Koagulasnegativa stafylokocker – spelar det någon roll vilken sort?

KNSparad

Staphylococcus epidermidis (S epidermidis), S chromogenes, S simulans… Sedan 2013 har många mer eller mindre okända bakterienamn dykt upp på svaren från SVA. Anledningen till detta är INTE att vi helt plötsligt fått in en massa nya bakterier i Sverige utan att vi på SVA fått tillgång till en ny analysmetod för att med stor säkerhet artbedöma bakterier och äntligen kan vi i stället för att bara rapportera exempelvis koagulasnegativa stafylokocker (KNS) faktiskt ange vilken KNS som finns i mjölkprovet.

Vad är koagulasnegativa stafylokocker?

Koagulasnegativa stafylokocker är en stor grupp av bakterier, totalt har ca 40 olika arter påvisats varav ca 20 i mjölk, som har gemensamt att de är stafylokocker och att de testar negativ på koagulastestet. Det har dock tidigare inte funnits metoder för att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt artbedöma KNS så därför har man bara rapporterat dem som KNS, tills nu då.

KNS-projektet…

KNS1

Trots att KNS är det näst vanligaste fyndet vid subklinisk mastit  i Sverige vet vi inte så mycket om denna grupp av bakterier, mycket för att den har ansetts bara orsaka milda fall av mastit. Det är dock inte troligt att alla de ca 20 KNS arterna som påvisats hos mjölkkor beter sig lika. För att få bättre kunskap om vad det kan finnas för skillnader mellan våra vanligaste KNS arter startades på SVA ett forskningsprojekt i september 2014. Projektet håller nu på att avslutas.

Är det någon skillnad mellan olika KNS-arter?

Några av de preliminära resultaten visar att det är framförallt fyra KNS arter som dominerar i de inskickade mjölkproverna; S epidermidis, S chromogenes, S simulans och S haemolyticus.

Staphylococcus chromogenes  -är ett vanligt fynd framförallt hos förstakalvare och är den KNS art (av de fyra vanligaste) som ger lägst celltalshöjning, medan S epidermidis orsakar ett signifikant högre celltal än S chromogenes.

Staphylococcus epidermidis, S chromogenes, S simulans verkar ge mer persistenta mastiter och påvisas oftare vid upprepad provtagning jämfört med S haemolyticus.

Vi kan även se en skillnad i β-laktamas produktion (som visar om bakterierna är känsliga för penicillin eller inte) mellan KNS-arterna, där t.ex. 60 % av S haemolyticus isolaten producerade β-laktamas , medan inga av S simulans isolaten gjorde det.

Vi har hittills inte kunnat hitta några signifikanta skillnader mellan arterna gällande mjölkproduktion eller utslagning. De slutliga statistiska analyserna kommer att påbörjas i maj 2016. Klart är att det finns skillnader i påverkan på juverhälsa mellan olika KNS-arter och att mer specifik rådgivning gällande respektive art kan behövas.

KNS2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *