Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!

2 reaktioner till “Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd”

  1. Jag upptäckte vid ett rutinprov via provmjölkningen (pcr-prov) att en ko hade SRA.
    Det var första gången vi stötte på SRA i vår besättning. Jag blev väldigt orolig då jag har bekanta som fått sanera sin besättning från SRA och jag såg i panik framför mig ”värsta-falls-scenariot” med att kanske slakta ut många kor.

    Jag ville gärna testa alla kor via pcr, men det verkade inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt då kostnaden skulle ha landat en bra bit över 30 000 kr.
    Jag valde då att samtidigt som vi provmjölkade ta ut extra mjölkprov från alla mjölkande kor.
    När jag hade samlat mjölkprov från 10-12 kor i ett kärl tog jag ett samlingsprov. Upprepade detta tills jag hade fått samlingsprover från hela besättningen.

    På det här sättet testade jag hela besättningen men betalade för 10 pcr-prover.

    Strategin var att se om SRA fortfarande fanns i besättningen och om något/några prov var positiva så skulle vi testa samtliga kor som varit med i det specifika provet.

    Nu visade det sig att vi inte hittade någon SRA. Däremot hittade vi lite Staf. Aureus men den bakterien vet jag bättre hur man handskas med.

    Nu till den egentliga frågan, kan man göra som jag gjorde och lita på provsvaren, eller lever jag i falsk förvissning om att vår besättning är fri från SRA..?

    1. Eftersom PCR är en väldigt känslig metod och du hade så pass få djur i varje samlingsprov (man brukar räkna med att PCR kan hitta 1 på 50 kor) så jag tycker du kan vara ganska säker på att du inte har SRA i besättningen. Det du också kan göra är att ta tankmjölkprov vid 3 olika tillfällen och kolla så att det inte finns SRA i besättningen. Att skicka in prover från alla kliniska mastiter (eller åtminstone alla streptokocker som inte ser ut som vanligt) och celltalskor till laboratorium tycker jag också kan vara en bra för att se så att det inte finns i besättningen (och upptäcka det tidigt om det finns). Det kommer så småningom ett inlägg om laboratoriediagnostik för SRA. En väldigt viktig sak att ha i åtanke är att det inte alltid är de korna som har höga celltal som behöver ha SRA -i studier har man sett att man missar cirka 1/4 av fallen om enbart kor med CMT 2-5 provtas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *