Ny remiss

Nu har vi uppdaterat vår remiss och du hittar den på SVA:s hemsida bland övriga remisser. På den nya remissen går det att ange om resistens önskas för specifika bakterier.

Remissen går som vanligt att fylla i och spara på datorn för att slippa fylla i samma saker varje gång. SVA planerar inför att införa en e-tjänst där analyserna ska kunna beställas digitalt, mer information kommer om det längre fram.

Om mastit i Rwanda

Undertecknad och Renée Båge vid SLU är stolta före detta handledare till en nybliven doktor. Här kommer en liten sammanfattning från avhandlingen som försvarades 5 december förra året.

Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda.  Tillgång på mjölk ses som en viktig åtgärd för att förbättra barns näringsförsörjning. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor där bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, skriver Jean-Baptiste Ndahetuye i sin avhandling från SLU.

Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Till stor del beror detta på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling. En viktig orsaken till produktionsökningen är också import av exotiska raser som holstein, som i sin tur också kan ge en del problem då holstein är en känslig ras med stora krav på god skötsel (något som också visade sig i doktorandprojektet).

Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt juverhälsa och koppling till hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer samt mjölkens kvalitet längs med hela mjölkkedjan från ko till konsument.

Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att subkliniska (osynliga) juverinflammationer är vanliga i de rwandiska mjölkkobesättningarna. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades vid mastit visade sig vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.

I avhandlingen lyfts ett flertal faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation: Inhysning av kor i individuell fålla (kraal) och på jordgolv, kor i senare delen av sin mjölkproduktion, holsteinras, smutsiga juver och ben, kalv som inte fick diade kon, inget foder direkt efter mjölkningen, mjölkare som inte tvättade händerna och dålig hygien under mjölkningen, samt avsaknad av förmjölkning.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 85–86 i avhandlingen.

Nu är doktor Ndahetuye tillbaka i Rwanda där arbetet mot en bättre juverhälsa och bättre mjölkkvalitet fortskrider.

__________

Länk till avhandlingen (pdf)

https://pub.epsilon.slu.se/16465/

Är juvertuber lika bra som allmän behandling med antibiotika?

Det är en fråga vi ska försöka få svar på i ett forskningsprojekt som sätter igång nu. Den svenska traditionen att antibiotikabehandla juverinflammation med intramuskulära injektioner skiljer sig från väldigt många andra länder där istället en lokal behandling med juvertuber är vanligare. En förklaring till den svenska hållningen kan vara att bakterien Staphylococcus aureus är så vanlig hos oss och den kan vara svår att behandla med enbart juvertuber eftersom den gärna går in djupt i juvervävnaden. Att behandla med juvertuber har många fördelar: Det går åt mindre mängd antibiotika; lokalbehandling är alltid bättre ur resistenssynpunkt; och kon slipper injektioner som kan vara smärtsamma. Men för att ändra eller modifiera (eller låta delar av den kvarstå) vår behandlingsstrategi tycker vi att det behövs vetenskapliga bevis för att en behandlingsmetod är bättre än någon annan. Och för svenska förhållanden finns det mycket få eller inga studier. Därför har vi fått pengar från Formas för att i tre år undersöka om juvertuber fungerar lika bra som allmän behandling vid antibiotikabehandling av mastit. Dessutom vill vi se om just Staphylococcus aureus läker ut bättre om allmän behandling kombineras med juvertuber. Studien kommer alltså att jämföra i princip tre strategier: allmän behandling (vanligast idag), juvertuber och en kombination av båda. Projektet leds av Karin Persson Waller på SVA och jag, Ylva, är fältansvarig. Ann Nyman på Växa Sverige kommer att göra alla statistiska beräkningar som behövs. Vi kommer att samarbeta med Distriktsveterinärerna och ni som arbetar där får hålla utkik efter mer information. Vi behöver många veterinärer och många kor för att studien ska bli bra. Läs mer här: https://www.sva.se/forskning-och-utveckling/aktuella-forskningsprojekt/optimal-antibiotikaanvandning-vid-akut-klinisk-mastit-hos-mjolkkor-1750