Nordiskt mastitmöte i Finland 2019

Här kommer ett inlägg från vår gästbloggare Karin Persson Waller på SVA:

I mitten av september samlades cirka 30 forskare och representanter för rådgivningsorganisationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige i Gustavelund utanför Helsingfors för att delta i ”2nd Seminar on Nordic mastitis research/udder health”. Seminariet organiserades som en del av nätverksprojektet ”Healthy udders for sustainable milk production” som finansieras av NKJ (Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning).

Deltagarna samlade.

Forskningspresentationer

Vid mötet presenterade doktorander eller post-doktorer nya rön från forskningsprojekt om mastit. Presentationerna handlade om studier av spridning av och kostnader för juverinfektioner med hjälp av datormodeller, spridning av juverinfektion med bakterien Mycoplasma bovis, förekomst och riskfaktorer för juversår, effekt av inflammation orsakad av bakterietoxin på mjölkens mikrobiota (normalflora av bakterier), användning av laboratoriemetoden maldi-tof för diagnostik av juverbakterier samt samband mellan sintidsbehandling och juverhälsa.

Diskussionspunkter

Resten av mötet ägnades åt livliga diskussioner runt sintidsbehandling, behandling av klinisk mastit samt rutiner för sinläggning. Organisatörerna hade gjort summeringar av de rekommendationer som finns i de fyra länderna och presenterade dessa. Sedan diskuterades specifika frågeställningar inom varje ämne i mindre grupper följt av redovisning och allmänna diskussioner. Det var tydligt att det finns samsyn om mycket men också olika åsikter om vad som är bästa tillvägagångssätt.

Behandling av klinisk mastit

Inom detta ämne diskuterades främst urval av kor/mastitfall för antibiotikabehandling, administrationssätt och behandlingens längd. Dessutom tog man upp användning av understödjande behandling (behandling som inte är antibiotika) samt de nordiska riktlinjerna. Alla var överens om att det främst är aktuellt att behandla penicillinkänsliga bakterier (ffa Staphylococcus aureus och streptokocker) och att penicillin är det antibiotikum som bör användas. I vissa men inte alla länder rekommenderas antibiotikabehandling främst till måttlig och allvarlig klinisk mastit. I dagsläget skiljer administrationssättet en del mellan länderna och nyttan av allmänbehandling (där kon sprutas i halsmuskeln) diskuterades livligt. Flera ansåg att användningen av flera skäl bör minska till förmån för juvertuber. Behandlingstidens längd varierar också en del men de flesta höll med om att Staphylococcus aureus bör behandlas i 5 dagar. När det gäller understödjande behandling förespråkade de flesta NSAID (antiinflammatorisk/febernedsättande/smärtstillande medicin) medan oxytocin (mjölkfrisättningshormon) inte bör rekommenderas. Det vetenskapliga stödet för nyttan av frekvent urmjölkning är svagt.

Det var också tydligt att de nordiska riktlinjerna inte är väl kända av alla men att de är viktiga att ha bland annat i internationella sammanhang. Eftersom de nuvarande är från 2009 är det aktuellt att uppdatera dem och se till att de sprids väl via veterinärorganisationer, universitet/institut och djurägarorganisationer. Slutligen fick vi veta att ett större behandlingsprojekt är på gång i Danmark och en pilotstudie i Norge. I Sverige har man sökt medel för en större studie under flera år och hoppas på positivt besked i slutet av året.

Sintidsbehandling

För sintidsbehandling med antibiotika diskuterades hur man ska välja kor och vilken slags behandling som är aktuell. Dessutom diskuterades användning av spenförslutare. Alla var överens om att sintidsbehandling med antibiotika endast ska användas till utvalda kor baserat på mjölkens celltal och bakteriologisk undersökning. Det var också tydligt att det finns ett behov av ett långtidsverkande sintidspreparat som enbart innehåller penicillin och att enbart lokal behandling är aktuell. Områden där det behövs mer kunskap var till exempel hur rutinerna för sintidsbehandling påverkar den totala produktiviteten i besättningarna. En metaanalys (sammanvägning av flera studier) av effekten av spenförslutare efterlystes också.

