Nordiskt mastitmöte i Finland 2019

Här kommer ett inlägg från vår gästbloggare Karin Persson Waller på SVA:

I mitten av september samlades cirka 30 forskare och representanter för rådgivningsorganisationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige i Gustavelund utanför Helsingfors för att delta i ”2nd Seminar on Nordic mastitis research/udder health”. Seminariet organiserades som en del av nätverksprojektet ”Healthy udders for sustainable milk production” som finansieras av NKJ (Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning).

Deltagarna samlade.

Forskningspresentationer

Vid mötet presenterade doktorander eller post-doktorer nya rön från forskningsprojekt om mastit. Presentationerna handlade om studier av spridning av och kostnader för juverinfektioner med hjälp av datormodeller, spridning av juverinfektion med bakterien Mycoplasma bovis, förekomst och riskfaktorer för juversår, effekt av inflammation orsakad av bakterietoxin på mjölkens mikrobiota (normalflora av bakterier), användning av laboratoriemetoden maldi-tof för diagnostik av juverbakterier samt samband mellan sintidsbehandling och juverhälsa.

Diskussionspunkter

Resten av mötet ägnades åt livliga diskussioner runt sintidsbehandling, behandling av klinisk mastit samt rutiner för sinläggning. Organisatörerna hade gjort summeringar av de rekommendationer som finns i de fyra länderna och presenterade dessa. Sedan diskuterades specifika frågeställningar inom varje ämne i mindre grupper följt av redovisning och allmänna diskussioner. Det var tydligt att det finns samsyn om mycket men också olika åsikter om vad som är bästa tillvägagångssätt.

Behandling av klinisk mastit

Inom detta ämne diskuterades främst urval av kor/mastitfall för antibiotikabehandling, administrationssätt och behandlingens längd. Dessutom tog man upp användning av understödjande behandling (behandling som inte är antibiotika) samt de nordiska riktlinjerna. Alla var överens om att det främst är aktuellt att behandla penicillinkänsliga bakterier (ffa Staphylococcus aureus och streptokocker) och att penicillin är det antibiotikum som bör användas. I vissa men inte alla länder rekommenderas antibiotikabehandling främst till måttlig och allvarlig klinisk mastit. I dagsläget skiljer administrationssättet en del mellan länderna och nyttan av allmänbehandling (där kon sprutas i halsmuskeln) diskuterades livligt. Flera ansåg att användningen av flera skäl bör minska till förmån för juvertuber. Behandlingstidens längd varierar också en del men de flesta höll med om att Staphylococcus aureus bör behandlas i 5 dagar. När det gäller understödjande behandling förespråkade de flesta NSAID (antiinflammatorisk/febernedsättande/smärtstillande medicin) medan oxytocin (mjölkfrisättningshormon) inte bör rekommenderas. Det vetenskapliga stödet för nyttan av frekvent urmjölkning är svagt.

Det var också tydligt att de nordiska riktlinjerna inte är väl kända av alla men att de är viktiga att ha bland annat i internationella sammanhang. Eftersom de nuvarande är från 2009 är det aktuellt att uppdatera dem och se till att de sprids väl via veterinärorganisationer, universitet/institut och djurägarorganisationer. Slutligen fick vi veta att ett större behandlingsprojekt är på gång i Danmark och en pilotstudie i Norge. I Sverige har man sökt medel för en större studie under flera år och hoppas på positivt besked i slutet av året.

Sintidsbehandling

För sintidsbehandling med antibiotika diskuterades hur man ska välja kor och vilken slags behandling som är aktuell. Dessutom diskuterades användning av spenförslutare. Alla var överens om att sintidsbehandling med antibiotika endast ska användas till utvalda kor baserat på mjölkens celltal och bakteriologisk undersökning. Det var också tydligt att det finns ett behov av ett långtidsverkande sintidspreparat som enbart innehåller penicillin och att enbart lokal behandling är aktuell. Områden där det behövs mer kunskap var till exempel hur rutinerna för sintidsbehandling påverkar den totala produktiviteten i besättningarna. En metaanalys (sammanvägning av flera studier) av effekten av spenförslutare efterlystes också.

