Nu öppnar vi Juverportalen.se

SVA och Växa Sverige har tillsammans tagit fram den nya webbplatsen Juverportalen. I denna kunskapsbank finns konkreta tips och råd samt information om juver och juverhälsa.

Logga med animerad bild på ko samt texten: Juverportalen - fakta om juver & juverhälsa hos kor

Webbplatsen www.juverportalen.se innehåller information om juvrets funktion och sjukdomar hos mjölkkor, med tonvikt på mastit. Målgruppen är veterinärer och andra rådgivare, studenter, mjölkproducenter och deras personal samt andra personer som vill lära sig mer om juver och juverhälsa.

Här finns både lättillgänglig baskunskap och fördjupningsmaterial förmedlat i form av texter, bilder och rörliga media, samt även länkar till andra relevanta webbplatser. All information vilar på vetenskaplig grund och användare ska kunna känna sig trygga med att materialet är källgranskat. Framtagningen av portalen finansierades av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Välkomna!

Om attityder och kunskap på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Sista gästbloggaren Åsa Lundberg på Växa Sverige:

Min poster visade en liten del av de preliminära resultat vi har från ett projekt om juverhälsa hos förstakalvare (läs även inlägg från Karin PW), närmare bestämt om attityder till och kunskap om mastit i svenska mjölkbesättningar.

Intressant nog svarade fler i besättningar med sämre juverhälsa hos förstakalvare att de gått kurs i juverhälsa jämfört med besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare. Besättningar med bra juverhälsa hos förstakalvare svarade å andra sidan att de jobbade mer förebyggande för juverhälsan.

Åsikterna om olika riskfaktorers betydelse för juverhälsa varierade hos de som svarade på  enkäten. Foderhygien ansåg de flesta påverka juverhälsan, medan liggytans hygien hos kvigorna ansågs vara av mindre betydelse. Väldigt få ansåg att antibiotika är lösningen på besättningsproblem!

Med dessa rader tackar vi för oss.

Delar av den svenska delegationen på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn.

Mer om celltal på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Nästa gästbloggare är Ann Nyman på Växa Sverige:

Differentierat celltal – en ny analys för att bättre kunna hitta kor med mastit?

Länge har vi använt oss av det somatiska celltalet i mjölk för att klassa kor som troligen friska eller som kor med trolig subklinisk (osynlig) mastit. Emellertid visar inte celltalet alltid rätt, cirka 10 procent av de kor som vi via celltalet bedömer vara friska har trots allt bakterier i juvret och nästan 40 procent av de som vi via celltalet bedömer ha subklinisk mastit har inte bakterier i juvret. Nu har en ny analysmetod lanserats där man förutom celltalet även rapporterar vilka somatiska celler som utgör celltalet, det så kallade differentierade celltalet. Vetenskapen bakom har visat att vid en infektion består det ökande celltalet framförallt av neutrofiler; de är det primära svaret på en infektion och har som uppgift att bland annat döda bakterier. När bakterierna är döda byts neutrofiler ut mot makrofager, som framför allt har som uppgift att städa upp (äta döda bakterier och neutrofiler), och sedan sjunker celltalet sakta till att förhoppningsvis nå ursprungsnivån innan infektionen startade. Den nya metoden rapporterar proportionen neutrofiler i det totala celltalet och skulle på så sätt ge en bättre uppfattning om en ko med ett högt celltal är i en aktiv inflammationsfas (med hög andel neutrofiler) eller i en passiv inflammationsfas (där andelen makrofager kan vara hög). Växa Sverige och Eurofins i Sverige undersöker nu tillsammans om det differentierade celltalet kan hjälpa till i bedömningen om vilka kor som mer troligt har en bakteriell infektion i juvret och vilka som är fria från infektion. Den första sammanställningen av resultaten presenterades på den internationella mejeriföreningens (IDF) mastitmöte i Köpenhamn den 14–16 maj. Resultaten så långt har emellertid inte tydligt kunnat visa att användning av det differentierade celltalet underlättar bedömningen av kor med eller utan subklinisk mastit, men vissa intressanta skillnader ses. Mer information om projektet kommer att finnas tillgängligt efter sommaren.

Celltal i robot och juvrets bakterieflora på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Mer gästbloggare: Två doktorander från SLU, Dorota och Josef.

Dorota Anglart som är industridoktorand på DeLaval: ”Min senaste forskning handlar om hur man kan använda den sensordata som finns tillgänglig i automatiska mjölkningssystem för att kunna förklara celltalet hos individuella kor.

Slutsatsen är att olika kombinerade konduktivitetsvariabler är viktiga och att de modeller vi använt förklarar celltalet med en hög förklaringsgrad. ”

Dorota vann också pris för bästa poster. Stort grattis!

Josef Dahlberg: ”Jag hade äran att få presentera min forskning på IDF i Köpenhamn. Min presentation handlade om hur bakteriefloran i mjölk påverkas av provtagningsteknik. I försöket tog vi 9 olika prov från varje juverdel, bland annat tog vi mjölk genom ett rör infört i spenkanalen och med nål genom spenväggen. Vi kunde se att bakteriefloran på spenspetsen och i spenkanalen var olik den i mjölk. Vi såg också att bakteriefloran i mjölk från mjölkmaskinen var annorlunda än den som kom direkt från spenen.”

Juverhälsa hos förstakalvare på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Konferensen är slut och vi är hemma igen (eller som i mitt fall på tåget hem till Härnösand). Men gästbloggarna ramlar in efter hand. Nu dags för min kollega Karin:

Karin Persson Waller från SVA berättade om ett pågående svenskt projekt med syfte att förebygga höga celltal hos nykalvade kvigor. I projektet besöktes 170 gårdar för att ta reda på deras inhysnings- och skötselrutiner för kvigor från kalv till kalvning. Gårdarna var indelade i tre grupper beroende på hur stor andel av deras förstakalvare som har låga eller höga celltal vid första och andra provmjölkningen efter kalvning. Preliminära resultat visar bland annat att det var vanligare att gårdar med en hög andel förstakalvare med höga celltal, jämfört med gårdar med en hög andel friska förstakalvare, hade högdräktiga kvigor tillsammans med mjölkkorna före kalvning, inte använde flugbekämpning under sen dräktighet och kalvning samt hade observerat kvigor med juverödem i högdräktighet/vid kalvning. Studien ska vara klar våren 2020.      

Fortfarande låg förekomst av juversmittor i Sverige

Här kommer nästa gästbloggare från IDFs mastitkonferens i Köpenhamn:

Håkan Landin på Växa Sverige Djurhälsa redovisade resultatet från en rikstäckande PCR-undersökning genomförd i juni 2016. Tankmjölk från alla dåvarande mjölkgårdar (3 899 st.) analyserades med PathoProof Mastitis Major 4 med syftet att studera utbredning och oroande trender rörande förekomsten av Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis i Sverige. Glädjande nog var besättningsprevalensen fortsatt på låga 4,0 respektive 0,3 procent. Streptococcus agalactiae, en fruktad orsak till mastiter och celltal, detekterades visserligen på 158 gårdar, främst i Skåne, Halland och Norrbotten, men andelen smittade gårdar förefaller snarast sjunkit något sedan tidigare liknande undersökningar. Håkans slutsats var att alla gårdar som någon gång säljer djur bör ansluta sig övervakningen i Säker Livdjurshandel, att gårdar som köper djur alltid bör välja en leverantör på Gröna Listan samt att rikstäckande tankmjölksundersökningar framöver bör genomföras regelbundet.

Juverhälsa i flera länder och lite annat, sista dagen på IDFs mastitkonferens Köpenhamn

Efter lunch berättar Olav Österås från Tine i Norge om juverhälsa i de nordiska länderna mellan 1993 och 2017. Varje år sammanställs data inom NMSM (den nordiska mejeriorganisationen). Besättningsstorleken ökar i alla länder, mest i Danmark. Incidensen av klinisk mastit minskar i alla länderna; Sverige har lägst. Danskarna tycks rapportera djursjukdata bäst. Celltalen har sjunkit i alla länder, men Finland och Norge har allra lägst, dock tycks norska bönder sortera bort celltalsmjölk i större omfattning än till exempel Danmark. I Danmark ökar sintidsantibiotikaanvändningen, i Norge ökar den också men där har de i princip inte praktiserat sintidsbehandling, i Sverige minskar den något men är relativt stabil. Generell sintidsbehandling har aldrig använts i Norden.

Min masterstudent Shuvo Singha från Bangladesh presenterar resultat från sin studie på klinisk mastit i Bangladesh. Incidensen är 44 fall/100 kor och år och måttliga kliniska symtom är vanligast. KNS, bacillus och streptokocker är vanligast och riskfaktorer är tidig laktation, hög mjölkproduktion och hög hullpoäng. Det är också stor variation mellan gårdarna. Så himla bra presenterat av en student som åker på sin första konferens. Säger den stolta handledaren.

Nästa talare är också min student; Jean-Baptiste Ndahetuye har en doktorandtjänst på SLU, men gör sitt fältarbete i Rwanda.  I denna studie tittar han på subklinisk mastit hos mjölkkor i Rwanda. Prevalensen är 63 procent KNS och Staphylococcus aureus är vanligaste bakterier och de vanligaste KNS-arterna är S. chromogenes och epididermidis. 80 procent av aureus är penicillinresistenta. Några av riskfaktorerna är dålig hygien och att kalven inte får dia kon. Ytterligare en anledning till att vara stolt handledare. Han är så duktig!

