Anrikning för Staphylococcus aureus utförs inte längre på SVA

Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta

Från och med årsskiftet har vi slutat att utföra specifik anrikning för Staphylococcus aureus . Anledningen är att en vanlig bakteriologisk odling fångar upp de flesta Staphylococcus aurues-infektionerna och ger ett mer rättvisande svar än en anrikning som förökar upp alla bakterier även de som förekommer på hud eller i kons miljö och som kan ha kommit med om provtagningen inte varit optimal.

Önskas specifik undersökning för Staphylococcus aureus så rekommenderar vi PCR-undersökning. Kom ihåg att det även vid PCR-undersökning är viktigt med noggrann rengöring innan provtagning eftersom det annars är stor risk för falskt positiva resultat. Staphylococcus aureus förekommer naturligt på kors och människors hud och kan komma med vid provtagning och ge felaktigt utslag i undersökningen.

Ny remiss

Nu har vi uppdaterat vår remiss och du hittar den på SVA:s hemsida bland övriga remisser. På den nya remissen går det att ange om resistens önskas för specifika bakterier.

Remissen går som vanligt att fylla i och spara på datorn för att slippa fylla i samma saker varje gång. SVA planerar inför att införa en e-tjänst där analyserna ska kunna beställas digitalt, mer information kommer om det längre fram.

Är juvertuber lika bra som allmän behandling med antibiotika?

Det är en fråga vi ska försöka få svar på i ett forskningsprojekt som sätter igång nu. Den svenska traditionen att antibiotikabehandla juverinflammation med intramuskulära injektioner skiljer sig från väldigt många andra länder där istället en lokal behandling med juvertuber är vanligare. En förklaring till den svenska hållningen kan vara att bakterien Staphylococcus aureus är så vanlig hos oss och den kan vara svår att behandla med enbart juvertuber eftersom den gärna går in djupt i juvervävnaden. Att behandla med juvertuber har många fördelar: Det går åt mindre mängd antibiotika; lokalbehandling är alltid bättre ur resistenssynpunkt; och kon slipper injektioner som kan vara smärtsamma. Men för att ändra eller modifiera (eller låta delar av den kvarstå) vår behandlingsstrategi tycker vi att det behövs vetenskapliga bevis för att en behandlingsmetod är bättre än någon annan. Och för svenska förhållanden finns det mycket få eller inga studier. Därför har vi fått pengar från Formas för att i tre år undersöka om juvertuber fungerar lika bra som allmän behandling vid antibiotikabehandling av mastit. Dessutom vill vi se om just Staphylococcus aureus läker ut bättre om allmän behandling kombineras med juvertuber. Studien kommer alltså att jämföra i princip tre strategier: allmän behandling (vanligast idag), juvertuber och en kombination av båda. Projektet leds av Karin Persson Waller på SVA och jag, Ylva, är fältansvarig. Ann Nyman på Växa Sverige kommer att göra alla statistiska beräkningar som behövs. Vi kommer att samarbeta med Distriktsveterinärerna och ni som arbetar där får hålla utkik efter mer information. Vi behöver många veterinärer och många kor för att studien ska bli bra. Läs mer här: https://www.sva.se/forskning-och-utveckling/aktuella-forskningsprojekt/optimal-antibiotikaanvandning-vid-akut-klinisk-mastit-hos-mjolkkor-1750

Nu öppnar vi Juverportalen.se

SVA och Växa Sverige har tillsammans tagit fram den nya webbplatsen Juverportalen. I denna kunskapsbank finns konkreta tips och råd samt information om juver och juverhälsa.

Logga med animerad bild på ko samt texten: Juverportalen - fakta om juver & juverhälsa hos kor

Webbplatsen www.juverportalen.se innehåller information om juvrets funktion och sjukdomar hos mjölkkor, med tonvikt på mastit. Målgruppen är veterinärer och andra rådgivare, studenter, mjölkproducenter och deras personal samt andra personer som vill lära sig mer om juver och juverhälsa.

Här finns både lättillgänglig baskunskap och fördjupningsmaterial förmedlat i form av texter, bilder och rörliga media, samt även länkar till andra relevanta webbplatser. All information vilar på vetenskaplig grund och användare ska kunna känna sig trygga med att materialet är källgranskat. Framtagningen av portalen finansierades av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Välkomna!

Så behandlas kolimastit.

Jag får en hel del frågor om hur akut klinisk kolimastit bör behandlas. Mitt grundförslag, som är i enlighet med riktlinjer och föreskrifter, är:

  • Behandla understödjande. Ingen antibiotika.

Om du (före provtagning) är osäker på om det är en koli eller en stafylokock (eller annan grampositiv) som är orsak till mastiten:

  • Behandla understödjande och sätt in penicillin. Läs av plattan dagen efter och sätt ut penicillinet om det växer koli.

Om du prompt vill behandla med antibiotika vid misstänkt koli (tex nykalvad jättesjuk ko):

  • Sätt in kinolon och följ föreskriften (D9) med provtagning och resistensbestämning.

Undvik trimsulfa som är ett ganska dåligt mastitantibiotika. Trimsulfa har svårt att komma upp i terapeutiska koncentrationer i juvret och bryts delvis ner av mjölk.

Mjölkprov ska alltid tas (foto: Åsa Lundberg Växa Sverige)

 

 

 

 

 

 

NMC mastitkonferens i Milano dag 1. Lite reklam.