Sinläggningsrutiner

Rekommendationer för rutiner vid sinläggning finns främst i Sverige (Växa Sverige). Kunskapen är dock generellt låg om hur mjölkproducenterna faktiskt gör. I Finland gjordes nyligen en enkätstudie där man såg stor variation i rutinerna. En liknande studie kommer att genomföras i Sverige i höst. De områden som diskuterades var främst betydelsen av förlängda mjölkningsintervall, minskad utfodring och omgruppering. Det framkom att mjölkningsintervallen troligen bör vara 36 timmar för att ge bästa effekt och att mjölkning med förlängda intervall inte bör pågå mer än en vecka. Det är också viktigt att utfodringen minskas men att korna inte får alltför litet energi i foderstaten eftersom det kan leda till ämnesomsättningsstörningar. Gruppen såg möjligheter i att de svenska rekommendationerna blir nordiska riktlinjer.

Slutdiskussion

I samband med avslutningen på seminariet försökte vi summera vilka viktiga kunskapsbrister som identifierats under mötet och som därför kan vara aktuella för framtida studier. Exempel på sådana var nyttan av allmänbehandling vid behandling av klinisk mastit, hur väljer man bäst ut kor för sintidsbehandling, nyttan av spenförslutare och effekter av olika sinläggningsmetoder på hälsa, produktivitet och välfärd. Ett förslag på ett större projekt med titeln ”Udder health management in a one-health perspective” lades fram. I ett sådant projekt skulle bland annat flera av förslagen ovan kunna ingå med tonvikt på ”no or low use of antibiotics”. 

Vi diskuterade också om våra olika rekommendationer och riktlinjer är baserade på bästa tillgängliga kunskap och svaret på den frågan var i stort sett ja men att det fortfarande finns en del obesvarade frågor varför mer forskning behövs.  Det är viktigt att rekommendationer revideras regelbundet och som redan nämnts bör de nordiska riktlinjerna revideras så snart som möjligt.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för det nordiska nätverket. De två seminarier som hållits inom projektet har varit framgångsrika och intresset för att fortsätta samarbetet är stort. NKJ har nyligen gjort en utlysning av medel för nätverksprojekt med fokus på ingen eller låg antibiotikaanvändning och projektansvariga berättade att de kommer att skicka in en ansökan om fortsatt stöd för ett nordiskt nätverk om mastit.  

Projektgruppen som ordnade det hela (fr vä Tariq Halasa Danmark, Päivi Rajala-Schultz Finland (projektledare), Karin Persson Waller Sverige och Ane Nødtvedt Norge).

/Karin Persson Waller, SVA

Nu öppnar vi Juverportalen.se

SVA och Växa Sverige har tillsammans tagit fram den nya webbplatsen Juverportalen. I denna kunskapsbank finns konkreta tips och råd samt information om juver och juverhälsa.

Logga med animerad bild på ko samt texten: Juverportalen - fakta om juver & juverhälsa hos kor

Webbplatsen www.juverportalen.se innehåller information om juvrets funktion och sjukdomar hos mjölkkor, med tonvikt på mastit. Målgruppen är veterinärer och andra rådgivare, studenter, mjölkproducenter och deras personal samt andra personer som vill lära sig mer om juver och juverhälsa.

Här finns både lättillgänglig baskunskap och fördjupningsmaterial förmedlat i form av texter, bilder och rörliga media, samt även länkar till andra relevanta webbplatser. All information vilar på vetenskaplig grund och användare ska kunna känna sig trygga med att materialet är källgranskat. Framtagningen av portalen finansierades av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Välkomna!

Överlag bra resultat för landets veterinärer vid odling av kliniska mastiter – men variationerna är stora

Många kliniskt verksamma veterinärer är duktiga på att själva odla och typa bakterier men tyvärr spretar resultaten ganska mycket och det finns stora kvalitetsskillnader.

Varje år skickar SVA ut en ringtest (en sorts av kvalitetssäkring för de som odlar mastitprover) i form av fem okända mastitprover som skickas till de stordjurspraktiserande veterinärer som anmält sig. I år deltog 57 arbetsplatser och vi fick in svar från 48 arbetsplatser och 131 deltagande veterinärer.

Årets ringtest innehöll Jäst, Klebsiella sp, Streptococcus agalactiae, övrig stafylokock (PC+) och Trueperella pyogenes.

Resultaten varierar väldigt mycket från de som har totalt 10 poäng (alla rätt) till de som endast har 2 poäng totalt (ett rätt av fem).

Årets svåraste prov var det som innehöll jäst, endast 33 procent lyckades typa den. Jäst är inte den vanligaste orsaken till juverinflammation men förekommer med jämna mellanrum.

Jästsvamp på blodagar

Cirka 80% av deltagarna svarade rätt på proverna som innehöll Klebsiella spp, Streptococcus agalactiae och Trueperella pyogenes. 66% klarade den övriga stafylokocken.

Förutom den varierande kvaliteten finns det tre observandum vid årets ringtest:

  • Hela 21% av deltagarna kände inte igen Streptococcus agalactiae vilket är allvarligt med tanke på att det är viktigt med snabb upptäckt om bakterien nyintroduceras i en besättning.
  • 23% tolkade felaktigt tolkade den övriga stafylokocken som en Staphylococcus aureus trots att bakterien varken uppförde sig som en Staphylococcus aureus på SELMA eller såg ut som en Staphylococcus aureus.
  • Även i år, precis som föregående år, visade det sig vara väldigt svårt är att avgöra om stafylokocker är känsliga för penicillin eller inte. Den test som finns att tillgå i fält är svårtolkad och ger ibland felaktigt negativa resultat. I årets ringtest svarade bara 17% av de som testat rätt på att stammen var resistent mot penicillin.

Den fullständiga rapporten från årets ringtest går att läsa på vår hemsida: Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Beteende och antibiotikaanvändning på IDFs mastitkonferens i Köpenhamn

Efter en god lunch är det dags för lite beteendevetenskap och antibiotikaanvändning.

Huvudtalaren Kristen Reyher från Bristols universitet i Storbritannien pratar om hur antibiotikaanvändningen kan minskas genom att vi alla deltar. Vi behöver arbeta efter ”En hälsa”-begreppet (One health), det vill säga att djur, människor, livsmedel och miljö är ett och samma. Mjölksektorn i Storbritannien har i princip slutat använda de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna enligt Världshälsoorganisationen (till exempel kinoloner och nyare generationens cefalosporiner) utan att de såg några negativa effekter på djurhälsan. I den brittiska gruppen ska alla intressenter inkluderas och de arbetar bland annat med motiverande samtal. Kunskap räcker inte! Man måste också vara motiverad. Det visade sig att brittiska lantbrukare var mycket motiverade att minska antibiotikaanvändningen på sina gårdar. De har infört ett intressant system där lantbrukare besöker varandra och där gårdsägaren får visa gården och deltagarna får komma med synpunkter (lite som våra Fokus- och Erfakurser kanske, fast utan kursmomentet). Delvis tycker jag att vi sedan länge i Sverige inkluderat alla intressenter i diskussionerna kring antibiotikaanvändning i mjölksektorn och att detta konsensustänkande är en av våra framgångsfaktorer.

Så följer de korta presentationerna:

Christian Scherpenzeel från Nederländerna som har utvärderat juverhälsoeffekterna av en minskad antibiotikaanvändning.

2013 bestämde den nederländska regeringen att antibiotikaanvändningen till djur skulle minska med 50 procent inom 5 år.