Sinläggningsrutiner

Rekommendationer för rutiner vid sinläggning finns främst i Sverige (Växa Sverige). Kunskapen är dock generellt låg om hur mjölkproducenterna faktiskt gör. I Finland gjordes nyligen en enkätstudie där man såg stor variation i rutinerna. En liknande studie kommer att genomföras i Sverige i höst. De områden som diskuterades var främst betydelsen av förlängda mjölkningsintervall, minskad utfodring och omgruppering. Det framkom att mjölkningsintervallen troligen bör vara 36 timmar för att ge bästa effekt och att mjölkning med förlängda intervall inte bör pågå mer än en vecka. Det är också viktigt att utfodringen minskas men att korna inte får alltför litet energi i foderstaten eftersom det kan leda till ämnesomsättningsstörningar. Gruppen såg möjligheter i att de svenska rekommendationerna blir nordiska riktlinjer.

Slutdiskussion

I samband med avslutningen på seminariet försökte vi summera vilka viktiga kunskapsbrister som identifierats under mötet och som därför kan vara aktuella för framtida studier. Exempel på sådana var nyttan av allmänbehandling vid behandling av klinisk mastit, hur väljer man bäst ut kor för sintidsbehandling, nyttan av spenförslutare och effekter av olika sinläggningsmetoder på hälsa, produktivitet och välfärd. Ett förslag på ett större projekt med titeln ”Udder health management in a one-health perspective” lades fram. I ett sådant projekt skulle bland annat flera av förslagen ovan kunna ingå med tonvikt på ”no or low use of antibiotics”. 

Vi diskuterade också om våra olika rekommendationer och riktlinjer är baserade på bästa tillgängliga kunskap och svaret på den frågan var i stort sett ja men att det fortfarande finns en del obesvarade frågor varför mer forskning behövs.  Det är viktigt att rekommendationer revideras regelbundet och som redan nämnts bör de nordiska riktlinjerna revideras så snart som möjligt.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för det nordiska nätverket. De två seminarier som hållits inom projektet har varit framgångsrika och intresset för att fortsätta samarbetet är stort. NKJ har nyligen gjort en utlysning av medel för nätverksprojekt med fokus på ingen eller låg antibiotikaanvändning och projektansvariga berättade att de kommer att skicka in en ansökan om fortsatt stöd för ett nordiskt nätverk om mastit.  

Projektgruppen som ordnade det hela (fr vä Tariq Halasa Danmark, Päivi Rajala-Schultz Finland (projektledare), Karin Persson Waller Sverige och Ane Nødtvedt Norge).

/Karin Persson Waller, SVA

Nu öppnar vi Juverportalen.se

SVA och Växa Sverige har tillsammans tagit fram den nya webbplatsen Juverportalen. I denna kunskapsbank finns konkreta tips och råd samt information om juver och juverhälsa.

Logga med animerad bild på ko samt texten: Juverportalen - fakta om juver & juverhälsa hos kor

Webbplatsen www.juverportalen.se innehåller information om juvrets funktion och sjukdomar hos mjölkkor, med tonvikt på mastit. Målgruppen är veterinärer och andra rådgivare, studenter, mjölkproducenter och deras personal samt andra personer som vill lära sig mer om juver och juverhälsa.

Här finns både lättillgänglig baskunskap och fördjupningsmaterial förmedlat i form av texter, bilder och rörliga media, samt även länkar till andra relevanta webbplatser. All information vilar på vetenskaplig grund och användare ska kunna känna sig trygga med att materialet är källgranskat. Framtagningen av portalen finansierades av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Välkomna!

Överlag bra resultat för landets veterinärer vid odling av kliniska mastiter – men variationerna är stora

Många kliniskt verksamma veterinärer är duktiga på att själva odla och typa bakterier men tyvärr spretar resultaten ganska mycket och det finns stora kvalitetsskillnader.