Mastitvaccin

Dag 1 avslutades med ett, av Hipra, sponsrat symposium om Streptoccus uberis vars syfte var att marknadsföra ett nytt vaccin mot just denna bakterie. Uberis är en vanlig bakterie i många länder. I Sverige är den inte en av de vanligaste mastitbakterierna men kan ge stora problem i en del besättningar. Den är ofta att definiera som en miljöbakterie och återfinns till exempel i halm och träck men kan också hittas på kons hud och i deras nos. I en del besättningar är den typiskt juverbunden. Den kan ofta infektera kvigor och sinkor. I många besättningar ger den kroniska och svårbehandlade mastiter och behovet av ett vaccin är därför stort. Enligt Hipra har vaccinet god effekt och ger en minskning av kliniska mastiter och celltal samt en ökning av mjölkmängd. Antibiotikaanvändningen minskade också i den studie som presenterades. Nu måste vi svenska forskare och rådgivare sätta oss in i bakgrundsmaterialet. Det ska bli spännande att se om detta vaccin kan ha en plats i den svenska förebyggande juverhälsovården.

 

NMC mastitkonferens dag 1

I veckan anordnade National Mastitis Council en välbesökt mastitkonferens i Milano i dagarna tre. Svenska veterinärer på plats var förutom undertecknad, professor Karin Artursson SVA/SLU, doktorand Josef Dahlberg SLU, djurhälsoveterinär Håkan Landin Växa Sverige samt Thomas Manske Boeringer Ingelheim.

Länk till konferensens hemsida: http://www.nmcmilano2018.com/

Konferensen hölls i den vackra gamla universitetsbyggnaden i centrala Milano.

Antibiotika

Första sessionen handlade om antibiotika och var mycket uppmuntrande för en svensk. De två huvudtalarna, Scott McDougall från Nya Zeeland och Ynte Schukken från Nederländerna pratade båda om vikten av att gå över till selektiv sintidsterapi som ett led i att minska antibiotikaanvändningen. Nya Zeeland på frivillig basis och Nederländerna på grund av en lag som förbjuder så kallad blanket therapy då alla kor behandlas med antibiotika vid sintiden. Båda länderna har goda erfarenheter av att gå över till selektiv sintidsterapi med inga negativa effekter på djurhälsan. På Nya Zeeland har man sedan sex månader tillbaka nya riktlinjer där en antibiotikabehandling bara ska övervägas vid bakteriella infektioner med känsliga agens. Risken för antibiotikaresistens hos människa ska också beaktas. De försöker också främja odling vid klinisk mastit. I nuläget odlas bara en procent av kliniska mastiter i Nya Zeeland. Till skillnad från Sverige som antagligen har de omvända siffrorna. Båda föreläsarna tryckte också på vikten av att arbeta förebyggande.

I Nederländerna har regeringen bestämt att antibiotikaanvändningen till djur ska minska. Och det har de lyckats med! All förebyggande antibiotikaanvändning är förbjuden liksom all användning av de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna, som nyare generationens cefalosporiner (Excenel) och kinoloner (Baytril). För att få använda antibiotika måste djurägaren delta i ett djurhälsoarbete med årliga behandlingsplaner. Efter införandet av selektiv sintidsterapi har även laktationsbehandlingarna minskat och så även celltalet. Ynte, som tidigare var en ivrig anhängare av ”blanket therapy”, trodde att veterinärer och djurägare varit duktiga på att ersätta antibiotikan med bättre skötselrutiner.

 

Mastitkonferens i Milano

Italienska kor i Cremona

11-13 juni anordnas en mastitkonferens i Milano. En av dagarna finns det  även möjlighet att anmäla sig till en minikurs (se hemsidan för de olika kurserna). 14-15 juni anordnas dessutom ett satellitmöte på Sardinien om mastit hos små idisslare. Läs mer och anmäl er via nedanstående länk.

http://www.nmcmilano2018.com/

Hjälp oss att uppdatera vår webb!

Under första kvartalet 2018 kommer SVA:s mastitsidor att uppdateras. Hjälp oss gärna att bli ännu bättre. Saknas det någon information? Kan läsbarhet och förståelse förbättras? Finns där felaktigheter?

Gå in och läs om mastit hos nöt, får och get:

http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/mastit-notkreatur

http://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/mastit-hos-far

http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/mastit-get

Kommentera direkt här på bloggen eller skicka e-post till mig: ylva.persson@sva.se

Vad gör jag när jag hittar första fallet av Streptococcus agalacitae – praktiska råd

Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa

Här kommer några handfasta råd från Håkan Landin, expert på juverhälsa och djurvälfärd på Växa, om åtgärder vid första fallet av Streptococcus agalacitae i en besättning.

 

 

5 praktiska råd vid det första fallet av KLINISK mastit med Streptococcus agalactiae (SRA)
    • Behandla med penicillin enligt riktlinjerna
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och kika på det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla akuta mastiter till SVA under kommande kvartal för verifiering
      Vad gör jag vid första fallet av SUBKLINISK SRA mastit?
    • Kolla kons och besättningens celltalshistoria för prognos och åtgärdsbehov samt  samtala med djurhållaren
    • Ta ett manuellt tankmjölksprov med PCR så snart som möjligt och analysera trender i det beräknade tankcelltalet
    • Kolla kon med manuellt samlingsprov och odling SVA/PCR efter 1-2 månader – slå ut om hon fortfarande är SRA positiv
    • Skicka alla subkliniska  mastiter till SVA under kommande kvartal
I bägge fallen

Fundera på om en sanering behövs, önskas av djurhållaren och är ekonomiskt möjlig att genomföra på gården

Styr som första steg upp smittskyddet kring kalvning så strikt som möjligt!