Arbetet att minska antibiotikaanvändningen inom mjölksektorn vilar på fyra grundpelare:

  • Transparens
  • Sluta med de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna (WHO)
  • Införa obligatoriskt förebyggande hälsoarbete på gårdarna.
  • Förbud mot förebyggande antibiotikabehandling inklusive generell sintidsbehandling.

Trots den drastiskt minskade sintidsantibiotikaanvändningen sågs ingen ökning av annan antibiotikaanvändning och inte heller några större negativa effekter på juverhälsan. Dock poängterar Christian att sintidsbehandlingsstrategier bör skräddarsys för varje gård.

Valerie-Beau Pucken från Schweiz om hur kollegor kan lära av varandra.

Schweiziska veterinärer träffades i fokusgrupper för att diskutera juverhälsa och antibiotikaanvändning. Varje veterinär valde ut fem gårdar där juverhälsa och antibiotikaanvändning följdes under studietiden. Användningen av framför allt sintidsantibiotika minskade medan det inte var lika tydligt för annan antibiotika. Juverhälsan försämrades inte.

Bart van den Borne om hur rutinerna för antibiotikaanvändning skiljer sig mellan schweiziska lantbrukare:

Det visade sig att de fransktalande bönderna behandlade mer och följde riktlinjer i mindre utsträckning samt att gårdar upp i bergen behandlade mindre än de låglänt belägna gårdarna. Grupptillhörighet och inställning styrde antibiotikaanvändningen.

Slutligen Jorge Pinto Ferreira från OIE (världsdjurhälsoorganisationen) om hur OIE:s riktlinjer kan leda till klok antibiotikaanvändning inom mjölksektorn. Redan 1948 nämndes problemet med antibiotikaresistens första gången inom OIE så de har jobbat länge med frågan. OIE:s arbete med antibiotika vilar på fyra pelare:

Öka medvetande och kunskap

Övervakning

Stötta klokt ledarskap och kapacitetsuppbyggnad

Uppmuntra tillämpningen av riktlinjerna.

Vi fick också titta på en film om hur riktlinjerna tas fram: https://www.youtube.com/watch?v=_ZeCArD-z0k

OIE menar att de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna inte ska användas förebyggande eller som förstahandsalternativ. Kommunikation är en viktig del av OIE:s verksamhet och här kan ni se ett poppigt exempel på det: https://www.youtube.com/watch?v=QoUqO5dNhDw

Här kan du läsa denna sessions abstract: https://www.idfmastitis2019.com/04-social-sciences.html

IDF mastitkonferens i Köpenhamn

Efter ett långt uppehåll på bloggen är det äntligen dags för lite aktivitet. Jag befinner mig i Köpenhamn på en internationell mastitkonferens arrangerad av International Dairy Federation (IDF). Jag anlände igår kväll och har redan sett många svenska kollegor på plats, från bland annat SVA, SLU, Växa Sverige, Distriktsveterinärerna och flera privata företag. Själv är jag här både med min bangladeshiska grupp och min doktorand från Rwanda (mer om det senare). Jag hoppas kunna rapportera om intressanta föreläsningar och posterpresentationer och tänker också be mina kollegor att gästspela lite på bloggen. Häng med!

Nu går det att anmäla sig till årets ringtest för kliniska mastiter!

Varje år skickar SVA ut en ringtest för kliniska mastiter till de veterinärkliniker som vill vara med. En ringtest innebär att samma prover skickas ut till flera olika laboratorium för att kunna jämföra kvalitet mellan laboratorier.  Deltagarna rapporterar  in sina resultat och får en rapport med rätt resultat och en sammanfattning om hur alla laboratorier har lyckats.

Syftet med SVAs ringtest är både kvalitetssäkring och utbildning av kliniskt verksamma veterinärers odlingar.

Förra året hade vi en lite klurigare bakterie:

Bacillus species – inte den vanligaste mastitbakterien men viktig i livsmedelssammanhang

Föregående års rapporter och mer information om ringtesten finns på SVAs hemsida.