Varje år skickar SVA ut en ringtest (en sorts av kvalitetssäkring för de som odlar mastitprover) i form av fem okända mastitprover som skickas till de stordjurspraktiserande veterinärer som anmält sig. I år deltog 57 arbetsplatser och vi fick in svar från 48 arbetsplatser och 131 deltagande veterinärer.

Årets ringtest innehöll Jäst, Klebsiella sp, Streptococcus agalactiae, övrig stafylokock (PC+) och Trueperella pyogenes.

Resultaten varierar väldigt mycket från de som har totalt 10 poäng (alla rätt) till de som endast har 2 poäng totalt (ett rätt av fem).

Årets svåraste prov var det som innehöll jäst, endast 33 procent lyckades typa den. Jäst är inte den vanligaste orsaken till juverinflammation men förekommer med jämna mellanrum.

Jästsvamp på blodagar

Cirka 80% av deltagarna svarade rätt på proverna som innehöll Klebsiella spp, Streptococcus agalactiae och Trueperella pyogenes. 66% klarade den övriga stafylokocken.

Förutom den varierande kvaliteten finns det tre observandum vid årets ringtest:

  • Hela 21% av deltagarna kände inte igen Streptococcus agalactiae vilket är allvarligt med tanke på att det är viktigt med snabb upptäckt om bakterien nyintroduceras i en besättning.
  • 23% tolkade felaktigt tolkade den övriga stafylokocken som en Staphylococcus aureus trots att bakterien varken uppförde sig som en Staphylococcus aureus på SELMA eller såg ut som en Staphylococcus aureus.
  • Även i år, precis som föregående år, visade det sig vara väldigt svårt är att avgöra om stafylokocker är känsliga för penicillin eller inte. Den test som finns att tillgå i fält är svårtolkad och ger ibland felaktigt negativa resultat. I årets ringtest svarade bara 17% av de som testat rätt på att stammen var resistent mot penicillin.

Den fullständiga rapporten från årets ringtest går att läsa på vår hemsida: Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Om attityder och kunskap på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Sista gästbloggaren Åsa Lundberg på Växa Sverige:

Min poster visade en liten del av de preliminära resultat vi har från ett projekt om juverhälsa hos förstakalvare (läs även inlägg från Karin PW), närmare bestämt om attityder till och kunskap om mastit i svenska mjölkbesättningar.

Intressant nog svarade fler i besättningar med sämre juverhälsa hos förstakalvare att de gått kurs i juverhälsa jämfört med besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare. Besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare svarade å andra sidan att de jobbade mer förebyggande för juverhälsan.

Åsikterna om olika riskfaktorers betydelse för juverhälsa varierade hos de som svarade på  enkäten. Foderhygien ansåg de flesta påverka juverhälsan, medan liggytans hygien hos kvigorna ansågs vara av mindre betydelse. Väldigt få ansåg att antibiotika är lösningen på besättningsproblem!

Med dessa rader tackar vi för oss.

Delar av den svenska delegationen på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn.

Mer om celltal på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Nästa gästbloggare är Ann Nyman på Växa Sverige:

Differentierat celltal – en ny analys för att bättre kunna hitta kor med mastit?

