärdsplanen på den individuella gården hålls så pass enkel så att den verkligen följs. Han lyfte också om en amerikansk studie där lantbrukaren skickade in mjölkprover till ett labb som odlade och körde maldi-tof för artbestämning. Inom 24 timmar återkopplades svaret till både lantbrukare och veterinär. Detta liknar ju rätt mycket vårt svenska system även om vi odlar de flesta kliniska mastiter i fält.

Sammanfattande slutsatser från Dave Keltons föredrag.
Sammanfattande slutsatser från Dave Keltons föredrag.

Ann Nyman från SVA presenterade resultat från sin KNS-studie som hon har skrivit om tidigare här på bloggen. Tidigare har vi betraktat KNS som en bakterie. Men det säger sig själv att det är osannolikt att minst 20 olika arter skulle bete sig exakt likadant. Fyra arter av KNS dominerar: S. epidermidis, simulans, chromogenes och haemolyticus. Det var ganska få S. xylosus, men alla var resistenta mot penicillin. I gengäld var alla S. simulans (och S. hyicus) känsliga för penicillin. S. haemolyticys är vanligare hos holstein är SRB. Det var ingen skillnad i behandlingsincidens för klinisk mastit eller utslagning mellan de olika bakterierna. De högsta celltalen och den lägsta mjölkavkastningen sågs hos S. hyicus. S. chromogenes var vanligast hos förstakalvare. S. hyicus och S. simulans var mer persisterande än de andra. Ann gjorde en mycket bra presentation och det blev nog rekord i frågor efteråt.

Vår egen Ann Nyman presenterade resultat från sin KNS-studie.
Vår egen Ann Nyman presenterade resultat från sin KNS-studie.

Sista talaren före lunch var Ingrid Holmøy från Norge som pratade om hur Streptococcus agalactiae påverkar mjölkavkastningen. Liksom i Sverige har denna bakterie ökat efter att ha varit i det närmaste utrotad. Strep agalactiae är vanligare i större besättningar med robot och lösdrift. Infektion med Strep agalactiae gav minskad mjölkavkastning. En fråga för framtiden är om det finns olika bakteriestammar som beter sig på olika sätt.

Efter lunch kommer sista inlägget.

Även kameler får mastit

På SVA jobbar vi inte bara med mastit hos våra vanligaste husdjur. Vi har nyligen fått pengar från Vetenskapsrådet för att studera mastit hos kameler i Kenya. Kamelmjölk är en viktig källa för näring hos folk i Afrika och i Asien. I Afrika och i arabvärlden är det den enpuckliga kamelen, dromedaren som hålls som husdjur, medan det i centrala och östra Asien är den tvåpuckliga, baktriska, kamelen. Kameler hålls i både extensiva och intensiva system. I Dubai finns världens största kamelmjölkbesättning, Camelicious, i ett intensivt system där kamelerna mjölkas med maskin och där mjölken processas på det närbelägna hypermoderna mejeriet.

Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU
Kameler i Dubai. Foto: Jane Morrell SLU

Majoriteten av världens kameler finns dock i mer extensiva system som kan vara mer eller mindre stationära. En viktig grupp av djurhållare är pastoralisterna. På Wikipedia definieras pastoralism så här:
Pastoralism är en term inom antropologin för nomadiserande boskapsskötsel. Pastoralism betecknar dels de samhällen som uteslutande försörjer sig på boskapsskötsel men även en del av de samhällen som kombinerar boskapsskötsel med jordbruk som man också kallar agro-pastoralism.

Det är just denna grupp av kamelhållare som vi kommer att fokusera på i vårt kommande forskningsprojekt. Det har i tidigare studier visat sig att bakterien Streptococcus agalactiae är den vanligaste orsaken till mastit hos kameler i dessa områden. Streptococcus agalactiae ger som namnet antyder upphov till en minskning av mjölkproduktionen. Ibland kan alla fyra juverdelar hos en mjölkkamel vara helt utan mjölkproduktion på grund av mastit orsakad av denna bakterie. Så det är viktigt ur ekonomisk synpunkt att ha en god juverhälsa hos kamelerna. Djuren kan också bli sjuka så djurvälfärdsaspekten är också viktig. Dessutom är bakterier i mjölken en hälsofråga då mjölken många gånger dricks opastöriserad. Och sist men inte minst ger en förbättrad juverhälsa ett minskat behov av antibiotika och därmed mindre risk för resistenta bakterier.

Projektet, som är ett samarbete mellan Sverige och Kenya, har utformats som ett doktorandprojekt och vi har nyss rekryterat en doktorand till projektet. Dinah Seligsohn är veterinär och har närmast jobbat som distriktsveterinär på Gotland. Vi välkomnar Dinah till det här roliga, spännande och viktiga projektet.

Dinah, vår nya doktorand
Dinah, vår nya doktorand

Lyckad dag om Streptococcus agalactiae

mastitkurs_3

Idag har vi haft en heldagskurs om Streptococcus agalactiae (SRA) på SVA i samarbete med Växa Sverige. 25 intresserade veterinärer deltog. Dagen inleddes med att Karin Persson Waller berättade om klinik, förekomst, patogenes och riskfaktorer. SRA är en relativt ovanlig mastitbakterie som på senare år blivit vanligare, särskilt i vissa besättningar. Den största riskfaktorn för att få in SRA i besättningen är inköp av djur och det kan även finnas risk för zoonotisk smitta, det vill säga att människor och djur kan smitta varandra. Sedan kom Charlotta Fasth och pratade provtagning och diagnostik. Hennes huvudbudskap är att SRA är en svår diagnos att ställa i fält. Mjölkprover bör därför skickas till ackrediterat labb. Efter lunch körde jag (Ylva) ett kort pass om behandling som inte alltid är det enklaste trots att SRA är känslig för penicillin. Och sedan avslutades dagen med Håkan Landin som gav oss exempel på hur vi kan lyckas (och misslyckas) med att sanera besättningar från SRA. Håkan vill slå ett särskilt slag för att smittskyddet vid tiden runt kalvning är optimalt. För att skydda korna då de är som känsligast. På det hela taget blev det en lyckad kurs med intresserade åhörare som ställde många intressanta och tänkvärda frågor. Deltagarna verkade nöjda och det var vi föreläsare också.