Där går det också fortfarande bra att anmäla sig till 2019 års ringtest om du inte redan gjort det!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordiskt mastitseminarium

Josef Dahlberg från SLU presenterar sin studie om mastit och smärta

I dagarna två har vi haft ett nordiskt mastitseminarium på SVA. Seminariet var en del av ett nordiskt nätverksprojekt finansierat av NKJ (Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning). Inbjudna forskare och representanter för branschorganisationer från Norge, Finland, Danmark och Sverige träffades för att lyssna på de senaste rönen om pågående projekt och diskutera hur vi kan bedriva gemensam nordisk forskning. Några av resultaten från forskningspresentationerna var:

  • Differentierat celltal är ett bra verktyg för att kunna diagnosticera olika typer av mastit (Danmark)
  • Mastitdiagnostik är komplext – olika experter tolkar samma resultat på olika sätt
  • Det är viktigt men svårt att ta bra prover, 32 procent av alla prover i en dansk mastitstudie var kontaminerade.
  • PCR-undersökning ger fler positiva resultat, även bland friska kor
  • Det finns risk för allvarliga metodfel vid undersökning av mjölkens mikrobiom (Finland).
  • Främst selektiv sintidsterapi i Finland, men i AMS- och i större besättningar ökar användningen av generell sintidsterapi med antibiotika.
  • Spontanläkning av Mycoplasma bovis tycks förekomma under sintiden hos estniska kor.
  • Mycoplasma bovis hos estniska kor ger sänkt mjölkproduktion och förhöjt celltal.
  • Över 70 procent av svenska tankmjölksprover innehåller Staphylococcus aureus
  • Om kon mår bra mår lantbrukaren bra. Uppfattningen av om celltalet är högt eller lågt är viktigare för hur lantbrukaren mår än det faktiska tankcelltalet (Sverige).
  • Höggradig klinisk mastit ger smärta som kan avläsas med hjälp av en smärtskala för kor (Sverige).
  • Juvereksem är vanligt i hos svenska mjölkkor.
  • E. coli kan ge allvarliga utbrott av mastit i norska fårbesättningar.

Lisa Ekman, SLU och SVA, presenterar sitt doktorandprojekt om juversår.

Och från diskussionerna:

  • Vi behöver nordisk forskning! Vi har låg antibiotikaanvändning, mycket AMS och bra data.
  • Vi vet så mycket redan, kunskapsöverföring är nyckeln. Motiverande samtal kan vara en viktig väg framåt.
  • Om veterinärerna följde riktlinjerna skulle Norge och Danmark kunna minska sin antibiotikaanvändning med 30 till 60 procent.
  • Vi behöver bättre behandlingsprotokoll.
  • Vi behöver kunna hitta den självläkande kon.

 

 

 

 

 

 

 

 

Microbiota – bakterieflora i juvret, NMC mastitkonferens i Milano

foto: Ylva Persson

På ganska kort tid så har det blivit en accepterar sanning att juvret innehåller en specifik microbiota, en egen bakterieflora analyserad utifrån DNA-innehåll. Nyligen har denna sanning blivit ifrågasatts, och det har påpekats att närvara av bakterie-DNA inte är samma sak som närvaro av levande bakterier. Hårt draget kan man säga att forskarvärlden är uppdelad i de som tror på och de som tvivlar på närvaron av en specifik bakterieflora i mjölk. Under microbiota sessionen på NMC konferensen så lyftes dessa skillnader fram. En talare från vadera läger fick tillfälle att presentera sina idéer, argument och bevis och under den efterföljande diskussion var det många i publiken som tills slut inte visste vad de skulle tro.

Själv så presenterade jag resultat från en studie där vi sett att mjölk-microbiotan förändras under en experimentellt framkallad mastit men också att kontamination är en stor del av den analyserade microbiotan och jag gav på så sätt näring åt båda läger i debatten.

Sammanfattningsvis är ämnet spännande med väldigt många möjligheter och utmaningar.