Länge har vi använt oss av det somatiska celltalet i mjölk för att klassa kor som troligen friska eller som kor med trolig subklinisk (osynlig) mastit. Emellertid visar inte celltalet alltid rätt, cirka 10 procent av de kor som vi via celltalet bedömer vara friska har trots allt bakterier i juvret och nästan 40 procent av de som vi via celltalet bedömer ha subklinisk mastit har inte bakterier i juvret. Nu har en ny analysmetod lanserats där man förutom celltalet även rapporterar vilka somatiska celler som utgör celltalet, det så kallade differentierade celltalet. Vetenskapen bakom har visat att vid en infektion består det ökande celltalet framförallt av neutrofiler; de är det primära svaret på en infektion och har som uppgift att bland annat döda bakterier. När bakterierna är döda byts neutrofiler ut mot makrofager, som framför allt har som uppgift att städa upp (äta döda bakterier och neutrofiler), och sedan sjunker celltalet sakta till att förhoppningsvis nå ursprungsnivån innan infektionen startade. Den nya metoden rapporterar proportionen neutrofiler i det totala celltalet och skulle på så sätt ge en bättre uppfattning om en ko med ett högt celltal är i en aktiv inflammationsfas (med hög andel neutrofiler) eller i en passiv inflammationsfas (där andelen makrofager kan vara hög). Växa Sverige och Eurofins i Sverige undersöker nu tillsammans om det differentierade celltalet kan hjälpa till i bedömningen om vilka kor som mer troligt har en bakteriell infektion i juvret och vilka som är fria från infektion. Den första sammanställningen av resultaten presenterades på den internationella mejeriföreningens (IDF) mastitmöte i Köpenhamn den 14–16 maj. Resultaten så långt har emellertid inte tydligt kunnat visa att användning av det differentierade celltalet underlättar bedömningen av kor med eller utan subklinisk mastit, men vissa intressanta skillnader ses. Mer information om projektet kommer att finnas tillgängligt efter sommaren.

Celltal i robot och juvrets bakterieflora på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Mer gästbloggare: Två doktorander från SLU, Dorota och Josef.

Dorota Anglart som är industridoktorand på DeLaval: ”Min senaste forskning handlar om hur man kan använda den sensordata som finns tillgänglig i automatiska mjölkningssystem för att kunna förklara celltalet hos individuella kor.

Slutsatsen är att olika kombinerade konduktivitetsvariabler är viktiga och att de modeller vi använt förklarar celltalet med en hög förklaringsgrad. ”

Dorota vann också pris för bästa poster. Stort grattis!

Josef Dahlberg: ”Jag hade äran att få presentera min forskning på IDF i Köpenhamn. Min presentation handlade om hur bakteriefloran i mjölk påverkas av provtagningsteknik. I försöket tog vi 9 olika prov från varje juverdel, bland annat tog vi mjölk genom ett rör infört i spenkanalen och med nål genom spenväggen. Vi kunde se att bakteriefloran på spenspetsen och i spenkanalen var olik den i mjölk. Vi såg också att bakteriefloran i mjölk från mjölkmaskinen var annorlunda än den som kom direkt från spenen.”

Juverhälsa hos förstakalvare på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Konferensen är slut och vi är hemma igen (eller som i mitt fall på tåget hem till Härnösand). Men gästbloggarna ramlar in efter hand. Nu dags för min kollega Karin:

Karin Persson Waller från SVA berättade om ett pågående svenskt projekt med syfte att förebygga höga celltal hos nykalvade kvigor. I projektet besöktes 170 gårdar för att ta reda på deras inhysnings- och skötselrutiner för kvigor från kalv till kalvning. Gårdarna var indelade i tre grupper beroende på hur stor andel av deras förstakalvare som har låga eller höga celltal vid första och andra provmjölkningen efter kalvning. Preliminära resultat visar bland annat att det var vanligare att gårdar med en hög andel förstakalvare med höga celltal, jämfört med gårdar med en hög andel friska förstakalvare, hade högdräktiga kvigor tillsammans med mjölkkorna före kalvning, inte använde flugbekämpning under sen dräktighet och kalvning samt hade observerat kvigor med juverödem i högdräktighet/vid kalvning. Studien ska vara klar våren 2020.      