Nästa presentation förstår jag inte så här får ni inget referat utan får läsa själva.

Karin Persson Waller från SVA har ett pågående projekt om att förebygga mastit hos förstakalvare i tidig laktation. Hon återkommer som gästbloggare lite senare.

Sista talaren för dagen, Jane Lacy-Hulbert kommer från Nya Zeeland och berättar om hur de stöttar lantbrukare och veterinärer att gå över till selektiv sintidsbehandling efter att ha praktiserat generell sintidsbehandling med antibiotika. Andelen gårdar som använder generell sintidsbehandling minskar, men ganska långsamt och de är fortfarande i majoritet. Två grupper av lantbrukare kan identifieras: De som är öppna för förändring och de som inte är det. Den vanligaste anledningen till att djurägare inte vill sluta med generell sintidsbehandling är främst att det är svårt och tidsödande. Kostnad är bara betydelsefullt för dem som redan från början inte är öppna för förändring. De gårdar som är öppna för att gå över till selektiv sintidsbehandling har ett lägre celltal än de som inte är öppna för förändring. Det är ingen skillnad i celltal mellan gårdar som praktiserar selektiv sintidsbehandling och de som behandlar alla kor.

Läs deras abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/06-mastitis-management.html

Rådgivning och skötsel på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter det underbara förmiddagsfikat med flera olika danska wienerbröd, och givetvis med min favorit kanelsnegler, fortsätter vi med en session om rådgivning, skötsel och sintiden.

Först ut är Snorri Sigurdsson som jobbar för ett dansk-kinesiskt mjölkcenter. Syftet är att förbättra kunskaper hos kinesiska mjölkproducenter, anställda och veterinärer. Det har varit svårt att tillämpa traditionell rådgivning som standardrutiner och seminarier i Kina. Mer framgångsrikt har det varit att bjuda in danska mjölkproducenter som besöker kinesiska gårdar under några dagar. De ger också ut ett nyhetsbrev på såväl kinesiska och engelska. Gårdskurser har visat sig vara särskilt framgångsrika för de stora gårdarna. Kina har ett mer hierarkiskt system där alla beslut måste förankras med högsta chefen.

Min egen presentation ska jag skriva lite mer om senare. Men det var roligt att få prata om mitt juverhälsoprojekt i Bangladesh i denna västerländskt dominerade miljö.

Mark Humphris från Dairy Australia berättar om ett nytt utbildningsprogram för gårdar i Australien. Gårdarna blir större på Australien, problemen med Mycoplasma bovis ökar och antibiotikafrågan blir allt viktigare. Så det finns behov för ny kunskap. Utbildningsprogrammet som pågår under 12 månader innehåller webbkurser, fokusgrupper, gårdsutbildningar med många olika kompetenser representerade och hemuppgifter.

Finola McCoy från Irland om mjölkkvalitet och juverhälsa. Irland exporterar det mesta av sin mjölk och sitt kött. Så mjölkkvaliteten är mycket viktig. Irland har 1,45 miljoner kor i 17 500 gårdar. Mjölkproduktionen är 5100 liter/ko och år så den är ganska låg men å andra sidan är systemet nästan helt betesbaserat. Deras program CellCheck handlar om att sätta upp mål, ökad medvetenhet och kunskap, god praxis, kapacitetsutbyggnad och utvärdering. De har också ett pris som delas ut till den bästa gården baserat på det bästa celltalet och största förbättringen. 71 procent av gårdarna har ett celltal under 200 000 celler. Irland har nyligen etablerat en nationell databas för celltal, något vi ju haft i evighet i Sverige och som vi tar för självklart.

Israel har på senare tid blivit mer intresserade av selektiv sintidsbehandling med antibiotika istället för att behandla alla kor, friska såväl som sjuka. Schmuel Friedman berättar hur detta kan baseras på gårdsdata. Selektiv sintidsbehandling tar mer tid. Djurägaren kanske undrar: varför ska jag då göra det? Därför gäller det att göra strategin så enkel som möjligt. Selektiv sintidsbehandling kan baseras på celltal. Till exempel celltal från den senaste provmjölkningen. Med en gräns på 200 000 celler hittades dock inte alla infekterade juverdelar i deras första studie och kan därför kompletteras med bakteriologi. De visade också att sintidsantibiotika och intern spenförslutare ökade sannolikheten för utläkning.