Trender och framtid inom mjölkningssystem, NMC mastitkonferens i Milano

Jag hade förmånen att få delta på NMC konferensen i Milano med deltagare från hela världen. Det kändes under mötet upplyftande att kunna konstatera att många etablerade Nordiska riktlinjer för striktare antibiotikaanvändning och starkt fokus på förebyggande juverhälsoarbete nu tycks blivit högsta mode!

Jag vill påstå att mjölkdjurshållning främst betalar sig först när man faktiskt får fram mjölken och varför sessionen Trends in milking system, development and management var för mig av särskilt stort intresse. Inledningsvis gav Ian Ohnstad från The Dairy group Great Britain en historisk överblick över hur lite mjölkmaskiner och mjölkningsrutiner egentligen förändrats sen 1893 då maskin-mjölkning för första gången tillämpades. Fortfarande är målet helt enkelt att mjölka kor så skonsamt, fullständigt och snabbt som möjligt. Man bör komma ihåg att inte heller har kons kroppsfunktioner principiellt förändrats, det är samma nyckelretningar vi utnyttjar, nedärvda sedan urminnes tider i varje individuellt djur. Det är således alltjämt viktigt att låta en nedgivningsreflexen etableras ordentligt innan mjölkmaskinen sätts på för att undvika en mekanisk överbelastning av spenarna.

Kon är ju närmast exakt densamma sedan tusentals år och tekniskt får man nöja sig med att finjustera t ex systemvakuum, avtagningsnivå och spengummival. När alla delar ko-anpassas finns dock ett trefalt vinstläge; mer mjölk, kortare mjölkningstid och mindre spenslitage. Idag finns en vetenskaplig samsyn om att mindre väl valda mjölkningsrutiner, fel val av spengummin och olämpliga vakuumnivåer osvikligt leder till såväl ökad förekomst av höga celltal som juverinflammation.

Utvärdering av helhetsfunktionen kan ske både med ko kontrollsiffror och spenbedömning. Som komplement kan man även mäta vakuum vid spenspets och i spengummikragen under ett ordinarie mjölkningspass med en VaDia vakuum-logger eftersom detta även indirekt speglar förkommande mjölkningsrutin. Nykalvade kvigor borde under första 3 veckorna egentligen inte mjölkas på samma sätt som äldre kor eftersom de är mer mindre avstressade och ofta har korta och tunna spenar, omständigheter som bägge kan kräva både ett speciellt spengummi och en mer omsorgsfull förbehandling. Som avslutning anmärkte Ian att moderna spenkoppscentraler på över 150 ml medfört att smitta mellan juverdelar till följd av vakuumvariationer under mjölkning numera är mycket ovanligt.

Efter Ians föredrag intogs scenen av Mario Lopez De Laval USA som höll ett lite visionärt och intresseväckande inlägg med titeln Milking systems of the future. Mario konstaterade att man i kommande robotiserade mjölkingsystem kommer att kunna individuellt anpassa förbehandling, pulseringsförhållande, vakuumnivåer och avtagnings-nivå. Rätt använt kommer detta att resultera i mer mjölk under kortare tid med en oförändrad eller lägre belastning på korna som mjölkas. Troligen kommer valet i framtiden inte att vara 2 eller 3 gånger mjölkning utan kanske snarare 3 eller 4, med ett glidande intervall utefter laktationen. Behovet av att utnyttja nedgivningsreflexen hos kon finns dock fortfarande kvar och ett minimum av spenkontakt i förbehandlingen på 15 sekunder är sannolikt nödvändigt oavsett om själva kontakten utförs av en människa eller en maskin. Nödvändigt blir även att framtidens system tar höjd för en framtida produktionsökning per laktation – från dagens nivå på strax över 11 ton till kanske 25 ton år 2065. När det gäller sjuklighet och inte minst celltal och mastit kommer motåtgärderna i morgondagens mjölkstallar inte att innefatta antibiotika utan konsekvent inriktas på att välja en medveten sjukdomsförebyggande inriktning vid både teknikval och kornas skötsel. Man kan också förutspå att såväl gropmjölkning med fiskben- eller parallellutformning som mjölkrobotar placerade i enkelbås, grop eller karusell finns kvar under överskådlig tid. Kanske kan framtidens mjölkrobot rent av utnyttja individuellt val av spengummi?