Fortfarande låg förekomst av juversmittor i Sverige

Här kommer nästa gästbloggare från IDFs mastitkonferens i Köpenhamn:

Håkan Landin på Växa Sverige Djurhälsa redovisade resultatet från en rikstäckande PCR-undersökning genomförd i juni 2016. Tankmjölk från alla dåvarande mjölkgårdar (3 899 st.) analyserades med PathoProof Mastitis Major 4 med syftet att studera utbredning och oroande trender rörande förekomsten av Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis i Sverige. Glädjande nog var besättningsprevalensen fortsatt på låga 4,0 respektive 0,3 procent. Streptococcus agalactiae, en fruktad orsak till mastiter och celltal, detekterades visserligen på 158 gårdar, främst i Skåne, Halland och Norrbotten, men andelen smittade gårdar förefaller snarast sjunkit något sedan tidigare liknande undersökningar. Håkans slutsats var att alla gårdar som någon gång säljer djur bör ansluta sig övervakningen i Säker Livdjurshandel, att gårdar som köper djur alltid bör välja en leverantör på Gröna Listan samt att rikstäckande tankmjölksundersökningar framöver bör genomföras regelbundet.

Juverhälsa i flera länder och lite annat, sista dagen på IDFs mastitkonferens Köpenhamn

Efter lunch berättar Olav Österås från Tine i Norge om juverhälsa i de nordiska länderna mellan 1993 och 2017. Varje år sammanställs data inom NMSM (den nordiska mejeriorganisationen). Besättningsstorleken ökar i alla länder, mest i Danmark. Incidensen av klinisk mastit minskar i alla länderna; Sverige har lägst. Danskarna tycks rapportera djursjukdata bäst. Celltalen har sjunkit i alla länder, men Finland och Norge har allra lägst, dock tycks norska bönder sortera bort celltalsmjölk i större omfattning än till exempel Danmark. I Danmark ökar sintidsantibiotikaanvändningen, i Norge ökar den också men där har de i princip inte praktiserat sintidsbehandling, i Sverige minskar den något men är relativt stabil. Generell sintidsbehandling har aldrig använts i Norden.

Min masterstudent Shuvo Singha från Bangladesh presenterar resultat från sin studie på klinisk mastit i Bangladesh. Incidensen är 44 fall/100 kor och år och måttliga kliniska symtom är vanligast. KNS, bacillus och streptokocker är vanligast och riskfaktorer är tidig laktation, hög mjölkproduktion och hög hullpoäng. Det är också stor variation mellan gårdarna. Så himla bra presenterat av en student som åker på sin första konferens. Säger den stolta handledaren.

Nästa talare är också min student; Jean-Baptiste Ndahetuye har en doktorandtjänst på SLU, men gör sitt fältarbete i Rwanda.  I denna studie tittar han på subklinisk mastit hos mjölkkor i Rwanda. Prevalensen är 63 procent KNS och Staphylococcus aureus är vanligaste bakterier och de vanligaste KNS-arterna är S. chromogenes och epididermidis. 80 procent av aureus är penicillinresistenta. Några av riskfaktorerna är dålig hygien och att kalven inte får dia kon. Ytterligare en anledning till att vara stolt handledare. Han är så duktig!

Nästa presentation förstår jag inte så här får ni inget referat utan får läsa själva.

Karin Persson Waller från SVA har ett pågående projekt om att förebygga mastit hos förstakalvare i tidig laktation. Hon återkommer som gästbloggare lite senare.

Sista talaren för dagen, Jane Lacy-Hulbert kommer från Nya Zeeland och berättar om hur de stöttar lantbrukare och veterinärer att gå över till selektiv sintidsbehandling efter att ha praktiserat generell sintidsbehandling med antibiotika. Andelen gårdar som använder generell sintidsbehandling minskar, men ganska långsamt och de är fortfarande i majoritet. Två grupper av lantbrukare kan identifieras: De som är öppna för förändring och de som inte är det. Den vanligaste anledningen till att djurägare inte vill sluta med generell sintidsbehandling är främst att det är svårt och tidsödande. Kostnad är bara betydelsefullt för dem som redan från början inte är öppna för förändring. De gårdar som är öppna för att gå över till selektiv sintidsbehandling har ett lägre celltal än de som inte är öppna för förändring. Det är ingen skillnad i celltal mellan gårdar som praktiserar selektiv sintidsbehandling och de som behandlar alla kor.