Scott McDougall från Nya Zeeland berättar att de har bestämt att de ska sluta med generell sintidsbehandling med antibiotika. Han menar att urvalet för vilka kor som ska behandlas kan baseras på CMT där kor med ett värde på 2 sintidsbehandlas. Urval baserat på CMT ledde i denna studie till högre antibiotikaanvändning än om celltal mätt med en celltalsmätare användes men å andra sidan mindre än vid generell sintidsbehandling. Dessutom hade CMT-gruppen en bättre utläkning och färre nyinfektioner. Tankeväckande är att 87 procent av infektionerna självläker enligt Scott (om de behandlas med spenförslutare).

Kul att se att så många länder hakar på den nordiska modellen med selektiv sintidsbehandling. Jag minns hur de skrattade åt oss för bara några år sedan. Trägen vinner.

Nu lunch!

Läs alla abstract här: https://www.idfmastitis2019.com/09-advice-and-management-and-11-the-dry-period.html

Mera diagnostik på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter en trevlig egen middag (vi hoppade över konferensmiddagen) på Tivoli med min bangladeshiska grupp är vi redo för andra och sista dagen på konferensen som börjar med en session om diagnostik. Lucio Zanini från Lombardiet, Italien inleder med en presentation om differentierad celltalsanalys. Det var mycket strul med tekniken under detta föredrag så för en bättre bakgrund till hänvisar jag till Ann Nymans kommande inlägg inom samma ämne. I denna studie skiljde sig celltalsmönstret mellan det differentierade celltalet och det vanliga celltalet hos kor med juverinfektion, till exempel med Staphylococcus aureus, vilket skulle kunna vara en hjälp vid diagnostiken.

Sege Hechinger från Hessen i Tyskland presenterar resultat från en studie om PCR-diagnostik av Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae i samlingsmjölkprover. Som väntat så är det svårare att hitta dessa bakterier med PCR i samlingsprover om få juverdelar och kor är infekterade. Slutsatsen är ändå att testet fungerar bra för samlingsprover, men att poolerna kan varieras i storlek. Uppföljning bör ske på individnivå om samlingsprovet är positivt.

Anton Pernthaner från Nya Zeeland om en mjölk-ELISA för att hitta Staphylococcus aureus: Eftersom aurues inte alltid urskiljs i mjölken från juvret ville denna forskargrupp se om det kunde finnas ett alternativt sätt att hitta denna bakterie. De jämförde traditionell bakteriologi, PCR och ELISA och fann att ELISAn ganska väl kunde hitta juverinfektioner med aureus. Anton menar att testet kan vara ett hjälpmedel för att testa gårdar med höga celltal för att se om de har aureus eller ej.

Nils Toft från Danmark fortsätter med bakterierna Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae och traditionell bakteriologi och PCR. Traditionell bakteriologi hade högst specificitet (sannolikheten att ett negativt provsvar verkligen är negativt) och sensitivitet (sannolikheten att ett positivt provsvar verkligen är positivt) för att hitta juverinfektioner, på juverdelsnivå, med dessa bakterier.

Men på konivå har PCR bättre sensitivitet så den metoden kan passa för övervakning. Bakteriologin kan sedan användas för uppföljande prover på juverdelsnivå.

Här kan du läsa deras abstract: https://www.idfmastitis2019.com/02-diagnostics.html

Posterpresentationer på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Här kommer det första gästinlägget, från Ulf Emanuelson på SLU som har med sig två postrar (där jag är medförfattare på den sistnämnda) till Köpenhamn.

”Två av de svenska presentationerna på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn handlade om åtgärder vid misstänkt subklinisk mastit och om användning av ”evolutionary operations” (EVOP) för att testa effekten av mastitförebyggande åtgärder.  Den första baserades på en enkätundersökning riktad till ekologiska och konventionella mjölkbönder, där den viktigaste slutsatsen var att det inte var några direkta skillnader mellan besättningstyperna i hur de hanterar en misstänkt subklinisk mastit. Den vanligaste åtgärden var att mjölka ur juvret ordentligt, följt av att göra ytterligare tester (t.ex. CMT), medan det minst vanliga var att flytta kon till en sjukbox. Mer detaljer från enkätstudien finns i en vetenskaplig artikel som är fritt tillgänglig.

EVOP används inom processindustrin för att hitta optimala processer genom att testa små förändringar och noga följa upp vad som händer. Metoden anpassades för användning i mjölkproduktionen och användes i två mjölkbesättningar för att utvärdera effekten av åtgärder för att minska förekomsten av mastit. Det viktigaste resultatet av studien var att EVOP kan användas och att lantbrukarna uppskattade sättet att arbeta, samt att det vore ett bra komplement till existerande rådgivningsaktiviteter. Studien visade också att effekten av mastitförebyggande åtgärder kan se olika ut i olika besättningar. Mer detaljer från studien finns här.”