Efter denna digra inledning av sessionen presenterade Mathias Wieland lovande preliminära observationer från ett abstract av hur flödesregistreringar i en mjölkningsanläggning kan förutspå faktisk risk för överbelastning av spenvävnaden på konivå. En sådan överbelastning kan i sin tur leda till ökad risk för celltal och mastit.

Avslutningsvis föredrogs en studie av Erskine & Norby som med stöd av instrumenten Lactocorder och VaDia djupare analyserat tvåfasig (s.k. bimodal) nedgivning, något som ofta förekommer vid snabb förbehandlingsrutin med påsättning av mjölkmaskinen innan flödet från alveolområdet i juvret etablerats. Kortfattat kunde man preliminärt se att moderna anläggningar behandlade spenarna relativt skonsamt trots en mindre optimal förbehandling men att förekomst av bimodal nedgivning gav signifikant lägre mjölkmängder över hela laktationen.

NMC mastitkonferens i Milano fortsättning på dag 2

Immunologi är ett svårt ämne så här har jag tagit lite hjälp av Karin Artursson hos oss på SVA. Massimo Amadori från Italien inledde med att berätta att holsteinkon har en ”störd makrofagfunktion” jämfört med brown swiss. Den första reaktionen när främmande bakterier kommer in i kroppen är att immunförsvaret försöker göra sig av med bakterierna. Om detta inte lyckas tillräckligt fort, induceras istället en slags tolerans mot bakterierna, för att minska de vävnadsskador som annars kan uppstå av ett allt för kraftigt immunsvar. Han pekade också på en del fundamentala skillnader mellan Staphylococcus aureus och kolibakterier och hur de stimulerar immunförsvaret vilket också kan förklara att de två bakterierna ger så olika mastitsymtom. Det tidiga immunsvaret mot S. aureus är betydligt svagare än mot E. coli och banar väg för mer kroniska infektioner. När det gäller aureus-vaccin rekommenderar Amadori att fokusera på antikroppar mot bakteriens giftproduktion och slembildning snarare än direkt mot själva bakterien. I framtiden hoppas man kunna modulera immunförsvaret med så kallade PAMP som ges vid sinläggning så att motståndskraften mot bakterier ökar. Sammanfattningsvis bör mastitkontroll från en immunologs horisont kretsa kring tre saker: Immunisering (vacciner), tolerans (avel) och immunomodulering (stimulerar immunförsvaret).

Nästa talare, Lorraine Sordillo, Michigan State University USA, menade att immunologi handlar om balans. Och många gånger är den här balansen störd. S. aureus ger till exempel ett inadekvat immunologiskt svar medan koli ger ett okontrollerat svar (vilket ytterligare kan förklara dessa bakteriers olika symtom). Det immunologiska svaret på en infektion är viktigt då det hjälper till att skydda kroppen, men nästan lika viktigt är att det klingar av så fort infektionen är besegrad. Många gånger ligger inflammationen kvar för länge vilket vi ser som en kronisk inflammation. Vidare talade Lorraine om olika fettsyror så som omega 3 och omega 6. En del fetter är skyddande och andra kan vara inflammatoriska genom att stimulera immuncellerna.

Gerrit Koop från universitetet i Utrecht har studerat en speciell gen hos S. aureus, LukMF som ger upphov till ett protein som har betydelse för immunsvaret vid mastit. Och mycket riktigt så kunde forskargruppen konstatera att detta protein utsöndrades hos en stor andel av bakterier från kliniska mastiter men ej från subkliniska. Nyttan med denna studie är att bättre kunna diagnostisera vilken typ av aureus en besättning har och därmed kunna sätta in de bästa förebyggande åtgärderna.

Universitetet i Milano