Läs deras abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/06-mastitis-management.html

Rådgivning och skötsel på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter det underbara förmiddagsfikat med flera olika danska wienerbröd, och givetvis med min favorit kanelsnegler, fortsätter vi med en session om rådgivning, skötsel och sintiden.

Först ut är Snorri Sigurdsson som jobbar för ett dansk-kinesiskt mjölkcenter. Syftet är att förbättra kunskaper hos kinesiska mjölkproducenter, anställda och veterinärer. Det har varit svårt att tillämpa traditionell rådgivning som standardrutiner och seminarier i Kina. Mer framgångsrikt har det varit att bjuda in danska mjölkproducenter som besöker kinesiska gårdar under några dagar. De ger också ut ett nyhetsbrev på såväl kinesiska och engelska. Gårdskurser har visat sig vara särskilt framgångsrika för de stora gårdarna. Kina har ett mer hierarkiskt system där alla beslut måste förankras med högsta chefen.

Min egen presentation ska jag skriva lite mer om senare. Men det var roligt att få prata om mitt juverhälsoprojekt i Bangladesh i denna västerländskt dominerade miljö.

Mark Humphris från Dairy Australia berättar om ett nytt utbildningsprogram för gårdar i Australien. Gårdarna blir större på Australien, problemen med Mycoplasma bovis ökar och antibiotikafrågan blir allt viktigare. Så det finns behov för ny kunskap. Utbildningsprogrammet som pågår under 12 månader innehåller webbkurser, fokusgrupper, gårdsutbildningar med många olika kompetenser representerade och hemuppgifter.

Finola McCoy från Irland om mjölkkvalitet och juverhälsa. Irland exporterar det mesta av sin mjölk och sitt kött. Så mjölkkvaliteten är mycket viktig. Irland har 1,45 miljoner kor i 17 500 gårdar. Mjölkproduktionen är 5100 liter/ko och år så den är ganska låg men å andra sidan är systemet nästan helt betesbaserat. Deras program CellCheck handlar om att sätta upp mål, ökad medvetenhet och kunskap, god praxis, kapacitetsutbyggnad och utvärdering. De har också ett pris som delas ut till den bästa gården baserat på det bästa celltalet och största förbättringen. 71 procent av gårdarna har ett celltal under 200 000 celler. Irland har nyligen etablerat en nationell databas för celltal, något vi ju haft i evighet i Sverige och som vi tar för självklart.

Israel har på senare tid blivit mer intresserade av selektiv sintidsbehandling med antibiotika istället för att behandla alla kor, friska såväl som sjuka. Schmuel Friedman berättar hur detta kan baseras på gårdsdata. Selektiv sintidsbehandling tar mer tid. Djurägaren kanske undrar: varför ska jag då göra det? Därför gäller det att göra strategin så enkel som möjligt. Selektiv sintidsbehandling kan baseras på celltal. Till exempel celltal från den senaste provmjölkningen. Med en gräns på 200 000 celler hittades dock inte alla infekterade juverdelar i deras första studie och kan därför kompletteras med bakteriologi. De visade också att sintidsantibiotika och intern spenförslutare ökade sannolikheten för utläkning.

Scott McDougall från Nya Zeeland berättar att de har bestämt att de ska sluta med generell sintidsbehandling med antibiotika. Han menar att urvalet för vilka kor som ska behandlas kan baseras på CMT där kor med ett värde på 2 sintidsbehandlas. Urval baserat på CMT ledde i denna studie till högre antibiotikaanvändning än om celltal mätt med en celltalsmätare användes men å andra sidan mindre än vid generell sintidsbehandling. Dessutom hade CMT-gruppen en bättre utläkning och färre nyinfektioner. Tankeväckande är att 87 procent av infektionerna självläker enligt Scott (om de behandlas med spenförslutare).

Kul att se att så många länder hakar på den nordiska modellen med selektiv sintidsbehandling. Jag minns hur de skrattade åt oss för bara några år sedan. Trägen vinner.

Nu lunch!

Läs alla abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/09-advice-and-management-and-11-the-dry-period.html