Dag två, mastitkonferens, eftermiddag

Dags för behandlingssessionen. Karin Artursson från SVA modererade.

Huvudtalare var Satu Pyörälä från Finland. Satu är egentligen pensionerad men har en lång mastitkarriär bakom sig där många studier har handlat om behandling av mastit. Hon inledde med att påminna oss om att mastiter ska förebyggas och att slaget egentligen är förlorat då kon redan blivit sjuk. Satu anser att de flesta kombinationspreparat för intramammär behandling är onödiga. För intramammär laktationsbehandling finns det bara bevis för en positiv behandlingseffekt för streptokocker och stafylokocker. Satu menar att förstahandsval för behandling av mastit är intramammarier med penicillin (eller aminopenicillin). För utvalda fall kan parenteral behandling övervägas och även där är penicillin (eller penetamat) förstahandsval. Satu tryckte också på att vi ska ta mjölkprov för bakteriologisk odling. Viktigt också att komma ihåg att olika bakterier kräver olika behandlingsstrategier. Se också Satus slutsatser i bilderna nedan.

satu-1 satu-2

Sedan kom två föredrag om selektiv sintidsbehandling som vi glädjande nog ser ett ökat intresse för i många länder. Kanske inget nytt under solen för oss svenskar egentligen, men skönt att känna att det vi gör är det rätta.

Karin Knappstein från Tyskland om hur bakteriologisk odling kan användas för att fatta beslut om sintidsbehandling. Som en metod för att minska antibiotikaanvändningen. En majoritet av tyska besättningar sintidsbehandlar alla kor (så kallad blanket therapy). Då bara kor med juveinfuktion behandlades reducerades antalet sintidsbehandlade kor med två tredjedelar. Detta utan att juverhälsan i besättningarna försämrades.

Tine van Werven från Nederländerna fortsatte på temat sintidsterapi. Eftersom profylaktisk behandling med antibiotika har blivit förbjudet i Holland kan man inte längre behandla samtliga kor med sintidsantibiotika. Celltalet styr vilka kor som får behandlas. Det nationella celltalet har inte ökat efter att detta infördes, snarare tvärtom då Nederländerna nu rapporterar om sitt lägsta tankcelltal någonsin (188 000 celler/ml). Inte heller ses någon ökning av nyinfektioner. Tine menar också, liksom Satu, att mastit främst ska förebyggas med god skötsel.

Iona H. Basdew från Sydafrika pratade om bakteriofager mot S. aureus. Sydafrika är den tredje största mjölkproducenten i Afrika. Sydafrika har utbredd resistens hos S. aureus och behöver se sig om efter alternativa behandlingsformer. Dessa fager fungerade bra in vitro. Mer än 90 procent av aureus-bakterierna avdödades.

Antonio Barberio från Italien presenterade data från resistensundersökningar på mastitpatogener i Italien mellan 2010 och 2014. Få MRSA, men utbredd penicillinresistens hos både S. aureus och KNS (nästan 50 %). Hos Strep uberis sågs en del penicillinresistens vilket vi inte ser i Sverige. Kolibakterierna var i stor utsträckning känsliga för kinoloner.

Sist ut var Andrew Bradley från Storbritannien som förvånande nog presenterade resultat från en studie om Velactis, prolaktinhämmaren som för tillfället dragits in från marknaden på grund av oönskade biverkningar i form av döda kor. Men detta nämndes inte alls under föreläsningen som var sponsrad av Ceva. Med det sagt så rapporterade Andrew goda resultat i form av minskat antal kliniska mastiter i gruppen av friska kor som sinlades med Velactis tillsammans med en spenförslutare.

Imorgon rapporterar jag från sista dagen på denna konferens.

Författare: Ylva Persson

Jag är biträdande statsveterinär i idisslarsjukdomar på SVA. Mitt huvudsakliga forskningsområde är mastit. De djurslag som jag hittills studerat är ko, get, får och nu senast kamel. Jag är också väldigt intresserad av antibiotikaanvändning vid mastit.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *